En fråga som fortfarande är rätt het och där det rent ideologiskt skiljer sig en del mellan de politiska partierna är vinster i välfärden. Regeringen och Vänsterpartiet gjorde i oktober 2014 en överenskommelse kring vinster i välfärden där man tillsätter en utredning i hur detta ska kunna ske samt att det ska utmynna i en proposition. De vill även ge kommunerna ett större inflytande i etableringen av friskolor.

På tidningen Arbetets sajt kan vi läsa:

Arbetet har gjort en unik sammanställning av resultaten i de 24 största bolagen på Stockholmsbörsen. Den visar att de fyra storbankerna – Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank – förra året gjorde en sammanlagd vinst på dryga 81 miljarder kronor. (Arbetet.se 150227)

Om man jämför detta med de 88 miljarder som grundskolan, enligt SKL,  kostade under 2013 så börjar i alla fall jag fundera kring skolan och ekonomin. Det hade varit spännande om våra huvudmän i skolan hade satsat pengar i bankverksamheten då 70%, enligt tidningen Grus och Guld, av den samlade vinsten gick tillbaks till aktieägarna. Det hade varit bra pengar att satsa på skolan. En kan undra när bankerna som fick stora statsstöd under bankkrisen kommer att betala tillbaka till staten… Eller det kanske redan är gjort? Ingela Netz myntade en viktig fråga på Facebook:

Varför ska skolan kosta pengar?

Det är viktigt att vi diskuterar varför skolan ska få kosta pengar. Vi behöver även diskutera vad det är i skolan som får kosta pengar. Hur ser vi till att få ut största möjliga effekt av de skattepengar vi pumpar in i skolan? Var i skolan ger pengarna mest utdelning? Var i skolsystemet ska pengarna finnas för att investeringen verkligen ska betala sig? Här tror jag att de flesta vet var… och det är bland de yngre barnen. Man behöver satsa på förskolan och framförallt i åk F-3 i skolan. Här kan vi fånga upp många elever som är i behov av särskilt stöd och som kan bli de som kommer att kosta samhället stora pengar när de blir vuxna.

Jag funderar även kring en fråga i hur skolan ska styras. Ska vi styra en skola som ett företag där målet är att skolan ska gå med vinst? Vad menar vi egentligen med vinst? Är det ren ekonomisk vinst eller handlar det om måluppfyllelsen i åk 3, åk 6 och framförallt åk 9? Är målet för skolverksamheten att generera ett visst antal kronor varje år i vinst eller är målet att varje elev ska gå ut skolan med godkända betyg och att bli en demokratisk medmänniska? Vem är det som ska vara skolans huvudman? Är det de kommunala och de fristående huvudmännen som i dag eller är det staten som åter ska ta ansvar för huvudmannaskapet? Vems är ansvaret för finansieringen av skolan och vem ser till att pengarna används på rätt sätt? Hur styr vi tilldelningen av de offentliga medlen till skolan?

Vi har ett skolsystem idag som tillåter stora utbildningskoncerner att plocka ut mångmiljonbelopp ur skolan. En del av dessa vinstpengar hamnar i olika skatteparadis och en del av pengarna hamnar i ägarnas egna fickor. Att en ägare som driver en skola ska få ta ut vinst för den risk man själv utsätter sig för är ganska självklar. Ett gäng lärare som startar en friskola och satsar egna medel och egen tid i utvecklingen av skolan ska få återbäring på detta. Likaväl som lärare och rektorer som arbetar hårt med att utveckla sina skolor ska få en god löneutveckling för det arbete de gör. En intressant fråga kring just huvudmannaskapet, som jag ser det, är de som anser att staten bara ska ta över huvudmannaskapet från kommunerna och inte friskolorna… Det tycker jag är lite märkligt…

Komplexiteten kring styrningen av skolan.

Författaren av boken ”Ledarskap inom human service-organisationer” Ingela Thylefors (2007) beskriver att skolan har tre olika styrsystem och tre olika kulturer inom skolan. Styrsystemen är: det ekonomiska, det juridiska och det ideologiska samt tre kulturer inom politiskt styrda organisationer; den politiska, den administrativa och den professionella. Det intressanta i detta är hur detta påverkar skolan och just vad som får kosta pengar i skolan. Hur förhåller man sig till detta om man arbetar i skolan? Behöver lärarna ens fundera på detta? Hur påverkar det rektors arbete? I en organisation där vi arbetar med välfärdsproduktion; att utbilda människor till att verka i samhället, så kommer detta att kosta pengar. Inom just skolan så, anser jag, att den ideologiska styrningen är stor. Det tycker jag mig se i hur skolpolitiken har styrts under de senaste åren och hur den är på väg att förändras i och med regeringsskiftet. Hur ser politiken på lärarna och lärandet? Vad är det som är viktigt? Betygen eller det verkliga lärandet? Eller är det någon motsättning i detta?

Hur påverkar våra olika kulturer och styrsystem skolan? Vi har ett ekonomiskt krav på oss som skola där våra demokratiskt valda politiker tilldelar skolan en viss pott med pengar. Denna pott tilldelas utifrån det skatteunderlag som kommunen erhåller från sina medborgare men det sker även utifrån den styrande maktens politiska ideologi. Här blir det då ibland bekymmer hur pengarna ska fördelas. Vi kan se hur det blev i riksdagen och i Sundbyberg. Vi har en röd-grön minoritetsregering som idag styrs av en Alliansbudget då SD valde att rösta med Alliansen. I Sundbyberg kan vi även se skolan drabbas av detta då en av skolorna inte får sin ombyggnad. I den juridiska delen har vi i skolan att följa skollagen. I den finns ett antal krav på rektor, på läraren och på skolan. I vissa av dessa delar ställs den kommunala ekonomin mot vad skollagen säger. Vilket är viktigast då? Är det att skolans budget hålls eller är det att uppfylla lagens krav? Här sitter framförallt rektor i en rävsax mellan den statliga styrningen och den kommunala styrningen.

Vem är det som egentligen styr skolan? Den politiska, den administrativa eller den professionella kulturen? Sker det något samarbete mellan de olika kulturerna? Eller är det revirstrider om vem det är som styr skolan? Lyssnar dessa tre kulturer på varandra?

Bilder på sedlar från http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Pressrum/Bildbank/Sedlar/

Finansieringen av skolan sker med skattemedel. Vi behöver har respekt för att det är skattebetalarnas pengar vi använder oss av i skolan. Vi kan inte använda pengarna hur som helst. Vi som arbetar i skolan, framförallt i de kommunala skolorna, behöver även förstå att vi arbetar i en politiskt styrd organisation och inte i ett företag. Våra intäkter till skolan är de elever som kommer till oss. I och med friskolereformen så är det inte längre lika självklart i skolan att vi får elever till oss. Utan vi behöver marknadsföra oss på olika sätt. Detta ser vi framförallt många gymnasieskolor göra. Här kan man då fundera; ska skattemedel gå till marknadsföring? Friskolorna är i klart större behov av att det kommer elever till deras skolor då de många gånger har ägardirektiv som säger att de ska göra vinst. De är ekonomiskt känsligare för förändringar i elevströmningen än vad en kommunal skola är. I en kommunal skola finns en inbyggd tröghet i just ekonomin. Vilket gör att skolan kan ibland tillåtas att gå med ”förlust”. Men vi kommer ändå till frågan; ska skolan använda skattemedel till marknadsföring? Är det så vi använder våra skattemedel på bästa sätt? Detta gäller friskolor som kommunala skolor.

Så vad får skolan kosta? Vad är det i skolans om får kosta pengar? Är vi, skattebetalarna, beredda att betala vad skolan kostar? Är skolan till för alla? Vill vi ha en skola för alla? Ska alla elever få samma möjligheter att nå så långt de kan? Hur ser vi till att rekrytera nya lärare och skolledare till skolan men framförallt; hur behåller vi skickliga lärare och skolledare i skolan? Vad är vi beredda att betala?

Hur tänker du?