Kategori: skolpolitik

En skola för alla eller är skolan verkligen till för alla?

IMG_0839 Har vi en skola som är till för alla eller är det så att eleverna ska stöpas in i samma gjutform? Till vilket slags samhälle är det vi ska fostra våra elever i? Vilka kunskaper är det som de kommer att behöva? Tar vi hänsyn till alla elevers olika förutsättningar? När jag gick i skolan så var klasserna homogena. I min skola så var det barn från landet och barn från samhället som gick i skolan. Vi hade lärare som hade arbetat där under lång tid och vi hade sju gifta par bland lärarna. Min syster som är nio år äldre än jag hade samma magister som jag själv hade på mellanstadiet. Min pappa hade min magisters pappa som lärare… I samhället där jag gick i skolan så fanns det två stora tillverkningsindustrier där många föräldrar arbetade. De flesta som föddes i samhället blev kvar i samhället efter grundskolan och gymnasiet. Till detta samhälle så behövdes inte samma kunskaper som vi behöver idag. Idag är vi mer rörliga än någonsin. Vi har möjligheterna att kunna studera över hela världen om vi så vill. Så vilka kunskaper behövs nu?

IMG_3529En skola för alla?

Var den skolan jag gick i en skola för alla? Fick alla samma möjligheter att nå målen? Jag ser det ur mitt elevperspektiv och då tror jag att alla fick samma möjligheter. Men jag är inte helt säker. Alla vi i klassen hade inte samma bakgrund. För min egen del arbetade mina föräldrar och de var gifta. Några klasskompisar hade föräldrar som var skilda. Några klasskompisar tror jag levde i ekonomisk utsatthet. Någon hade många syskon. Någon var enda barnet. Jag vet att det fanns klasskompisar som hade det tufft i skolan och att de fick ju viss hjälp. Nu har jag inte så bra koll på var alla finns i dag men några har flyttat ut i världen och några av dem bor kvar i samma samhälle där de bott hela livet.

En skola någonstans i Sverige

Låt mig berätta om en skola någonstans i Sverige. Den kanske finns eller så finns den inte. I den här skolan går det många elever som har sitt ursprung i andra länder. I den här skolan går det elever som har föräldrar som har en hög akademisk utbildning. I den här skolan går det elever vars föräldrar inte har gått i skolan. Många elever lever i ekonomisk utsatthet. Vissa elever är hemlösa. De får flytta runt bland olika andra- och tredjehandskontrakt. Två veckor här. Tre månader där. En vecka på gatan. På den här skolan finns det elever vars föräldrar inte bor här utan de får bo hos släktingar. Vissa elever bor med sin familj i små lägenheter och där de inte får ro att studera. Några elever lever under utvisningshot trots att de är födda i landet och aldrig bott där föräldrarna kommer från. Blir denna skola någonsin en skola för alla?

IMG_0902Lärarna på den här skolan arbetar hårt med att skapa studiero på lektionerna. Många elever vet inte varför de går i skolan. Lärarna får arbeta mycket med att motivera eleverna till att vilja lära sig. Många elever är luststyrda och har de inte lust att räkna eller att lyssna på en genomgång i grammatik så lämnar de klassrummet eller så börjar de störa de andra i klassen. Att arbeta på den här skolan innebär att lärarna måste vara på tå och använda sig av flera olika verktyg för att bibehålla motivationen och för att behålla studieron. Nu kanske du undrar över varför lärarna är kvar på den här skolan? Du kanske även undrar varför eleverna är kvar på skolan? Skolan och dess lärare arbetar stenhårt med att ha höga förväntningar på eleverna så att de ska nå så långt de kan. Lärarna trivs med att arbeta på skolan och vill verkligen se till att det blir en skola för alla. Eleverna är kvar för att lärarna tror på dem. Att de kan nå sin fulla potential.

För att skolan ska kunna bli en skola för alla så behöver lärarna få arbetsro. Lärarna behöver få göra det de ska göra; undervisa. Lärarna behöver få möjligheter att lära sig att använda IKT som en naturlig del av undervisningen. Lärarna måste få möjligheter att kunna ge det stöd som eleverna behöver. Skolan behöver även rekrytera lärare som vill arbeta med dessa utmaningar.

IMG_1009Varför skola?

En fråga som jag ständigt kommer tillbaka till i mina texter och i mina funderingar är ”Varför skola?”. Många elever och föräldrar behöver fundera över varför behövs skolan? Varför går JAG i skolan? Hur kan vi tillsammans skapa goda förutsättningar för att nå goda resultat? Vilken hjälp behöver de föräldrar som har det tufft i sitt föräldraskap? Vilken hjälp behöver eleverna i sitt kunskapsskapande? Vilken hjälp behöver jag som lärare för att ge eleverna maximala förutsättningar för att kunna lära eleverna att lära? Vad är det som behövs för framtiden? Jag tror att vi behöver lära eleverna att skapa sin egen framtid. Att själva kunna skapa sina kunskaper. Att se till att de blir källkritiska och att de inte köper en sanning rakt av utan att de även kan se bakom sanningen. Jag vet att jag själv ibland går på saker som står på Facebook och delar vidare men jag har blivit mer kritisk till vem är det som står bakom budskapet.

Varför skola? Varför arbetar jag i skolan? Vad är det som triggar mig att fortsätta arbeta med undervisning? Jag tror på människans inneboende förmåga att kunna skapa sin egen framtid. Vissa människor skapar sin egen framtid utan hjälp av någon medan vissa behöver viss stöttning i att skapa sin egen framtid. Att få se glädjen i en elevs ögon när eleven klarar något den inte har klarat tidigare är fantastiskt. Att få se eleven växa av att lära sig.

Ett minne jag har var när jag arbetade som matematiklärare på mellanstadiet på en skola. Under en period så tränade vi hårt på multiplikationstabellerna. Varje vecka hade vi ett multiplikationstest med 92 uppgifter. Eleverna fick 10 minuter på sig för att klara testet. När 10 minuter hade gått fick eleven bara 30 rätt. Eleven klarade heller inte att lösa alla uppgifter. En dag när vi gick till lunchen sade eleven till mig att jag skulle säga några multiplikationstal. Jag lät eleven svara på några och eleven satte vartenda tal blixtsnabbt. Jag sade till eleven att du kommer att ha minst 70 rätt på testet om det går så här bra. Ack så fel jag hade… eleven fick 87 rätt på 7 minuter! I samtal med eleven så framkom det att eleven hade bestämt sig för att hen skulle lära sig alla tabeller! Genom att bestämma sig för att vilja lära sig så kunde eleven lära sig. Jag är övertygad om att alla elever kan lära sig bara de bestämmer sig för det. Vissa elever kommer att klara det galant och utan hjälp men ett antal elever kommer att behöva kämpa stenhårt men de kommer att klara det!

lyssnandeSka vi testa alla på samma sätt?

För närvarande genomför jag nationella prov i svenska i årskurs 3. Det är intressant att se hur proven är sammansatta. Alla elever i hela landet gör samma prov. Men blir svaren rättvisande när vi har elever som aldrig har mött vissa av orden? Vissa svarsalternativ är snarlika och blir svårt för många elever att svara på. Det har ingen betydelse om det är elever som är födda i Sverige av svenska elever eller om det är elever som har föräldrar som är födda utomlands. Blir det då en skola för alla? Alla ska ju bedömas utifrån samma mall.

Vilken slags skola är det vi vill ha? Är det en skola där alla ska stöpas i samma form eller är det en skola där vi vill utveckla individer till att nå sin fulla potential? Ska vi då fortsätta på samma sätt som vi gjort de senaste 30 åren? Eller behöver vi skaka om skolan och skapa något nytt? Ska vi testa alla på samma sätt? Blir PISA-undersökningen rättvisande för vårt sätt att undervisa?

Hur tänker du?


Return to Almedalen – kärlek vid första ögonkastet

Resan och boendet bokat! Jag kommer att delta på Almedalsveckan i år också! Efter att ha deltagit under Almedalsveckan förra året så fick jag mersmak. Det var en intensiv vecka med många intryck. Jag träffade och umgicks med många intressanta personer under veckan. Varför vill jag nu åka igen? Vad vill jag få ut av resan till Almedalen?

Återträff
Jag ser framemot att få träffa flera av de som arbetar med Skolvåren igen. Det kommer bli kul att få bo med personer som gillar att prata skolutveckling på olika plan. Jag hoppas att vi kommer att ha många långa diskussioner.

IMG_0111Intressanta möten
Jag förväntar mig många olika intressanta möten med många olika personer. Jag hoppas kunna möta fler av de personer som jag twittrar med. I Almedalen finns möjligheterna att möta olika människor som vill diskutera kring skolan. Just skolfrågan kan diskuteras ur ett antal olika infallsvinklar. En fråga som väcker många känslor är just frågan ”Varför skola?”. Jag har tidigare skrivit kring just den frågan utifrån mitt perspektiv och mina tankar och det är spännande att hamna utanför boxen och se på andra möjligheter.

Utveckling
Jag hoppas att jag under veckan kommer att utvecklas i mitt sätt att tänka, att vara och att leda. Jag är nyfiken på rektors roll och möjligheter i att driva en skola. Hur ska rektor balansera mellan de statliga kraven (skollag, läroplan) och de kommunala kraven (ekonomi i balans, måluppfyllelse mm)? Vilka förutsättningar har rektor att tillse att lärarna och eleverna får rätt förutsättningar att nå målen?

IMG_3526Politik
I ett inlägg förra året skrev jag om mina tankar kring politiken. Egentligen har jag inte riktigt landat än i mina tankar kring ett politiskt engagemang. Vad krävs det egentligen av mig själv? Vilket stöd skulle jag kunna få? Vilket parti står närmast mina personliga värderingar? Vad ska jag satsa på? Riksdagen? Landstinget? Kommunfullmäktige? Var kan jag påverka mest? Det är ganska bra att vara politiskt obunden när jag bloggar. Kommer jag kunna vara det om jag engagerar mig politiskt? Det skulle vara intressant att få arbeta med skolfrågor på ett högre plan än vad jag gör idag. Att få en helhetsbild över svensk skola och att kunna vara med och påverka den bilden vore spännande.

Varför skola?
I mitt inlägg ”Varför skola?” som publicerades på Skolvårens blogg den 8 augusti förra året skrev jag följande:

Vi skapar människor som kan tänka själva och ta ansvar. Vi skapar människor som tror på mänskligheten. Vi skapar människor som genom sitt handlande ser till att vi ger fler människor en framtid. När vi ställer frågan varför skola  så tar vi ansvar för att skapa något nytt. Vi tar ansvar för att föra upp skolan till diskussion och att se till att alla barn i världen får gå i skolan. Genom detta ger vi människor att skapa sig en egen framtid där de kan försörja sig själva och sina familjer. Genom att ställa frågan varför skola tar vi diskussionen om främlingsfientlighet och står upp för människans lika värde. (Saxat ur inlägget Varför skola?)

Frågor som: Vad är det vi i skolan ska göra? Vilka är det som ska ha åsikter om skolan? Hur ska skolan se ut för att kunna möta framtiden? Behöver diskuteras men kanske inte alltid besvaras. För vem har de rätta svaren? Vem har rätt att sätta de rätta svaren? Vem eller vilka ska ha tolkningsföreträde? Är det föräldrarna? Politikerna? Forskarna? Allmänheten? Twittertroll?

Jag har inte alla svar men en hel del frågor. Att ställa frågorna och diskutera dem tycker jag är intressant. Att diskutera med människor som kan se frågorna ur olika vinklar är mycket givande. Tyvärr finns det personer som anser att man ska tycka si eller så. Vi måste inse att världen inte är svart eller vit. Vi har regnbågens alla färger att förhålla oss till.

Ses vi i Visby under Almedalsveckan?

För mig var det kärlek vid första ögonkastet.


Att tycka nått om skolan eller var det bättre förr?

”Vi som gick i skolan på 40-50-talet hade betyg från 1a klass i folkskolan genom realskolan och uppåt.Ingen mådde illa av det,snarare att man fick reda på hur man låg till,även gentemot klasskamraterna.VAD VAR DET FÖR FEL PÅ DET?” (Citat från na.se och deras diskussionssida)

Ovanstående citat kommer från en diskussion kring en artikel som är publicerad på Nerikes Allehandas sida. Citatet kan ses ur olika perspektiv och vara formulerat på lite olika sätt men andemeningen är densamma: Det var bättre förr. Eller var det verkligen det? Regeringen har nu kommit överens med alliansen om att inrätta en försöksverksamhet för utreda om det ska införas betyg i årskurs fyra. Vad betyder nu detta för betygsfrågan och diskussionen om skolan?

Det är många som tycker saker om skolan och anser sig ha rätt att tycka om skolan. Jag tycker att det är bra att vi för en diskussion om skolan och varför vi har skola. Vi behöver tänka fritt och stort om skolan för att se vilken riktigt vi ska ta med den svenska skolan. Men varför återkommer då uttalanden som citatet ovan? Var verkligen allt bättre förr? Den som skrev citatet tycker ju att ingen mådde illa av att få tidiga betyg. Problemet, som jag ser det, är att hen inte har funderat över vilket samhälle vi hade under 40-talet och vilket samhälle vi har idag. Skolsystemet som fanns under 40- och 50-talet var anpassat för att få ut så många som möjligt i arbete för att vi skulle kunna bygga oss en bättre framtid. Det var enklare för de som inte var studiemotiverade att kunna få ett arbete. Du kunde, i princip, sluta skolan ena dagen och redan den andra börja arbeta på den stora fabriken på orten. Men vad krävs idag av en samhällsmedborgare och vad krävs av skolan idag?

IMG_3238Idag är det svårt för ungdomar som inte är studiemotiverade att kunna ta sig ett arbete efter årskurs 9. Många arbetsgivare kräver minst gymnasiekompetens för att de ska bli anställda. Vi kan se på hur bilmekanikeryrket har förändrats under de senaste 30 åren. Idag behöver en bilmekaniker kunna hantera mer tekniskt komplicerade uppgifter än för 30 år sedan (rätta mig gärna om jag har fel). Vilka kunskaper är det som behövs i framtiden? Vi kan inte veta men vi måste göra eleverna i skolan förberedda på att kunna söka kunskap och kritiskt granska fakta. För 30 år sedan sade många att ”allt som står i tidningen är sant”. Idag säger många att ”allt som står på internet är sant”. Med tanke på den takt som internet utvecklas i och hur enkelt det är att skapa sajter som ser seriösa ut och där man lätt kan tro att det är sant så måste vi bli bättre på källkritik och inte gå på allt.

Ett sådant exempel kommer från sajten Storkens nyheter. För er som inte vet så är Storkens nyheter en satirisk sajt som fejkar artiklar om saker som ska ha hänt. I artikeln som jag länkar till ovan så ska en lärare på en skola i Örebro ha låtit en elev sitta kvar i två timmar på grund av att eleven hade ett mobilskal med en svensk flagga. Artikeln delades över 500 gånger på Facebook och det strömmade in kommentarer om hur läraren och skolan agerat. Det är tragiskt att väldigt många personer TRODDE på artikeln. Skolan blev nedringd och rektor fick massor av mejl från personer som var arga.

IMG_3289Vi i skolan behöver tydligt arbeta med källkritik och lära eleverna hur man kan granska det som skrivs. Vi vuxna behöver också bli bättre på att kritiskt granska det som skrivs. I våra facebookflöden dyker det upp personer som delar olika länkar men inte tänker sig för vad det är de har delat. Jag har vid några tillfällen skrivit till olika personer som jag har som facebookvänner där de har delat länkar där innehållet inte stämmer överens med verkligheten. Det är inte alltid enkelt att göra detta men det är en viktig sak vi behöver göra.

Men vilka är det då som har rätt att tycka något om skolan? Vilka anser sig ha rätt att tycka om skolan? Vilka ska få yttra sig om skolan? Det är några frågor som inte alltid är så enkla att svara på. Det är ju klart att alla som har gått i skolan har en åsikt om skolan. Men är det dem vi ska lyssna på? De flesta som yttrar sig om skolan arbetar inte i skolan men anser sig ha rätt att yttra sig eftersom de gått i skolan. Många åsikter är som citatet ovan att det blev minsann folk av mig med. Men har du då tänkt på hur gammal du var när du gick i skolan? Har du tänk på vad som faktiskt händer med dig under de åren? Kommer du verkligen ihåg allt? Jag kommer inte ihåg allt från min skolgång. Jag kommer ihåg några bra saker och en hel del dåliga saker. Jag minns min fröken Birgitta som jag hade på lågstadiet. Hon var alltid glad och tyckte om oss elever. Jag minns min lärare på mellanstadiet. Det var ingen i klassen som ens tänkte tanken på att vara uppkäftiga mot honom. Men var det bättre förr?

Det är många som anser sig ha rätt att yttra sig om skolan samt att det de tycker är det enda rätta. Vad alla andra tycker så är det fel. Vi kan ta frågan om att förstatliga skolan. Här finns det många som tycker att det är det enda rätta som gäller för att kunna rädda skolan. Bara skolan förstatligas så kommer resultaten och lönerna att öka mångfalt. Det de tycker är det enda rätta. Men var finns nyanserna i just den frågan? Är det verkligen det rätta? Ska staten vara huvudman för skolan? Hur gör man då med friskolorna? Vilka i skolan ska vara anställda av staten? Blir det verkligen bättre? Jag vet inte och för mig är det egentligen en icke-fråga.

Det finns olika organisationer och grupper som diskuterar skolan. Det flödar många åsikter på Twitter där dessa gruppers berättigande diskuteras. Här finns det oftast två läger; ett som anser att det dessa grupper och organisationer håller på med är humbug och naturligtvis de som anser att dessa grupper tillför något till diskussionen om skolan.

Jag följer en organisation som heter #skolvåren. #skolvåren startades av fem personer som har olika intressen av skolan. De ställer frågan ”Varför skola?”

#skolvåren är ett ideellt och partipolitiskt obundet initiativ som startade februari 2013 för att samverka kring skolutvecklingsfrågan på systemnivå. Initiativet har blivit kallat för en ansvarsrörelse och förändringsrörelse och bjuder in alla i samhället till att bidra i formandet av ett hållbart lärande samhälle. Signifikant för initiativet är frågan ”Varför skola?” som väckt reaktioner bland annat under Almedalen 2013. (Från #skolvårens hemsida)

Just att de ställer frågan ”Varför skola?” väcker starka reaktioner bland olika personer som har intresse av skolan på olika sätt. Vad är det som gör att det blir så starka reaktioner när just den frågan ställs? Jag tycker att det är viktigt att vi faktiskt lyfter diskussionen om skolan och ställer oss just den frågan

Varför skola?

Vi behöver fundera över varför vi har en skola och vad vi behöver skolan till. Vilka kunskaper är det som är viktiga för att utveckla samhället? Vad behöver vi i skolan att göra och vad behöver samhället göra? Hur ska vi organisera skolan för att möta framtiden? I skollagen står att ”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.(Skollagen 1 kap. 5§) ” Hur ska vi möta det när vi ställer frågan ”Varför skola?”, hur kommer den vetenskapliga grunden och den beprövade erfarenheten in? Jag tror att vi faktiskt kan göra det och att vi kan få in forskningen i skolan och i frågan kring skolan. Vi behöver lyssna på forskningen men även på all beprövad erfarenhet som finns i skolan. tillsammans kan vi lyfta frågan till en högre nivå. Vi behöver lyfta blicken från den undervisning vi själva bedriver för att kunna utveckla vår egen skola och skolan som helhet.

Sedan mina föräldrar gick i skolan har det skett en hel del saker i skolan och i samhället. Tyvärr hinner skolan som system inte riktigt med i samma takt som samhället utvecklas. Samhället och skolan går inte i samma takt. Skolan kan liknas vid en enorm oljetanker. Det tar enormt lång tid att vända på skutan. Det som jag anser behövs göras är att de politiska partierna behöver sätta sig ner och komma överens kring hur skolan ska utvecklas och hur den ska styras. Politiken behöver låta skolan få lugn och ro från olika typer av reformer. Låt inte PISA och TIMSS undersökningarna styra utvecklingen av skolan utan se framåt vad vi faktiskt behöver. Vi kommer att behöva demokratiska medborgare som kan tänka kritiskt, kan tänka ”outside the box”. Medborgare som är kreativa och utvecklar företag, skolor, produkter och nya tjänster. Vi lever inte längre i ett fabrikssamhälle utan i ett kunskapssamhälle. EU tar tagit från åtta nyckelkompetenser som man anser att en EU-medborgare behöver.

1. Kommunikation på modersmålet.
2. Kommunikation på främmande språk.
3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens.
4. Digital kompetens.
5. Lära att lära.
6. Social och medborgerlig kompetens.
7. Initiativförmåga och företagaranda.
8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. (Skolverket 2008)

Två kompetenser som jag ser är viktiga för skolan är nummer fyra Digital kompetens och och nummer fem Lära att lära. Vad innebär detta med tanke på det tidigare citatet? Hur ska detta bedömas och betygsättas? När mina föräldrar gick i skolan fanns inte dessa nyckelkompetenser och dessa kompetenser var kanske heller inte så efterfrågade. Nu när de finns så blir det kanske än viktigare att faktiskt ställa frågan ”Varför skola?”. Hur ska vi ställa oss till kodning i skolan? Stockholm stad ska, enligt tidningen Ny Teknik, utreda hur  programmering ska få ta plats i undervisningen. Det blir intressant att följa detta och se vad som kommer ut av detta. Hur ska vi ställa oss till detta? Är det beprövad erfarenhet? Finns det forskning som säger att det är bra eller dåligt? Hur ska vi göra när vi vill föra in nya saker i undervisningen? Hur ställer detta sig mot EUs nyckelkompetenser?  Jag ser att det finns en klar koppling till nummer fyra och fem i att lära barn att koda. För vi som lärare får ju själva bestämma hur vi genomför vår undervisning i relation till kunskapskraven.

Så var det bättre förr?

 


Svar från Regeringskansliet

Den sjunde oktober skickade jag ett mejl till utbildningsministern, Gustav Fridolin, med en inbjudan att komma och skugga mig under en dag. Jag är oerhört imponerad över hur snabbt jag fick svar från regeringskansliet. När jag bjöd in förre finansministern Anders Borg tog tre veckor innan jag fick ett svar från Utbildningsdepartementet. Idag fick jag svar…


Gustav Fridolin – Välkommen att skugga mig en dag!

Hej Gustav Fridolin!

Mitt namn är Jonas och jag arbetar som lärare på en skola i Sundbyberg. Jag skriver till dig då jag har en inbjudan till dig. Jag bjuder härmed in dig att följa mig under en skoldag med mina elever. Jag vill att du ska få möjligheten att delta under en dag på min skola för att se hur det kan se ut i skolan idag. Jag vill att du ska få med dig en berättelse om hur det kan vara att arbeta som lärare idag.

Jag har höga förväntningar på dig som utbildningsminister. Jag förväntar mig att du kommer att lita på oss som lärare. Jag förväntar mig att du kommer att lyssna på oss lärare när vi vill säga dig något. Jag förväntar mig att du kommer att fråga oss vad vi tycker i frågor som berör oss. Din företrädare på posten har tyvärr inte visat något större förtroende för oss lärare.

Jag förväntar mig även att du ställer krav på oss och att du har höga förväntningar på oss. Att du ställer krav på oss och har höga förväntningar är bra för vi kommer att stå på tå och utveckla och driva skolan framåt. Det innebär även att du och regeringen måste ge oss lärare goda förutsättningar för att möta upp de krav och de förväntningar som du ställer på oss. Jag håller med Ingela Netz att

Från den dag du tillträder kommer du oavbrutet att mötas av skolpraktiker med förväntningar. Höga förväntningar. (Ingela Netz, 141005)

Du kommer att möta stora förväntningar på dig då du är ”en av oss”. Du är lärare men har ju inte arbetat i skolan under de senaste åren. Jag tror att det är viktigt för dig att möta verkligheten i skolan lite då och då. Du har en stående inbjudan att besöka mig och min undervisning. Du har ju rätt nära efter som du bor i Sundbyberg så slink in någon timme innan du ska till Rosenbad.

Hör av dig!

Jonas, lärare
(Brevet är mejlat till departementet)


Kan rektorer räkna eller blir det bara ett räkneexempel

Varje år lägger kommuner och andra huvudmän upp en budget för sin verksamhet. Sedan lägger varje enskild skola upp sin budget utifrån den verksamhet som skolan ska bedriva. Förutsättningarna för skolorna ser väldigt olika ut. Är man en tillvalsskola eller frånvalsskola? Vilken tilldelning av skolpeng har man? Ligger skolan i ett socialt utsatt område? Hur…


#världensbästaskitskola

attvaralärareärendelMånga tankar efter . Ingen ställer frågan; ? Vad vill politiken med skolan? Vad har politiken för vision för de framtida medborgare som ska driva landet Sverige? Hur ska skolan se ut för att ge morgondagens medborgare de bästa av förutsättningar?

Hemkommen efter att ha fått förmånen att representera Skolvåren i Utbildningsradions partiledardebatt om skolan. Det är många tankar som snurrar runt i skallen efter att ha lyssnat på fem herrar partiledare som publik. Det fanns flera tillfällen där jag hade velat ställa frågor till Björklund, Åkesson och de andra partiledarna men tyvärr fanns inte den möjligheten. Vi fick heller inte möjligheten innan eller efter sändning att ställa frågor. Efter sändningen blev vi vänligt utkastade ur studion.

Under debatten verkade det som att de var överens om att lärarnas löner ska höjas men på olika sätt. Annars kändes det mest som pajkastning mellan partiledarna. Ibland kändes det som att jag var ute på rastvakt på skolan: Det var han som började… Det är hans fel inte mitt… Varför kan inte politiken sluta göra ”politik” av skolan? Varför kan de inte få en samsyn kring skolan? Det skulle göra det lugnare för oss lärare i skolan. Vi skulle få arbetsro.

Den ende av partiledarna som vågade säga ”Vi hade fel!” var Miljöpartiets Gustav Fridolin. Bra jobbat Gustav! Ingen av de andra partiledarna vågade erkänna att de hade fel. Vi gör om och gör rätt i stället. Men kan vi förvänta oss något annat av våra politiker? (Jag ber om ursäkt för att jag drar alla politiker över en och samma kam. Jag vet att det inte är så med alla. Jag har stort förtroende för flera politiker från olika partier som jag har sett gjort skillnad eller som jag tycker gör ett bra arbete).

Var är de politiker som ställer frågan: Varför skola? Var är de politiker som ställer frågan: Vilka medborgare behöver vi om 25, 50 och 100 år?  Var är de politiker som sätter #skolanförst? Svensk framtid bygger på att skolan fungerar och att vi utbildar människor för framtiden. Skolan behöver ligga i framkant på framtidsnosandet i forskning, teknik och pedagogik. Vilka förmågor behöver våra nuvarande och framtida elever ha för att klara sig i framtiden? Vilka förmågor är det medborgarna behöver för att driva landet Sverige och resten av världen?

Jag ifrågasätter mig själv som lärare varje dag. Gör jag rätt? Är jag en bra lärare? Vad betyder mitt agerande i dag för eleven i morgon? Får eleven med sig den bästa grunden för sin framtid? Vi lärare är med och formar framtiden. Vi behöver själva ta oss en funderare över vad det är vi gör. Hur gör vi? Varför gör vi?

Att vara lärare är att se in i framtiden. 

att få peta_2


Varför skola?

varförskola(Inlägget först publicerat på Skolvårens blogg 8 augusti)

Ja, det är en fråga som ställer mer frågor än svar. Varför diskuterar vi detta egentligen? Varför skola? Vad har jag för ansvar för denna fråga? Vad innebär det att vi har en skola? Sverige har haft en allmän skola sedan 1842 då den allmänna folkskolan startades. Utbildning har vi haft länge i Sverige men sedan 1842 skulle alla gå i skolan. Varför bestämdes det egentligen att vi skulle gå i skolan? Redan då, 1842, ställde man sig frågan varför skola?

Varför har vi en obligatorisk skola i Sverige? Det finns många skäl till varför skolan är obligatorisk. Jag kommer inte   in på dessa skäl utan mer skriva mina egna tankar om varför skola. Sedan skolan blev obligatorisk har Sverige förändrats från ett land där vi gått från att vara bönder och bo på landsbygden till att bo i staden och arbeta med mer abstrakta saker. I dagens samhälle behövs alla människors tankar och arbete. Vi har gått från ett samhälle där familjen och släkten hade en större betydelse till ett samhälle där vi blivit mer individualistiska och tänker mer på oss själva. Vad har då skolan med detta och hur kommer frågan varför skola in i detta?

”Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället.Skolan ska för­medla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.” (Lgr 11, s. 9)

Vad innebär detta? I skolan ska du lära dig en massa saker som står i läroplanen. Det är mängder av stoff som ska in i barnet under grundskolan. Men är detta viktiga kunskaper för framtiden? Vågar vi ifrågasätta läroplanen och dess kunskapsstoff? Är det viktigt att kunna rabbla Sveriges kungar under de senaste 500 åren? Är det viktigt att jag kan alla grammatiska begrepp i svenskan? Vad är egentligen viktigt? I ett samtal under Almedalsveckan pratade vi om vad är det jag egentligen lärt mig i skolan? Samtalet flödade om olika saker men som till syvende och sist handlade om det jag lärt mig utanför skolan. Vilka kunskaper är då viktiga att vi förmedlar i skolan?

Låt mig berätta om en skola. Den här skolan har under många år arbetat med ett Colombia-projekt. Eleverna, lärarna och föräldrar har tillsammans samlat in pengar för att kunna bygga en skola i Colombia. De har haft loppis, bakat, sålt kaffe och ordnat med soaréer. Alla på skolan har varit engagerade i detta. För fyra år sedan stod skolan klar och rektor och en lärare åkte dit för att inviga skolan. Ja, för er som nu undrar, betalade skolan resan? Nej, de tog tjänstledigt och betalade allt med egna pengar. Projektet fortsatte efter detta med att samla in pengar till bänkar och annat material till skolan. Nu funderar du säkert: Men varför berättar han det här?

I frågan varför skola så finns många aspekter på lärandet. Här ovan skrev jag om vad är det för kunskaper som är viktiga att förmedla i skolan och jag funderar ofta kring varför och vilka kunskaper som är livsnödvändiga. Colombiaprojektet ger flera dimensioner av lärandet. I detta projekt kan man arbeta med många delar i läroplanens kunskapsdelar men det som jag tycker är den viktigaste delen är de kunskaper eleverna får om sig själva och om hur andra barn har det i andra länder. Empati, medkänsla och medmänsklighet är tre egenskaper som varje människa behöver. Genom att arbeta med ett Colombiaprojektet eller något liknande får eleverna ett nytt perspektiv på livet. Vi lär för livet och inte bara för ett prov. Jag tycker att det är viktigt att barn i Sverige förstår att alla barn i världen inte får gå i skolan. Barn i Sverige behöver förstå att det finns barn som inte har mat för dagen eller som inte har någonstans att bo. Genom att arbeta med sådana projekt så lär sig barnen för livet.

Vi skapar människor som kan tänka själva och ta ansvar. Vi skapar människor som tror på mänskligheten. Vi skapar människor som genom sitt handlande ser till att vi ger fler människor en framtid. När vi ställer frågan varför skola  så tar vi ansvar för att skapa något nytt. Vi tar ansvar för att föra upp skolan till diskussion och att se till att alla barn i världen får gå i skolan. Genom detta ger vi människor att skapa sig en egen framtid där de kan försörja sig själva och sina familjer. Genom att ställa frågan varför skola tar vi diskussionen om främlingsfientlighet och står upp för människans lika värde.

Besök gärna www.skolvaren.se eller skolvaren.wordpress.se 


Och där kom ordningsbetyget in…

men då kommer jag ju aldrig
Jag förstår inte varför Jan Björklund och Folkpartiet envisas med att allt ska betygsättas? Vad är det som gör skolan bättre av betyg i lägre åldrar (åk 4)? Vad är det som säger att PISA resultaten kommer att öka på grund av att man inför möjligheten att ge ett ordningsbetyg/omdöme. Bara för att en elev får ett ”ordningsomdöme”, kommer eleven att sköta sig bättre? Det är inte där skon klämmer. Skon klämmer där man slår undan fötterna på elever som kommer att betygsättas i tidig ålder. Skon klämmer där man inte ger eleverna rätt förutsättningar för att nå målen. Skon klämmer där vi har rektorer som inte kan sköta sitt arbete. Skon klämmer där vi inte har föräldrarna med oss. Skon klämmer där vi har en utbildningsminister som inte litar på oss lärare. Skon klämmer där stat och kommun inte satsar på högre löner för alla.

Det är märkligt att Fp vill införa möjligheten att ge ett omdöme i ordning när det i princip redan finns i dag. I Skollagens 10 kap 12 § finns möjligheten, som jag tolkar det:

12 § Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i[…]

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Vad kommer det att hjälpa eleven om eleven får det nerskrivet på ett papper? När jag har elever som Björklund nog skulle tycka att de har ordningsproblem så får jag som lärare ta hand om det. Det handlar om att ha en tydlig handlingsplan på skolan om hur man ska agera. Det gäller att ha en rektor som står bakom sin personal i sådana ärenden. Jag har mött många elever som har svårigheter med att faktiskt kunna ”sköta sig” i skolan. Allt från elever i förskoleklass till elever i årskurs 9. Det är viktigt att vi redan när eleverna går i förskoleklassen tar tag i beteenden som är destruktiva för eleverna. Dessa elevers föräldrar är viktiga att få med sig för att kunna ändra dessa beteenden.

Elever med så kallade ordningsproblem behöver mötas av duktiga pedagoger som möter dem på rätt sätt. De behöver ha pedagoger som möter dem med respekt för den person de är och inte för det beteende som de har. Att förändra ett beteende är inte det enklaste att göra men det går. Det går att få elever att ändra på destruktiva beteenden till konstruktiva beteenden. Vi vuxna behöver vara konsekventa och enade när vi möter eleverna. Vi måste ha ett samspel som gör att de förstår att vi kommer inte att ge oss. Det är viktigt att vi vuxna i skolan samarbetar med föräldrarna för att få till en positiv förändring.

I Fp:s manifest så skriver de att

Det får inte råda något tvivel att det är läraren som bestämmer i klassrummet.

Men vad är bekymret? Det är väl självklart att det är läraren som bestämmer i klassrummet. Det gör läraren genom att möta eleverna med respekt för deras person och genom att vara intressant. På bloggen Styrbords tankar skriver rektor Susanne om att ”Du är alltid intressant” och jag finner att det är något som vi lärare måste applicera när vi möter våra elever. Det är en viktig tanke att förmedla till oss som arbetar inom skolan. Varje elev och kollega som jag möter måste/behöver känna att jag tycker att de är intressanta. Jag vill själv känna det när jag möter mina kollegor och chefer. Du som pedagog måste skapa ett intresse hos dina elever för att din undervisning ska lyckas. De måste vilja lyssna på dig och det du vill säga. Men du måste även själv vilja lyssna och vara intresserad av dina elever för att kunna nå långt med dem. När jag visar eleven att jag är genuint intresserad av eleven och vad eleven kan och har med sig i sin ryggsäck så kommer vi att skapa ett band som kommer att hålla länge. Jag kan då även vid behov tillrättavisa beteenden hos eleven som inte är ok utan att jag kränker eleven. När eleven vet att jag är intresserad av eleven som person och att det är elevens beteenden som jag inte gillar då accepterar eleven mitt tillrättavisande.

Så till syvende och sist… skippa idén om ett skriftligt ordningsomdöme. Skippa idén om betyg i åk 4. Se till att lita på oss lärare. En stor majoritet av oss lärare gör faktiskt ett förbannat bra jobb där ute i verkligheten långt från Rosenbad och riksdagen. Och vi lärare stavar oftast alltid rätt också…Fp kanske behöver träna stavning?

 

 


Packat och klart! Resfebern börjar lägga sig.

  Så, nu är det färdigpackat inför en vecka på Gotland. De införskaffade packväskorna till motorcykeln är fyllda till bredden. Tidigt i morgon åker jag från Stockholm till Nynäshamn för att ta färjan över till Visby. Det är med spänning som jag ser framemot Almedalsveckan. Flera av de fantastiska personer som jag twittrar med och…


%d bloggare gillar detta: