Kategori: värdegrund

Jag har en dröm!

Jag har en dröm

Vad kommer att hända efter nyvalet? Hur kommer mitt Sverige att se ut? Mitt land som jag delar med alla som bor här. Mitt land som är ditt land också. Jag och alla lärare har ett viktigt arbete för oss lärare att göra; aktivt arbeta mot rasismen. Söndagen den 21 mars kommer vi att gå till ett av de viktigaste valen någonsin. Vi, de 87%, som valde att rösta för mångfald, solidaritet och medmänsklighet behöver stå upp mod de rasistiska krafter som försöker att få än mer makt. Det är viktigt att vi lärare bemöter varje rasistiskt påstående så att vi får ett Sverige där alla är välkomna. Det här valet kommer inte att handla om ökade löner till lärare, mer pengar till äldreomsorgen eller försvaret. Det här valet kommer att handla om hur vi i Sverige ser på oss som människor. Står vi för att vara toleranta, medmänskliga, öppna för mångfalden? Eller står vi för ett Sverige där vi är rädda för allt som är nytt, att särskilja på människor, ställa människor mot varandra?

Jag står för ett Sverige där vi är solidariska med våra medmänniskor. Där vi hjälper varandra och bekämpar varje form av förtryck. Där du och jag kan tycka olika men vi respekterar människans lika värde. Där vi respekterar varje individs frihet och integritet. Jag som lärare låter varje elev få alla de möjligheter som finns för att eleven ska kunna finna sin unika egenart. Jag vill och arbetar för att varje elev ska känna sig trygg i sig själva och i sin identitet. Varje elev måste få känna att det finns vuxna som litar på dem och att de kan få pröva sina vingar.

I och med budgetomröstningen den 3 december har  Sverige satts i ett vakuum kring beslutsfattandet. Det viktigt att vi i skolan stärker elevernas trygghet eftersom det är osäkert hur Sverige kommer att se ut efter nyvalet. Jag vill ha ett samhälle där alla människors unika egenarter respekteras, accepteras och tolereras.

Vi människor består av samma sak: kött och blod. Sedan kan vi ha olika hudfärg men vad betyder det? Inget. Vi kan tro på olika religioner. Vi blir kära i en person och inte i ett kön. Vi behöver hjälpa människor på flykt till Sverige. Vi behöver ge hjälpinsatser på plats. Vi behöver hjälpa människor som inte har det bra i Sverige. Vi kan inte ställa människor mot varandra.

IMG_2918En av de uppgifter som en lärare ska göra är att lära eleverna att kritiskt granska olika förhållanden och fakta.  Vi ska även lära dem att förstå att deras val av handling leder till olika konsekvenser. Nu är det än viktigare att elever och även alla andra förstår att allt som står på t ex Facebook inte är sant. När jag var liten så sa man ”Det är ju sant. Det står ju i tidningen”. Nu säger man ”Ja, men det är ju sant. Det står ju på Facebook.” Jag försöker själv vara kritisk till vissa artiklar som delas på Facebook och försöker kolla upp dem och se om det som står i artikeln stämmer. I några fall där några vänner på Facebook har delat olika artiklar så har de inte stämt. Det är olika sajter som gärna förvränger sanningen och där deras följare tar sajternas fakta som sin sanning och sprider den vidare. Det finns många myter kring migrationspolitiken som uppstår så. Många väljer att inte kontrollera vad t ex Försäkringskassan säger kring olika typer av bidrag.

Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. (Lgr 11, s. 9)

Nu är snart jul och det kommer säkert samtalas kring nyvalet i många hem. Låt inte rasistiska kommentarer släppas igenom, trots att det är jul. Varje påstående måste bemötas. Vi är 87% som vill ha ett Sverige där vi står upp för mångfald och tolerans. Låt inte SD och andra liknande partier få makt. Lär av historien. Lär av vad som hände i Tyskland innan och under andra världskriget.

I have a dream that my four little children will one day live in a nation where they will not be judged by the color of their skin but by the content of their character.( Martin Luther King Jr. 28/8 1963)

Ett inspirerande tal som Martin Luther King Jr.  höll den 28 augusti. Utifrån hans citat så väljer jag att säga så här:

Jag har en dröm om att alla mina elever ska leva i ett land där de inte blir dömda utifrån hudfärg, tro, sexuell läggning eller identitet utan efter måttet på deras karaktär.

God jul!

Fritt inspirerat utifrån dagens lucka i Skovårens kalender.


Jag vill inte ha lov! Jag vill vara i skolan!

IMG_2863Nu närmar sig jullovet med stormsteg. En välbehövlig ledighet för många lärare och elever. En ledighet där man kan vila upp sig och återfå nya krafter inför den stundande vårterminen. En ledighet som många ser framemot med glädje. Men i varje klass finns det någon eller några elever som står inför sin mest helvetiska tid; att inte få vara i skolan där det finns struktur, tydlighet och omtanke. Många elever i den svenska skolan vaknar upp till två och en halv veckas gungfly.

Ett av skolans uppdrag är att vara kompensatorisk. Vi ska se till att eleven utvecklas i sitt lärande och i sin personliga utveckling att de kan nå så sin fulla potential. Vi arbetar för att elverna ska få med sig de kunskaper de behöver enligt läroplanen.

”Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.” (Skollag 3 kap 3 § (2010:800) [Hämtad 2014-12-14])

Men om jag nu går tillbaka till det som jag skrev i det första stycket om att nu kommer det ett lov som för många elever innebär ett rent helvete? Hur ska jag då förhålla mig till skollagen och Lgr 11? Skolan och jag som lärare ska arbeta för att eleverna ska känna sig trygga och känna en kunskapstörst; att ha lust att vilja lära. En eller två veckor före ett lov börjar några av mina elever att på sitt sätt uttrycka ett ännu större behov av struktur, tydlighet och omtanke. Det ter sig i uttryck som att de kommer i fler konflikter med kamrater och lärare. De blir mer utåtagerande och med sina handlingar visar de tydligt att de vill inte ha lov.

Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. (Lgr 11, s 10.)

För mig som lärare innebär det att jag måste vara ännu tydligare i vad det är som gäller när det är skola. Jag behöver visa, igen, att jag står pall och att jag fortfarande står kvar. Jag behöver bekräfta elevernas känslor att de faktiskt kommer att sakna mig men att jag kommer att ha det bra. De behöver veta att jag kommer att stå där den 8 januari när skolan börjar igen. De behöver veta att jag kommer att tänka på dem under lovet och att jag hoppas att de kommer att ha det bra.

IMG_2845Visst, jag kommer att fundera lite på hur de har det men för att överleva som lärare behöver jag lära mig hur jag hanterar detta. Jag vet att många av mina elever lever i en situation som jag aldrig har levt i och aldrig kommer att leva i. Vetskapen om mina elevers situation skulle kunna sänka mig om jag ständigt går och funderar över hur de har det. Det har sänkt många lärare som ständigt grubblar över deras elever har det hemma. När jag var ute på min första VFU-utbildning som lärare så träffade jag på en elev som hade det tufft hemma. Jag funderade rätt mycket över den elevens situation när jag var hemma. Det började äta upp mig så jag berättade för kuratorn på den skolan om mina tankar. Kuratorn sade några kloka ord till mig som jag tar tagit till mig och levt efter vilket har räddat mig från att gå ner mig.

”När du är i skolan så kan du göra allt du kan för eleven, men när du är hemma kan du inte göra något alls.”

Jag vet att jag gör skillnad för eleven när jag är i skolan men när jag är hemma så är det min fritid. Det är viktigt som lärare att kunna göra den distinktionen att skilja på arbete och privatliv. Vissa saker gör jag hemma men det mesta arbetet sker på min arbetsplats; även delar av min förtroendetid. Framförallt när jag arbetar med elevernas sociala situation så är det viktigt att jag gör det på mitt arbete tillsammans med mina kollegor och med eleverna.

IMG_2805Hur ska jag nu göra för att få mina elever att känna trygghet, vilja och lust just nu och när de kommer tillbaka till skolan i januari? Hur ska jag fortsätta ha deras stjärneögon tända? För mig är det viktigt att de ska känna tillit och trygghet med mig som lärare och mina andra kollegor på skolan. Det är viktigt att de känner att de kan komma till oss och berätta hur de mår och hur de känner sig. Om eleven inte känner tillit och trygghet till de vuxna på skolan bli det ännu svårare för oss som lärare att kunna arbeta med att elevernas lärande. I vissa grupper får kunskapslärandet stå tillbaka för det sociala lärandet. I den klass jag är mentor för har vi fått arbeta mycket med det sociala lärandet för att vi ska kunna få till kunskapslärandet.

I januari kommer jag och mina kollegor att stämma av var eleverna befinner sig efter jullovet. Vi behöver känna in på vilken nivå vi behöver starta upp terminen. Kan vi sätta igång med lektionsundervisning eller måste vi arbeta med den  sociala biten under en tid? Att arbeta med trygghet, vilja och lust är något som vi ständigt arbetar med. Hur lockar vi elever att vilja lära? Måste allt lärande vara lustfyllt? Vad innebär det när elever ”inte vill” göra det som jag planerat? Hur ska vi få eleverna att förstå att det är kul att lära? Ska vi strunta i det som inte är lustfyllt? Hur ska vi skapa en undervisningssituation som är utmanande för alla elever?

Under veckan hjälpte jag en kollega med att genomför ett läxförhör i engelska. Efter läxförhöret fick jag och en kollega reda på att en elev hade haft en lapp under bänken som hen kollat på när hen skulle skriva sina ord. Ett par av elevens kamrater uppmärksammade detta och frågade hen vad det var för lapp men hen svarade bara ”inget”. Jag hade inte en tanke på att någon elev skulle komma på tanken att fuska så jag kollade inte ens efter sådana tecken. Vi tog ett samtal med eleven som efter en direkt fråga erkände att hen hade fuskat. Eleven är i svårigheter i sitt lärande och tog en genväg till att få alla rätt (vilket eleven fick med hjälp av sin lapp). Eleven känner en stor press på sig själv att få alla rätt men vet att hen är i svårigheter som gör att eleven har svårt att nå dit. Jag känner att jag hamnar i ett dilemma eftersom jag vet att eleven är i svårigheter. Hur ska vi nu göra om vi ska uppfylla läroplanens strävan att Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära? Vi kan alltid arbeta för att skapa goda relationer mellan elever och lärare, mellan elever och elever men blir tufft att nå det då vi även har kunskapsmål att nå. Vi kommer, tyvärr, alltid ha elever som är i svårigheter som får det tufft att nå kunskapsmålen.

Ska vi ha ens ha lov i skolan? Ska terminerna se ut som de gör idag? I vissa länder arbetar man med tre terminer. Hur skulle det fungera? Vissa skolor i Sverige har flexibla lov, kan det vara något?

Skolan är kompensatoriskt för många elever. Du som lärare, fritidspedagog, förskollärare, barnskötare eller elevassistent är en viktig person för många elever. Gör allt du kan för dessa elever när du är på jobbet. Ge dem tydlighet, struktur, omtanke och kärlek.

På fredag börjar jullovet för 900000 elever i grundskolan. För en stor majoritet är ledigheten efterlängtad men för en del av dem börjar två och en halv veckans helvete. Kommer pappa dricka? Kommer mamma att slå mig? Kommer jag få något paket? Kommer jag att få mat idag? Måste jag gå till affären och snatta för att överleva? Har jag någonstans att bo? Kommer någon att bry sig om mig?

 

 

Det här blogginlägget kom till efter inspiration från dagens lucka i #skolvårens julkalender.


“The things that make me different are the things that make me.”

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.(Skolverket, Lgr 11 s. 7)

Under den senaste veckan har jag funderat en hel del över mitt uppdrag som lärare. Jag har funderat och ställt mig själv frågan ”Varför är jag lärare?”. Jag har ifrågasatt mig själv och det jag gör. Jag har funderat över varför jag ska stå där och undervisa eleverna när en del av samhället inte tror på mina elever?  Varför ska jag stå där och lära eleverna om demokrati och människolivet okränkbarhet? Varför ska jag överhuvudtaget bry mig om att eleverna sam förstå att alla människor är lika värda och att vi ska vara solidariska mot de som är svaga och utsatta? Varför ska jag ens bry mig om jämställdhet?

Jag vill ge mina elever en god förutsättning att kunna bli goda samhällsmedborgare. Jag vill ge dem verktyg att möta framtiden. Jag vill ge dem trygghet och styrka att möta den nutid vi lever i. Jag vill ge dem styrkan att möta främlingsfientligheten som gror och växer i vårt samhälle. Jag vill visa dem att 87% av oss svenskar gillar den mångfald som finns idag. Jag vill visa dem att vi inte kan ställa människor mot andra människor. Vi ska lära dem att vi står upp för de som är svaga och utsatta.

Söndagen den 22 mars kommer jag ännu en gång göra min röst hörd genom att använda min rösträtt. Jag kommer att rösta FÖR mångfalden och MOT främlingsfientligheten. Jag lägger min röst på något av de partier som är för MÅNGFALD. Jag kan inte bestämma hur du ska rösta men jag hoppas att du tänker till en extra gång innan du lägger i din röstsedel i kuvertet. Gå inte på skrämselpropagandan som de främlingsfientliga använder sig av. I ett av de främlingsfientliga partiernas partiprogram skriver de att invandrare ska assimileras. De verkar likt the Borgs i Star Trek att alla ska bli lika och tycka lika.

assimilation (latin assimilaʹtio ’anpassning’, av assiʹmilo, egentligen ’göra lik’, ’efterbilda’)assimileringprocess genom vilken en minoritet, t.ex. en invandrargrupp i det svenska samhället, helt överger sin egen kultur, så att ursprungliga kulturskillnader försvinner (Ur Nationalencyklopedin, assimilation, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/assimilation, hämtad 2014-12-07)

stolarDet är ju klart mycket tryggare att vi alla tycker lika och att vi är lika varandra. Vi ska alla gå i likadana kläder. Alla ska vara blonda, blåögda och dansa folkdans. Alla andra yttringar som att dansa discodans eller något annat vulgärt går ju inte för sig. Alla kvinnor ska stanna hemma, städa, laga mat och lyda sin man. Pojkar får bara ha ”pojk-kläder” och flickor får bara leka med dockor. Gudbevars för pojkar som vill leka med dockor eller flickor som vill leka med bilar. Usch och fy för par av samma kön som vill ha barn. Det går ju inte för sig! Man kan ju inte ha två mammor eller två pappor… Vi ska alla leva i en kärnfamilj!

Eller….nej, jag tror inte på ett sådant synsätt. Jag tror på att människan är och ska vara unik i sin särart. Jag tror på att människan ska tänka och tycka olika. Jag tror att varje enskild medborgare behöver lyfta blicken och se vårt land i ett större perspektiv. Jag står för ett Sverige med en mångfald av människor. Jag står för att alla mina elever ska få vara kvar och leva i ett land där vi tror på människolivets okränkbarhet, individens frihet. Jag tror på ett interkulturellt samhälle där människor med olika språk och kulturer kommunicerar och interagerar med varandra.

Lyft blicken och se vårt samhälle i ett större perspektiv. Vi lever i en globaliserad värld där ingen är mer värd än någon annan. Jag utmanar dig läser detta att bemöta varje främlingsfientligt yttrande! Läs på! Gå inte på felaktig fakta. Var källkritisk till det du läser på Facebook.

“The things that make me different are the things that make me.”
(http://nallepuhcitat.se/different/)

Varje människa är unik och jag är olik dig. Det som skiljer mig från dig är de saker som gör mig till den jag är. Jag vill vara den jag är. För varje människa jag möter så lär jag mig något nytt som gör att jag är jag och att du är du. Tillsammans skapar vi vår framtid i ett tolerant Sverige där alla har rätt att vara olika.

“If the person you are talking to doesn’t appear to be listening, be patient. It may simply be that he has a small piece of fluff in his ear.”
(Från http://nallepuhcitat.se/fluff/)

Jag är lärare för tror jag kan göra skillnad. Jag verkar för ett demokratiskt samhälle där alla människor har rätt att bo, leva och få vara den de vill! Jag är lärare för jag tror på var och en av mina elever.


Nej, jag kan inte ta hand om eleven. Jag är ju inte utbildad för det!

Jag har arbetat inom skolan i 16 år på olika sätt. Under flera år arbetade jag som elevresurs för elever i behov av särskilt stöd. Ett arbete som har varit otroligt spännande men även mycket krävande. Som elevresurs är man otroligt ensam i sitt arbete med eleverna trots att man har ett helt arbetslag runt sig. Många lärare förväntade sig att jag som resurs ska kunna klara av eleven i alla situationer. Jag förväntades att jag skulle vara med eleven under hela skoldagen, utan raster. Jag förväntades möta eleven kl. 6.30 på morgonen och vara med tills eleven gick hem kl. 17. Naturligtvis var det inte precis som jag beskriver ovan men det förtydligar hur man som elevresurs många gånger är ensam och att elevresurserna inte får det stöd de behöver.

IMG_2723Under mina år i skolan har jag mött många elever som har varit i behov av särskilt stöd. Hur ska vi då hantera dessa elever? Hur möter vi eleverna och deras föräldrar i skolan?  Hur talar vi om dessa elever i klassrummet och i personalrummet? Hur möter vi eleverna när de kommer till skolan? Hur möter vi dem på raster och på fritids?

Att bemöta varje enskild elev med respekt och med höga förväntningar varje dag är ett av mina mål som lärare. Jag vill ge varje elev förutsättningar att lyckas i sitt lärande i skolan. Tyvärr har jag under åren sett lärare som inte förmår eller ens vill möta alla elever med respekt och med höga förväntningar. Jag har mött lärare som ser ner på elever som är i behov av stöd på olika sätt. Hur ska eleverna då kunna lyckas? Det är varje enskild elevs rätt att lyckas i skolan varje dag. Det handlar inte bara om att lyckas i sitt lärande utan även som människa i relation till andra människor. Hur ska vi då göra för att nå dit? Jag har ingen quick-fix för detta utan det är ett medvetet arbete som pågår under lång tid. Jag som lärare måste se varje elev i klassrummet, men det är mycket svårt när man undervisar över 70 olika elever. Jag är inte i någon unik situation då många idrottslärare och slöjdlärare har långt fler elever än vad jag har. Det är viktigt att alla elever blir sedda varje dag av sina lärare och fritidspedagoger. Det är varje vuxens ansvar i skolan att se till att detta uppfylls.

Elever som befinner sig i behov av särskilt stöd behöver personer med kompetens, vilja och envishet. Det görs ett fantastiskt arbete av många elevresurser runt om i landet. Många av dessa personer är saknar utbildning för att kunna ge dessa elever rätt stöd.Men ändå gör alla dessa personer en hel del bra saker som gör att deras elever klarar sig genom skolan. En del har en bakgrund inom idrottsrörelsen som ledare och har erfarenheter med sig därifrån.

Hur gör då rektorer när de söker efter elevresurser? Jag förväntar mig att varje rektor söker efter personer som är utbildade och har erfarenheter av elever i behov av särskilt stöd. Dessa elever kan ha olika bekymmer men i de flesta fallen som jag varit med om är det elever som är i någon form utåtagerande. I nästan alla fall där man anställer en person så finns följande parametrar med:

de är unga
de saknar i viss mån erfarenhet av att arbeta med barn
de har endast gymnasieutbildning

Det är ju inte konstigt egentligen…de är billiga! Eller? Tyvärr sätts dessa personer på de absolut tuffaste uppdragen. Det är väldigt få rektorer, enligt min erfarenhet, som väljer att sätta en erfaren pedagog på ett sådant uppdrag.  Varför väljer då lärare att inte ta sådana uppdrag? Det har jag själv funderat över många gånger. För ett antal år sedan fick jag ett uppdrag på en av de skolor jag har arbetat på. Jag skulle ta hand om en elev en dag i veckan då elevens resurs var föräldraledig. I mitt ordinarie uppdrag så skulle jag vara på fritids efter lunch och det var bekymmer med personal på fritids så det var viktigt att jag skulle vara där. Jag frågar då en kollega(utbildad lärare) på skolan, som även var elevens klassföreståndare, om kollegan kunde ta hand om eleven under eftermiddagen. Det var endast en lektion efter lunch som kollegan behövde ta hand om eleven. Det var ett intressant svar på min fråga som jag fick…

IMG_2717_1221x366

Jasså inte?  Det var ju konstigt! Jag, som då arbetade som elevresurs och endast läst ett år på lärarutbildningen, var ju inte utbildad för att ta hand om elever i behov av särskilt stöd. Det är intressant hur en lärare kan anse sig inte vara kompetent nog att ta hand om den här eleven. Den här kollegans uttalande har följt mig genom åren. Frågan får mig ständigt fundera över min roll i skolan framförallt när jag har elever som är i behov av särskilt stöd. Tankarna rör sig runt hur jag ska bemöta eleven på ett sådan sätt som gör att eleven ska kunna lyckas varje lektion, varje dag.

Där jag är idag möter jag elever varje dag som har olika slags behov som jag måste möta på ett professionellt sätt. Jag behöver se till att ha strategier klara för mig för att hantera detta. I den situation som jag befinner mig i just nu så har jag varit tvungen att strama åt undervisningen flera steg. Det har knappt gått att genomföra några genomgångar. Samtliga lärare, i skolan och på fritids, har haft en tuff tid där nog var och en av oss har funderat över vad vi gör där. Vi bestämde oss för att vi skulle genomföra vissa förändringar. Vi ändrade om placeringen i klassrummen till en mer ”traditionell” placering och vi bestämde oss för att återfå studieron i klassrummen. Vi och rektor har haft samtal med ett flertal föräldrar om elevernas beteenden i klassrummen, på rasterna och på fritids. Jag själv införde ett arbetsschema med mycket tydliga instruktioner om hur eleverna skulle göra när de arbetade med det. IMG_2722Det börjar ge vissa resultat men vi har en bit kvar. Vi börjar återfå studieron i klassrummet och detta genom ett envist och konsekvent arbete med elever, föräldrar och oss lärare. Vi bemöter varje elev med respekt för den person de är men vi accepterar inte alla beteenden som de har i klassrummet, på rasterna och på fritids. Vi är tydliga med att skilja på sak och person när vi tillrättavisar eleverna.

Se till att ta hand om era elevresurser på era skolor. Se till att de får den handledning och utbildning de behöver. Se till att uppskatta deras arbete. Byt gärna med dem så att de får avlastning från sitt uppdrag. ”Vi är varandras arbetsmiljö” brukar min biträdande rektor säga och det stämmer så bra. Vi behöver vara lyhörda för våra kollegors arbetssituationer. Vad är det de säger eller egentligen mer vad är det de INTE säger.


Varför måste jag göra läxorna? Jag vill inte göra läxorna!

Varför måste jag göra läxorna? Jag vill inte göra läxorna!

Läxor är något alla har en åsikt om. ”Alla” tycker ju att man måste ju ha läxor i skolan. Hur ska man annars kunna lära sig något? En lärare som inte ger läxor ses som en dålig lärare. En elev som inte gör sina läxor ses som en dålig elev. Hur kan det komma sig? Vad beror det på att ”alla” tycker att läxor är så viktigt? Jag får känslan av att det är viktigare med läxor än att undervisningen i klassrummet är på topp.

Kommunfullmäktige i Hallstahammars kommun beslöt i somras att tillsätta en utredning om att eventuellt skippa läxor i skolan. Ett beslut som fick fd utbildningsminister Björklund att gå i taket och många med honom.

Jag tänker ta initiativet till en lagändring som skulle betyda att kommuner inte får lägga sig i den här typen av pedagogiska beslut. Det är lärarna som bestämma hur undervisningen läggs upp och då bland annat hur mycket läxor som ges, säger Jan Björklund (FP). (svt.se 16/6-14)

Jag kan faktiskt hålla med förre ministern om att det är lärarna som ska fatta beslutan om läxor eller inte. Det är lärarens sak att planera och genomföra undervisningen och inte politikernas. Men som lärare måste jag även fundera på VARFÖR jag ger läxor och HUR. Jag har funderat en hel del kring läxor och läxornas varande eller icke-varande. Att slentrianmässigt ge ut läxor är inte konstruktivt för elevernas lärande. En del lärare delar ut läxor på sådant som eleverna inte har haft undervisning om. En del lärare ger läxor som gör att eleverna måste få massor av hjälp av sina föräldrar. En del lärare ger samma läxor till alla elever trots att eleverna ligger på olika nivåer.

En genomtänkt läxa är en läxa där eleven kan göra den utan någon hjälp av en vuxen. En bra läxa är en läxa där eleven utmanas på sin nivå. En läxa om är för svår leder till konflikter i familjen när läxan ska göras. En för svår läxa leder till att elever som redan har dåligt självförtroende sänker sig än mer. Är det skolans uppgift att skapa konflikter mellan barn och föräldrar?

Är det skolans uppgift att sänka elevernas självförtroende?

I skolan möter vi elever som är nyanlända och inte har språket ännu och vars föräldrar heller inte har språket. Vi möter elever som lever i ekonomisk utsatthet där varje dag innebär ett vändande på de pengar man har. Vi möter elever som i perioder inte vet var de ska sova nästa natt. Hur ska dessa elever kunna genomföra sina läxor och ens kunna koncentrera sig på att göra läxorna när det finns andra saker i livet som är än viktigare än att läxan blir gjord? Vi lärare kan inte förutsätta att alla elever har dator och tillgång till internet. När jag arbetade på mellanstadiet fick eleverna möjlighet att på läxhjälpen använda datorer för att göra sina läxor och att kunna lämna in läxan digitalt. Här har skolan en viktig uppgift att ge alla elever den möjligheten. Vi kan också uppmuntra eleverna att gå till biblioteket för att kunna arbeta.

Pernilla Alm skriver i sin blogg Läxfritt om elevers skolplikt och arbetstid. Hur många föräldrar vill arbeta hemma efter sin arbetstid? Många föräldrar tycker att eleverna SKA ha läxor bara för att det har alltid varit så. De hade ju läxor så varför ska inte deras barn ha det…det blir ju orättvist… En annan sak som Pernilla Alm tar upp i sitt inlägg Föräldratrycket – igen handlar om tid:

Arbetstiden. Att tänka ut och planera bra läxor, att genomföra dem, följa upp (och jaga för att få in dem) tar tid. Tid vi lärare faktiskt inte har. Läs DN idag, mycket bra artikel som berättar exakt hur det är. Och ärligt. Vem vill sitta hemma och jobba kvällstid, egentligen?(Pernilla Alm 14/10-14)

Jag vill lägga min tid på min undervisning i klassrummet. Jag vill skapa förutsättningar för lärandet under skoldagen. Jag vill ge varje elev de bästa förutsättningarna utifrån deras förutsättningar och behov. Jag vill att alla elever ska känna glädje över att lära sig nya saker och att inhämta ny kunskap. Jag har höga förväntningar på alla elever oavsett vilken bakgrund de har. Alla elever har möjligheten att nå dit de vill – men behövs läxorna då?


Vi vaknar till ett kallt Sverige men vi reser oss upp!

Nu har de röstberättigade i vårt land sagt sitt. Statsministern avgår och en ny regering kommer att bildas och SD är större än någonsin. Det är med väldigt blandade känslor jag vaknar upp till just denna måndagsmorgon. Det första som kommer upp bland mina tankar är Hur ska jag förklara detta för mina elever? Hur…


Jag vill bara säga att jag är stolt över att…

VÄRLDEN…bo i ett mångkulturellt Sverige.
…vi hjälper människor på flykt i Sverige och även utanför Sverige.
…få arbeta på en mångkulturell skola där vi har över 30 olika nationaliteter.
…få vara en del av världen.
…vara svensk.
…varje dag få möta människor från hela världen.
…få vara den jag är.
…få tro på vilken religion jag vill.
…vi är olika.

Men jag gillar inte att

…vi har partier som inte respekterar och värderar alla människor lika.
…vi har personer i Sverige som hotar andra för vad de tycker och tror på.
…vi ställer människor med behov mot varandra.
…vi diskriminerar människor för var de kommer ifrån.
…vi diskriminerar människor för vad de tror på.
…vi diskriminerar människor för vilken läggning de har.

Kom ihåg att utnyttja din rättighet i morgon att rösta. Jag uppmanar dig att välja det parti som du tycker visar medmänsklighet och tolerans. Jag kommer att rösta i morgon. Jag kommer att rösta för skolan, för medmänsklighet, för tolerans alla människor, för framtidens medborgare och för att förhindra att historien upprepar sig…

Att inte rösta är att lägga en röst på nazister och rasister. Att inte rösta är att vilja gå tillbaka 75 år i tiden där mänskligheten sorterade in människor i de som var värda något och de som inte var värda något alls… Vill du verkligen det? Skulle du själv få stanna kvar i Sverige?


En lärares vardag är komplex

tic tac toeNu har vi lärare varit i gång sedan mitten av augusti. Det har varit en intensiv tid med massor av möten, förberedelser, elevkontakter, föräldrakontakter, pratiska göromål och undervisning. En lärares vardag är en komplex vardag. I vardagen ska många saker hållas i luften och så ska man försöka få ner dem en och en i ordning. Detta utan att man missar något som måste göras. Ibland lyckas man och ibland inte.

Under en vanlig dag möter jag omkring 200-250 personer (det är nog lågt räknat); elever, föräldrar, kollegor, chefer, politiker och flera andra människor. Vissa dagar fler och andra dagar färre. Jag förväntas veta vilka de flesta av dessa individer är. Jag förväntas förhålla mig professionell och i varje möte bemöta varje individ på det sätt som individen behöver/kräver.

Jag möter elever som har de bästa av förutsättningar att prestera goda skolresultat varje dag resten av deras skolgång. Jag möter elever som har de sämsta förutsättningarna att nå goda skolresultat. Jag möter elever som har en uttalad diagnos. Jag möter elever som inte har någon diagnos. Jag möter elever som skulle behöva diagnos men som aldrig kommer att få det. Jag möter elever som har mist minst en av sina föräldrar. Jag möter elever som har flytt från krig och elände.

I samband med dessa möten ska jag även undervisa. Jag ska undervisa alla dessa elever och ge dem de allra bästa förutsättningarna att prestera goda skolresultat samt att de ska bli goda samhällsmedborgare. De ska även ges rätt förutsättningar att kunna möta framtiden.

Hur kommer dessa elever att gynnas av att få betyg i årskurs 4? Hur ska dessa elever gynnas av att få ett ordningsbetyg i årskurs 7? Varför är det så viktigt att vi ska ligga på topp 10 i PISA-undersökningarna? Är det bara betygen som räknas? Betygen används ju bara till att kunna komma in på det gymnasieprogram du vill gå och sedan på den universitetsutbildning du vill läsa. Ger betygen dig ett arbete? Betyg är bra för att få en del elever att förstå att de faktiskt måste arbeta i skolan och inte bara slappa och strunta i skolarbetet. MEN 10-åringar är för små för betyg. Att starta en betygshets så tidigt är, enligt min mening, skadligt för dessa elever. Vi har idag elever som är stressade över att de får betyg i årskurs 6. Hur ska det då bli i årskurs 4?

Alla elever förtjänar goda lärare med goda kunskaper i sina ämnen och goda pedagogiska förmågor. En skicklig lärare betyder mycket för elevernas lärande. En skicklig lärare behöver skickliga kollegor. En skicklig lärare behöver en skicklig rektor som kan leda den pedagogiska utvecklingen på skolan. Lärare och rektorer som är skickliga utförare av sina arbetsuppgifter leder till att eleverna utvecklas och att resultaten i skolan ökar.

Lärare med ett gott ledarskap i klassrummet gör att det blir lugn och ro i klassrummet. Lärare som arbetar målmedvetet med ledarskapet kommer att respekteras av elever och föräldrar. Lärare som respekterar sina elever blir respekterade.

En lärares vardag är komplex. Att hantera alla dessa möten och undervisningen är komplext. Men det är världens bästa yrke!

Kom ihåg att sätta #skolanförst på söndag!

 


Spännande tider

Våga hålla i en spindelI onsdags började läsåret för våra elever på skolan. Skolan, i den form den är nu, har funnits i ett år. Ett år som Grönkullaskolan. Ett år där vi försöker skapa en ny skolkultur bland elever, föräldrar och lärare. Ett år där tre tidigare skolkulturer ska sammanfogas till något nytt. Ett år med många möten mellan nya elever och lärare. Ett år där brandlarmen gick varje vecka under en period. Ett år där vi satt lärandet i fokus. Ett år där vi ser att elevernas resultat faktiskt börjar bli bättre.Jag ser verkligen framemot vårt andra år som Grönkullaskolan. Det här året kan verkligen visa vad vi som skola står för. Vi har en fantastisk mångfald bland elever och personal. Vi står inför utmaningar, stora som små. Jag själv står inför en stor utmaning att få till undervisningen på ett bra pedagogiskt sätt. Jag står inför utmaningen att öka elevernas och mina kollegors kompetens inom IKT-områdt. Under början av hösten kommer jag att börja blogga med eleverna i åk 2 och åk 3. Jag tror att genom användandet av bloggen så kommer elevernas förståelse för att skapa texter och att läsa texter kommer att öka. Vi kommer att ha en publik att skapa texter för. Jag ger mig även in i fler diskussioner kring skolan och skolans framtid. Rissne centrumJag ställer mig frågan Varför skola? Varför har vi den skola vi har idag? Vad kan jag, som enskild lärare, göra för att göra skolan bättre? Vad kan lärarkollektivet göra för att skolan ska bli bättre? Vad kan politikerna göra för att skolan ska bli bättre? Vad kan föräldrarna göra för att skolan ska bli bättre? Många frågor och nästan inga svar. Vi lärare behöver känna oss stolta över vårt yrkesval. Jag är stolt över att vara lärare.

King-rutanJag är stolt över att arbeta på Grönkullaskolan. Jag är stolt över att få vara med att göra skillnad.

På onsdag kommer jag att få delta som publik när UR:s Världens bästa skitskola har en partiledardebatt om skola. Det ska bli riktigt spännande och jag är riktigt glad över att få möjligheten att vara där. Tänk om man hade kunnat få delta i debatten… Men enligt våra instruktioner får vi inte det utan det är politikerna som ska debattera. Tack Skolvåren för möjligheten! Nu blir det att njuta av sommarens sista dagar och höstens kommande dagar på balkongen. Njuta av resterna av den fantastiska sommar vi haft och se fram emot ett riktigt spännande läsår.

Vad kommer att hända det här läsåret?


Varför skola?

varförskola(Inlägget först publicerat på Skolvårens blogg 8 augusti)

Ja, det är en fråga som ställer mer frågor än svar. Varför diskuterar vi detta egentligen? Varför skola? Vad har jag för ansvar för denna fråga? Vad innebär det att vi har en skola? Sverige har haft en allmän skola sedan 1842 då den allmänna folkskolan startades. Utbildning har vi haft länge i Sverige men sedan 1842 skulle alla gå i skolan. Varför bestämdes det egentligen att vi skulle gå i skolan? Redan då, 1842, ställde man sig frågan varför skola?

Varför har vi en obligatorisk skola i Sverige? Det finns många skäl till varför skolan är obligatorisk. Jag kommer inte   in på dessa skäl utan mer skriva mina egna tankar om varför skola. Sedan skolan blev obligatorisk har Sverige förändrats från ett land där vi gått från att vara bönder och bo på landsbygden till att bo i staden och arbeta med mer abstrakta saker. I dagens samhälle behövs alla människors tankar och arbete. Vi har gått från ett samhälle där familjen och släkten hade en större betydelse till ett samhälle där vi blivit mer individualistiska och tänker mer på oss själva. Vad har då skolan med detta och hur kommer frågan varför skola in i detta?

”Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället.Skolan ska för­medla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.” (Lgr 11, s. 9)

Vad innebär detta? I skolan ska du lära dig en massa saker som står i läroplanen. Det är mängder av stoff som ska in i barnet under grundskolan. Men är detta viktiga kunskaper för framtiden? Vågar vi ifrågasätta läroplanen och dess kunskapsstoff? Är det viktigt att kunna rabbla Sveriges kungar under de senaste 500 åren? Är det viktigt att jag kan alla grammatiska begrepp i svenskan? Vad är egentligen viktigt? I ett samtal under Almedalsveckan pratade vi om vad är det jag egentligen lärt mig i skolan? Samtalet flödade om olika saker men som till syvende och sist handlade om det jag lärt mig utanför skolan. Vilka kunskaper är då viktiga att vi förmedlar i skolan?

Låt mig berätta om en skola. Den här skolan har under många år arbetat med ett Colombia-projekt. Eleverna, lärarna och föräldrar har tillsammans samlat in pengar för att kunna bygga en skola i Colombia. De har haft loppis, bakat, sålt kaffe och ordnat med soaréer. Alla på skolan har varit engagerade i detta. För fyra år sedan stod skolan klar och rektor och en lärare åkte dit för att inviga skolan. Ja, för er som nu undrar, betalade skolan resan? Nej, de tog tjänstledigt och betalade allt med egna pengar. Projektet fortsatte efter detta med att samla in pengar till bänkar och annat material till skolan. Nu funderar du säkert: Men varför berättar han det här?

I frågan varför skola så finns många aspekter på lärandet. Här ovan skrev jag om vad är det för kunskaper som är viktiga att förmedla i skolan och jag funderar ofta kring varför och vilka kunskaper som är livsnödvändiga. Colombiaprojektet ger flera dimensioner av lärandet. I detta projekt kan man arbeta med många delar i läroplanens kunskapsdelar men det som jag tycker är den viktigaste delen är de kunskaper eleverna får om sig själva och om hur andra barn har det i andra länder. Empati, medkänsla och medmänsklighet är tre egenskaper som varje människa behöver. Genom att arbeta med ett Colombiaprojektet eller något liknande får eleverna ett nytt perspektiv på livet. Vi lär för livet och inte bara för ett prov. Jag tycker att det är viktigt att barn i Sverige förstår att alla barn i världen inte får gå i skolan. Barn i Sverige behöver förstå att det finns barn som inte har mat för dagen eller som inte har någonstans att bo. Genom att arbeta med sådana projekt så lär sig barnen för livet.

Vi skapar människor som kan tänka själva och ta ansvar. Vi skapar människor som tror på mänskligheten. Vi skapar människor som genom sitt handlande ser till att vi ger fler människor en framtid. När vi ställer frågan varför skola  så tar vi ansvar för att skapa något nytt. Vi tar ansvar för att föra upp skolan till diskussion och att se till att alla barn i världen får gå i skolan. Genom detta ger vi människor att skapa sig en egen framtid där de kan försörja sig själva och sina familjer. Genom att ställa frågan varför skola tar vi diskussionen om främlingsfientlighet och står upp för människans lika värde.

Besök gärna www.skolvaren.se eller skolvaren.wordpress.se 


%d bloggare gillar detta: