Etikett: PISA

Hej Anna Kinberg Batra!

Hej Anna!

Jag läste din debattartikel DI.se och blev lite fundersam. Jag läste att du tycker att vi ger våra elever för få prov. Det verkar som att du vill att alla elever i hela landet ska göra ett prov varje läsårsstart i svenska och i matematik. Du skriver:

Ska vi konkurrera med kunskap måste den mätas, inte mindre utan mer än hittills.” (Anna Kinberg Batra 161212).

Hur tänker du nu?

Du kanske inte är medveten om att vi lärare måste göra obligatoriska tester i matematik och svenska i årskurs 1. Där jag som lärare ska testa varje enskild elev. Jag behöver alltså sitta med varje elev en och en för att genomföra testerna för årskurs 1. Vet du vad det innebär? Jag tror ju inte det eftersom du tycker att vi ska testa våra elever ännu mer. Varje test tar tid från den undervisning jag ska ha med alla elever. Tycker du att det är rimligt att jag ska ta undervisningstid från alla andra elever i klassen och den elev som jag mäter? Men du kanske tror att jag och alla andra lärare inte har något att göra efter att vi har släppt våra elever? Jag har kollegor som just nu genomför de obligatoriska testerna för årskurs 1 och de är stressade! De känner stress för att hinna med alla testerna och de är även stressade för att de ska hinna med undervisningen också. Har du tänkt på vår arbetsbelastning? Men du kanske tycker att vi arbetar för lite?

Proven ska inte ligga till grund för betygssättning utan ge bättre möjlighet för elever, föräldrar och lärare att följa kunskapsutvecklingen och ge rätt stöd i tid.(Anna Kinberg Batra 161212).

Jag undrar, Anna Kinberg Batra, om du inte vet att vi idag följer upp våra elevers kunskapsutveckling varje år. Vi lärare använder oss av olika slags verktyg för att göra detta. Jag skrev ovan om att alla lärare i årskurs 1 använder sig av Skolverkets bedömningsstöd i matematik och svenska. Jag arbetar i årskurs 2 och använder mig också av stödet för att kartlägga mina elever. Om du nu skulle vilja veta lite mer så kan du klicka här så hittar du Skolverkets information om bedömningsmaterialet. Jag har eller inte sagt så mycket om de nationella proven i årskurs 3, 6 och 9 plus alla andra prov och tester som vi lärare genomför för att se om eleverna har de kunskaper som de ska ha. Du kanske vet att om en lärare följer Skolverkets schablontid för rättning av nationella prov så har en lärare lagt ca 500 timmar under 10 år för att rätta nationella prov…

I din debattartikel så skriver du att eleverna behöver 1 timme mer undervisning varje dag. Det blir ganska många timmar på ett helt år. Var hittar du lärarna som ska genomföra detta? Du och andra politiker är väldigt måna om att ge oss lärare mer arbetsuppgifter. Förstå mig rätt nu, Anna, men vi har inga problem med nya arbetsuppgifter. Bekymret är att det ständigt läggs på nya arbetsuppgifter på oss lärare men det tas inte bort några. Hur tänker du här? Vilka arbetsuppgifter av de vi gör idag ska vi ta bort? Jag och många andra lärare går till exempel läslyftet. Jag går även på kommungemensamma ämneskonferenser. Vi ska även försöka hinna klämma in lärarmöten på vår egen skola för att kunna prata om sambedömning, skolutveckling, temadagar, pysseldagar, projekt och så faktiskt kanske hinna med och prata om våra elever.

Vi ser i de senaste PISA och TIMSS undersökningarna att det går åt rätt håll och att det verkar som att vi brutit den nedåtgående trenden. Många har under de senaste åren pratat om en kunskapskris i den svenska skolan med tanke på de tidigare undersökningarna. Det tar tid att vända en nedåtgående trend och nu börjar det hända något. Hur ska vi nu fortsätta uppåt? Regeringen och oppositionen försöker nu hitta på en massa nya saker för att vi ska få bättre resultat bland eleverna. Vi ska lägga ut mer undervisningstid i bl a matematik. Det är då vi kommer till pudelns kärna. Var är de lärare som ska göra jobbet? Lärarförbundet har visat att vi står inför en stor lärarkris de närmsta åren och då tycker politiken att vi ska undervisa ännu mer…

Anna, Gustav och alla andra skolpolitiker vad tänker ni göra för att få fler lärare i skolan? Vad tänker ni göra för att minska vår arbetsbelastning? Vad tänker ni göra för att inga lärare ska bli sjukskrivna? Utan lärare kommer PISA och TIMSS resultaten att sjunka katastrofalt. Börja i rätt ände. Lägg inte på mer undervisning. Se till att behålla de lärare som redan arbetar inom skolan. Se till att göra läraryrket attraktivare.

Jag säger som Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand och professor Christina Olin-Scheller:

Flummet i politiken är det verkliga problemet!

Anna Kinberg Batra när tänker du och dina politiker vänner låta besluten kring svensk skola vila på vetenskaplig grund?

Med några förhoppningar på att du kanske svarar

Hälsningar

Jonas


Och där kom ordningsbetyget in…

men då kommer jag ju aldrig
Jag förstår inte varför Jan Björklund och Folkpartiet envisas med att allt ska betygsättas? Vad är det som gör skolan bättre av betyg i lägre åldrar (åk 4)? Vad är det som säger att PISA resultaten kommer att öka på grund av att man inför möjligheten att ge ett ordningsbetyg/omdöme. Bara för att en elev får ett ”ordningsomdöme”, kommer eleven att sköta sig bättre? Det är inte där skon klämmer. Skon klämmer där man slår undan fötterna på elever som kommer att betygsättas i tidig ålder. Skon klämmer där man inte ger eleverna rätt förutsättningar för att nå målen. Skon klämmer där vi har rektorer som inte kan sköta sitt arbete. Skon klämmer där vi inte har föräldrarna med oss. Skon klämmer där vi har en utbildningsminister som inte litar på oss lärare. Skon klämmer där stat och kommun inte satsar på högre löner för alla.

Det är märkligt att Fp vill införa möjligheten att ge ett omdöme i ordning när det i princip redan finns i dag. I Skollagens 10 kap 12 § finns möjligheten, som jag tolkar det:

12 § Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i[…]

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Vad kommer det att hjälpa eleven om eleven får det nerskrivet på ett papper? När jag har elever som Björklund nog skulle tycka att de har ordningsproblem så får jag som lärare ta hand om det. Det handlar om att ha en tydlig handlingsplan på skolan om hur man ska agera. Det gäller att ha en rektor som står bakom sin personal i sådana ärenden. Jag har mött många elever som har svårigheter med att faktiskt kunna ”sköta sig” i skolan. Allt från elever i förskoleklass till elever i årskurs 9. Det är viktigt att vi redan när eleverna går i förskoleklassen tar tag i beteenden som är destruktiva för eleverna. Dessa elevers föräldrar är viktiga att få med sig för att kunna ändra dessa beteenden.

Elever med så kallade ordningsproblem behöver mötas av duktiga pedagoger som möter dem på rätt sätt. De behöver ha pedagoger som möter dem med respekt för den person de är och inte för det beteende som de har. Att förändra ett beteende är inte det enklaste att göra men det går. Det går att få elever att ändra på destruktiva beteenden till konstruktiva beteenden. Vi vuxna behöver vara konsekventa och enade när vi möter eleverna. Vi måste ha ett samspel som gör att de förstår att vi kommer inte att ge oss. Det är viktigt att vi vuxna i skolan samarbetar med föräldrarna för att få till en positiv förändring.

I Fp:s manifest så skriver de att

Det får inte råda något tvivel att det är läraren som bestämmer i klassrummet.

Men vad är bekymret? Det är väl självklart att det är läraren som bestämmer i klassrummet. Det gör läraren genom att möta eleverna med respekt för deras person och genom att vara intressant. På bloggen Styrbords tankar skriver rektor Susanne om att ”Du är alltid intressant” och jag finner att det är något som vi lärare måste applicera när vi möter våra elever. Det är en viktig tanke att förmedla till oss som arbetar inom skolan. Varje elev och kollega som jag möter måste/behöver känna att jag tycker att de är intressanta. Jag vill själv känna det när jag möter mina kollegor och chefer. Du som pedagog måste skapa ett intresse hos dina elever för att din undervisning ska lyckas. De måste vilja lyssna på dig och det du vill säga. Men du måste även själv vilja lyssna och vara intresserad av dina elever för att kunna nå långt med dem. När jag visar eleven att jag är genuint intresserad av eleven och vad eleven kan och har med sig i sin ryggsäck så kommer vi att skapa ett band som kommer att hålla länge. Jag kan då även vid behov tillrättavisa beteenden hos eleven som inte är ok utan att jag kränker eleven. När eleven vet att jag är intresserad av eleven som person och att det är elevens beteenden som jag inte gillar då accepterar eleven mitt tillrättavisande.

Så till syvende och sist… skippa idén om ett skriftligt ordningsomdöme. Skippa idén om betyg i åk 4. Se till att lita på oss lärare. En stor majoritet av oss lärare gör faktiskt ett förbannat bra jobb där ute i verkligheten långt från Rosenbad och riksdagen. Och vi lärare stavar oftast alltid rätt också…Fp kanske behöver träna stavning?

 

 


Kejsarens nya kläder – förstatliga skolan eller inte?

I skoldebatten förekommer många åsikter om den kommunalisering som socialdemokraterna i ledning av dåvarande utbildningsminister Göran Persson genomförde i början av 90-talet. Flera olika politiker skyller skolans dåliga resultat på kommunaliseringen av skolan men är inte villiga att ta ansvar för detta. Bland fackförbunden är det endast Lärarnas Riksförbund (LR) som driver frågan om förstatligandet….


Skoldebatten och vem ska vi lita på?

Debatten kring skolan går hög på Twitter. Det är mycket intressant att läsa och att delta i debatten med politiker, andra pedagoger och andra som har intresse av skolan. Ibland kastas det skit mellan olika politiker och ibland mellan lärare som har olika åsikter. I de flesta fall ligger diskussionerna på en hög nivå men…


%d bloggare gillar detta: