Kategori: #skolanförst

Return to Almedalen – kärlek vid första ögonkastet

Resan och boendet bokat! Jag kommer att delta på Almedalsveckan i år också! Efter att ha deltagit under Almedalsveckan förra året så fick jag mersmak. Det var en intensiv vecka med många intryck. Jag träffade och umgicks med många intressanta personer under veckan. Varför vill jag nu åka igen? Vad vill jag få ut av resan till Almedalen?

Återträff
Jag ser framemot att få träffa flera av de som arbetar med Skolvåren igen. Det kommer bli kul att få bo med personer som gillar att prata skolutveckling på olika plan. Jag hoppas att vi kommer att ha många långa diskussioner.

IMG_0111Intressanta möten
Jag förväntar mig många olika intressanta möten med många olika personer. Jag hoppas kunna möta fler av de personer som jag twittrar med. I Almedalen finns möjligheterna att möta olika människor som vill diskutera kring skolan. Just skolfrågan kan diskuteras ur ett antal olika infallsvinklar. En fråga som väcker många känslor är just frågan ”Varför skola?”. Jag har tidigare skrivit kring just den frågan utifrån mitt perspektiv och mina tankar och det är spännande att hamna utanför boxen och se på andra möjligheter.

Utveckling
Jag hoppas att jag under veckan kommer att utvecklas i mitt sätt att tänka, att vara och att leda. Jag är nyfiken på rektors roll och möjligheter i att driva en skola. Hur ska rektor balansera mellan de statliga kraven (skollag, läroplan) och de kommunala kraven (ekonomi i balans, måluppfyllelse mm)? Vilka förutsättningar har rektor att tillse att lärarna och eleverna får rätt förutsättningar att nå målen?

IMG_3526Politik
I ett inlägg förra året skrev jag om mina tankar kring politiken. Egentligen har jag inte riktigt landat än i mina tankar kring ett politiskt engagemang. Vad krävs det egentligen av mig själv? Vilket stöd skulle jag kunna få? Vilket parti står närmast mina personliga värderingar? Vad ska jag satsa på? Riksdagen? Landstinget? Kommunfullmäktige? Var kan jag påverka mest? Det är ganska bra att vara politiskt obunden när jag bloggar. Kommer jag kunna vara det om jag engagerar mig politiskt? Det skulle vara intressant att få arbeta med skolfrågor på ett högre plan än vad jag gör idag. Att få en helhetsbild över svensk skola och att kunna vara med och påverka den bilden vore spännande.

Varför skola?
I mitt inlägg ”Varför skola?” som publicerades på Skolvårens blogg den 8 augusti förra året skrev jag följande:

Vi skapar människor som kan tänka själva och ta ansvar. Vi skapar människor som tror på mänskligheten. Vi skapar människor som genom sitt handlande ser till att vi ger fler människor en framtid. När vi ställer frågan varför skola  så tar vi ansvar för att skapa något nytt. Vi tar ansvar för att föra upp skolan till diskussion och att se till att alla barn i världen får gå i skolan. Genom detta ger vi människor att skapa sig en egen framtid där de kan försörja sig själva och sina familjer. Genom att ställa frågan varför skola tar vi diskussionen om främlingsfientlighet och står upp för människans lika värde. (Saxat ur inlägget Varför skola?)

Frågor som: Vad är det vi i skolan ska göra? Vilka är det som ska ha åsikter om skolan? Hur ska skolan se ut för att kunna möta framtiden? Behöver diskuteras men kanske inte alltid besvaras. För vem har de rätta svaren? Vem har rätt att sätta de rätta svaren? Vem eller vilka ska ha tolkningsföreträde? Är det föräldrarna? Politikerna? Forskarna? Allmänheten? Twittertroll?

Jag har inte alla svar men en hel del frågor. Att ställa frågorna och diskutera dem tycker jag är intressant. Att diskutera med människor som kan se frågorna ur olika vinklar är mycket givande. Tyvärr finns det personer som anser att man ska tycka si eller så. Vi måste inse att världen inte är svart eller vit. Vi har regnbågens alla färger att förhålla oss till.

Ses vi i Visby under Almedalsveckan?

För mig var det kärlek vid första ögonkastet.


Att tycka nått om skolan eller var det bättre förr?

”Vi som gick i skolan på 40-50-talet hade betyg från 1a klass i folkskolan genom realskolan och uppåt.Ingen mådde illa av det,snarare att man fick reda på hur man låg till,även gentemot klasskamraterna.VAD VAR DET FÖR FEL PÅ DET?” (Citat från na.se och deras diskussionssida)

Ovanstående citat kommer från en diskussion kring en artikel som är publicerad på Nerikes Allehandas sida. Citatet kan ses ur olika perspektiv och vara formulerat på lite olika sätt men andemeningen är densamma: Det var bättre förr. Eller var det verkligen det? Regeringen har nu kommit överens med alliansen om att inrätta en försöksverksamhet för utreda om det ska införas betyg i årskurs fyra. Vad betyder nu detta för betygsfrågan och diskussionen om skolan?

Det är många som tycker saker om skolan och anser sig ha rätt att tycka om skolan. Jag tycker att det är bra att vi för en diskussion om skolan och varför vi har skola. Vi behöver tänka fritt och stort om skolan för att se vilken riktigt vi ska ta med den svenska skolan. Men varför återkommer då uttalanden som citatet ovan? Var verkligen allt bättre förr? Den som skrev citatet tycker ju att ingen mådde illa av att få tidiga betyg. Problemet, som jag ser det, är att hen inte har funderat över vilket samhälle vi hade under 40-talet och vilket samhälle vi har idag. Skolsystemet som fanns under 40- och 50-talet var anpassat för att få ut så många som möjligt i arbete för att vi skulle kunna bygga oss en bättre framtid. Det var enklare för de som inte var studiemotiverade att kunna få ett arbete. Du kunde, i princip, sluta skolan ena dagen och redan den andra börja arbeta på den stora fabriken på orten. Men vad krävs idag av en samhällsmedborgare och vad krävs av skolan idag?

IMG_3238Idag är det svårt för ungdomar som inte är studiemotiverade att kunna ta sig ett arbete efter årskurs 9. Många arbetsgivare kräver minst gymnasiekompetens för att de ska bli anställda. Vi kan se på hur bilmekanikeryrket har förändrats under de senaste 30 åren. Idag behöver en bilmekaniker kunna hantera mer tekniskt komplicerade uppgifter än för 30 år sedan (rätta mig gärna om jag har fel). Vilka kunskaper är det som behövs i framtiden? Vi kan inte veta men vi måste göra eleverna i skolan förberedda på att kunna söka kunskap och kritiskt granska fakta. För 30 år sedan sade många att ”allt som står i tidningen är sant”. Idag säger många att ”allt som står på internet är sant”. Med tanke på den takt som internet utvecklas i och hur enkelt det är att skapa sajter som ser seriösa ut och där man lätt kan tro att det är sant så måste vi bli bättre på källkritik och inte gå på allt.

Ett sådant exempel kommer från sajten Storkens nyheter. För er som inte vet så är Storkens nyheter en satirisk sajt som fejkar artiklar om saker som ska ha hänt. I artikeln som jag länkar till ovan så ska en lärare på en skola i Örebro ha låtit en elev sitta kvar i två timmar på grund av att eleven hade ett mobilskal med en svensk flagga. Artikeln delades över 500 gånger på Facebook och det strömmade in kommentarer om hur läraren och skolan agerat. Det är tragiskt att väldigt många personer TRODDE på artikeln. Skolan blev nedringd och rektor fick massor av mejl från personer som var arga.

IMG_3289Vi i skolan behöver tydligt arbeta med källkritik och lära eleverna hur man kan granska det som skrivs. Vi vuxna behöver också bli bättre på att kritiskt granska det som skrivs. I våra facebookflöden dyker det upp personer som delar olika länkar men inte tänker sig för vad det är de har delat. Jag har vid några tillfällen skrivit till olika personer som jag har som facebookvänner där de har delat länkar där innehållet inte stämmer överens med verkligheten. Det är inte alltid enkelt att göra detta men det är en viktig sak vi behöver göra.

Men vilka är det då som har rätt att tycka något om skolan? Vilka anser sig ha rätt att tycka om skolan? Vilka ska få yttra sig om skolan? Det är några frågor som inte alltid är så enkla att svara på. Det är ju klart att alla som har gått i skolan har en åsikt om skolan. Men är det dem vi ska lyssna på? De flesta som yttrar sig om skolan arbetar inte i skolan men anser sig ha rätt att yttra sig eftersom de gått i skolan. Många åsikter är som citatet ovan att det blev minsann folk av mig med. Men har du då tänkt på hur gammal du var när du gick i skolan? Har du tänk på vad som faktiskt händer med dig under de åren? Kommer du verkligen ihåg allt? Jag kommer inte ihåg allt från min skolgång. Jag kommer ihåg några bra saker och en hel del dåliga saker. Jag minns min fröken Birgitta som jag hade på lågstadiet. Hon var alltid glad och tyckte om oss elever. Jag minns min lärare på mellanstadiet. Det var ingen i klassen som ens tänkte tanken på att vara uppkäftiga mot honom. Men var det bättre förr?

Det är många som anser sig ha rätt att yttra sig om skolan samt att det de tycker är det enda rätta. Vad alla andra tycker så är det fel. Vi kan ta frågan om att förstatliga skolan. Här finns det många som tycker att det är det enda rätta som gäller för att kunna rädda skolan. Bara skolan förstatligas så kommer resultaten och lönerna att öka mångfalt. Det de tycker är det enda rätta. Men var finns nyanserna i just den frågan? Är det verkligen det rätta? Ska staten vara huvudman för skolan? Hur gör man då med friskolorna? Vilka i skolan ska vara anställda av staten? Blir det verkligen bättre? Jag vet inte och för mig är det egentligen en icke-fråga.

Det finns olika organisationer och grupper som diskuterar skolan. Det flödar många åsikter på Twitter där dessa gruppers berättigande diskuteras. Här finns det oftast två läger; ett som anser att det dessa grupper och organisationer håller på med är humbug och naturligtvis de som anser att dessa grupper tillför något till diskussionen om skolan.

Jag följer en organisation som heter #skolvåren. #skolvåren startades av fem personer som har olika intressen av skolan. De ställer frågan ”Varför skola?”

#skolvåren är ett ideellt och partipolitiskt obundet initiativ som startade februari 2013 för att samverka kring skolutvecklingsfrågan på systemnivå. Initiativet har blivit kallat för en ansvarsrörelse och förändringsrörelse och bjuder in alla i samhället till att bidra i formandet av ett hållbart lärande samhälle. Signifikant för initiativet är frågan ”Varför skola?” som väckt reaktioner bland annat under Almedalen 2013. (Från #skolvårens hemsida)

Just att de ställer frågan ”Varför skola?” väcker starka reaktioner bland olika personer som har intresse av skolan på olika sätt. Vad är det som gör att det blir så starka reaktioner när just den frågan ställs? Jag tycker att det är viktigt att vi faktiskt lyfter diskussionen om skolan och ställer oss just den frågan

Varför skola?

Vi behöver fundera över varför vi har en skola och vad vi behöver skolan till. Vilka kunskaper är det som är viktiga för att utveckla samhället? Vad behöver vi i skolan att göra och vad behöver samhället göra? Hur ska vi organisera skolan för att möta framtiden? I skollagen står att ”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.(Skollagen 1 kap. 5§) ” Hur ska vi möta det när vi ställer frågan ”Varför skola?”, hur kommer den vetenskapliga grunden och den beprövade erfarenheten in? Jag tror att vi faktiskt kan göra det och att vi kan få in forskningen i skolan och i frågan kring skolan. Vi behöver lyssna på forskningen men även på all beprövad erfarenhet som finns i skolan. tillsammans kan vi lyfta frågan till en högre nivå. Vi behöver lyfta blicken från den undervisning vi själva bedriver för att kunna utveckla vår egen skola och skolan som helhet.

Sedan mina föräldrar gick i skolan har det skett en hel del saker i skolan och i samhället. Tyvärr hinner skolan som system inte riktigt med i samma takt som samhället utvecklas. Samhället och skolan går inte i samma takt. Skolan kan liknas vid en enorm oljetanker. Det tar enormt lång tid att vända på skutan. Det som jag anser behövs göras är att de politiska partierna behöver sätta sig ner och komma överens kring hur skolan ska utvecklas och hur den ska styras. Politiken behöver låta skolan få lugn och ro från olika typer av reformer. Låt inte PISA och TIMSS undersökningarna styra utvecklingen av skolan utan se framåt vad vi faktiskt behöver. Vi kommer att behöva demokratiska medborgare som kan tänka kritiskt, kan tänka ”outside the box”. Medborgare som är kreativa och utvecklar företag, skolor, produkter och nya tjänster. Vi lever inte längre i ett fabrikssamhälle utan i ett kunskapssamhälle. EU tar tagit från åtta nyckelkompetenser som man anser att en EU-medborgare behöver.

1. Kommunikation på modersmålet.
2. Kommunikation på främmande språk.
3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens.
4. Digital kompetens.
5. Lära att lära.
6. Social och medborgerlig kompetens.
7. Initiativförmåga och företagaranda.
8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. (Skolverket 2008)

Två kompetenser som jag ser är viktiga för skolan är nummer fyra Digital kompetens och och nummer fem Lära att lära. Vad innebär detta med tanke på det tidigare citatet? Hur ska detta bedömas och betygsättas? När mina föräldrar gick i skolan fanns inte dessa nyckelkompetenser och dessa kompetenser var kanske heller inte så efterfrågade. Nu när de finns så blir det kanske än viktigare att faktiskt ställa frågan ”Varför skola?”. Hur ska vi ställa oss till kodning i skolan? Stockholm stad ska, enligt tidningen Ny Teknik, utreda hur  programmering ska få ta plats i undervisningen. Det blir intressant att följa detta och se vad som kommer ut av detta. Hur ska vi ställa oss till detta? Är det beprövad erfarenhet? Finns det forskning som säger att det är bra eller dåligt? Hur ska vi göra när vi vill föra in nya saker i undervisningen? Hur ställer detta sig mot EUs nyckelkompetenser?  Jag ser att det finns en klar koppling till nummer fyra och fem i att lära barn att koda. För vi som lärare får ju själva bestämma hur vi genomför vår undervisning i relation till kunskapskraven.

Så var det bättre förr?

 


Jag vill önska dig en God Jul!


Svar från Regeringskansliet

Den sjunde oktober skickade jag ett mejl till utbildningsministern, Gustav Fridolin, med en inbjudan att komma och skugga mig under en dag. Jag är oerhört imponerad över hur snabbt jag fick svar från regeringskansliet. När jag bjöd in förre finansministern Anders Borg tog tre veckor innan jag fick ett svar från Utbildningsdepartementet. Idag fick jag svar…


Gustav Fridolin – Välkommen att skugga mig en dag!

Hej Gustav Fridolin!

Mitt namn är Jonas och jag arbetar som lärare på en skola i Sundbyberg. Jag skriver till dig då jag har en inbjudan till dig. Jag bjuder härmed in dig att följa mig under en skoldag med mina elever. Jag vill att du ska få möjligheten att delta under en dag på min skola för att se hur det kan se ut i skolan idag. Jag vill att du ska få med dig en berättelse om hur det kan vara att arbeta som lärare idag.

Jag har höga förväntningar på dig som utbildningsminister. Jag förväntar mig att du kommer att lita på oss som lärare. Jag förväntar mig att du kommer att lyssna på oss lärare när vi vill säga dig något. Jag förväntar mig att du kommer att fråga oss vad vi tycker i frågor som berör oss. Din företrädare på posten har tyvärr inte visat något större förtroende för oss lärare.

Jag förväntar mig även att du ställer krav på oss och att du har höga förväntningar på oss. Att du ställer krav på oss och har höga förväntningar är bra för vi kommer att stå på tå och utveckla och driva skolan framåt. Det innebär även att du och regeringen måste ge oss lärare goda förutsättningar för att möta upp de krav och de förväntningar som du ställer på oss. Jag håller med Ingela Netz att

Från den dag du tillträder kommer du oavbrutet att mötas av skolpraktiker med förväntningar. Höga förväntningar. (Ingela Netz, 141005)

Du kommer att möta stora förväntningar på dig då du är ”en av oss”. Du är lärare men har ju inte arbetat i skolan under de senaste åren. Jag tror att det är viktigt för dig att möta verkligheten i skolan lite då och då. Du har en stående inbjudan att besöka mig och min undervisning. Du har ju rätt nära efter som du bor i Sundbyberg så slink in någon timme innan du ska till Rosenbad.

Hör av dig!

Jonas, lärare
(Brevet är mejlat till departementet)


Kan rektorer räkna eller blir det bara ett räkneexempel

Varje år lägger kommuner och andra huvudmän upp en budget för sin verksamhet. Sedan lägger varje enskild skola upp sin budget utifrån den verksamhet som skolan ska bedriva. Förutsättningarna för skolorna ser väldigt olika ut. Är man en tillvalsskola eller frånvalsskola? Vilken tilldelning av skolpeng har man? Ligger skolan i ett socialt utsatt område? Hur…


En lärares vardag är komplex

tic tac toeNu har vi lärare varit i gång sedan mitten av augusti. Det har varit en intensiv tid med massor av möten, förberedelser, elevkontakter, föräldrakontakter, pratiska göromål och undervisning. En lärares vardag är en komplex vardag. I vardagen ska många saker hållas i luften och så ska man försöka få ner dem en och en i ordning. Detta utan att man missar något som måste göras. Ibland lyckas man och ibland inte.

Under en vanlig dag möter jag omkring 200-250 personer (det är nog lågt räknat); elever, föräldrar, kollegor, chefer, politiker och flera andra människor. Vissa dagar fler och andra dagar färre. Jag förväntas veta vilka de flesta av dessa individer är. Jag förväntas förhålla mig professionell och i varje möte bemöta varje individ på det sätt som individen behöver/kräver.

Jag möter elever som har de bästa av förutsättningar att prestera goda skolresultat varje dag resten av deras skolgång. Jag möter elever som har de sämsta förutsättningarna att nå goda skolresultat. Jag möter elever som har en uttalad diagnos. Jag möter elever som inte har någon diagnos. Jag möter elever som skulle behöva diagnos men som aldrig kommer att få det. Jag möter elever som har mist minst en av sina föräldrar. Jag möter elever som har flytt från krig och elände.

I samband med dessa möten ska jag även undervisa. Jag ska undervisa alla dessa elever och ge dem de allra bästa förutsättningarna att prestera goda skolresultat samt att de ska bli goda samhällsmedborgare. De ska även ges rätt förutsättningar att kunna möta framtiden.

Hur kommer dessa elever att gynnas av att få betyg i årskurs 4? Hur ska dessa elever gynnas av att få ett ordningsbetyg i årskurs 7? Varför är det så viktigt att vi ska ligga på topp 10 i PISA-undersökningarna? Är det bara betygen som räknas? Betygen används ju bara till att kunna komma in på det gymnasieprogram du vill gå och sedan på den universitetsutbildning du vill läsa. Ger betygen dig ett arbete? Betyg är bra för att få en del elever att förstå att de faktiskt måste arbeta i skolan och inte bara slappa och strunta i skolarbetet. MEN 10-åringar är för små för betyg. Att starta en betygshets så tidigt är, enligt min mening, skadligt för dessa elever. Vi har idag elever som är stressade över att de får betyg i årskurs 6. Hur ska det då bli i årskurs 4?

Alla elever förtjänar goda lärare med goda kunskaper i sina ämnen och goda pedagogiska förmågor. En skicklig lärare betyder mycket för elevernas lärande. En skicklig lärare behöver skickliga kollegor. En skicklig lärare behöver en skicklig rektor som kan leda den pedagogiska utvecklingen på skolan. Lärare och rektorer som är skickliga utförare av sina arbetsuppgifter leder till att eleverna utvecklas och att resultaten i skolan ökar.

Lärare med ett gott ledarskap i klassrummet gör att det blir lugn och ro i klassrummet. Lärare som arbetar målmedvetet med ledarskapet kommer att respekteras av elever och föräldrar. Lärare som respekterar sina elever blir respekterade.

En lärares vardag är komplex. Att hantera alla dessa möten och undervisningen är komplext. Men det är världens bästa yrke!

Kom ihåg att sätta #skolanförst på söndag!

 


#världensbästaskitskola

attvaralärareärendelMånga tankar efter . Ingen ställer frågan; ? Vad vill politiken med skolan? Vad har politiken för vision för de framtida medborgare som ska driva landet Sverige? Hur ska skolan se ut för att ge morgondagens medborgare de bästa av förutsättningar?

Hemkommen efter att ha fått förmånen att representera Skolvåren i Utbildningsradions partiledardebatt om skolan. Det är många tankar som snurrar runt i skallen efter att ha lyssnat på fem herrar partiledare som publik. Det fanns flera tillfällen där jag hade velat ställa frågor till Björklund, Åkesson och de andra partiledarna men tyvärr fanns inte den möjligheten. Vi fick heller inte möjligheten innan eller efter sändning att ställa frågor. Efter sändningen blev vi vänligt utkastade ur studion.

Under debatten verkade det som att de var överens om att lärarnas löner ska höjas men på olika sätt. Annars kändes det mest som pajkastning mellan partiledarna. Ibland kändes det som att jag var ute på rastvakt på skolan: Det var han som började… Det är hans fel inte mitt… Varför kan inte politiken sluta göra ”politik” av skolan? Varför kan de inte få en samsyn kring skolan? Det skulle göra det lugnare för oss lärare i skolan. Vi skulle få arbetsro.

Den ende av partiledarna som vågade säga ”Vi hade fel!” var Miljöpartiets Gustav Fridolin. Bra jobbat Gustav! Ingen av de andra partiledarna vågade erkänna att de hade fel. Vi gör om och gör rätt i stället. Men kan vi förvänta oss något annat av våra politiker? (Jag ber om ursäkt för att jag drar alla politiker över en och samma kam. Jag vet att det inte är så med alla. Jag har stort förtroende för flera politiker från olika partier som jag har sett gjort skillnad eller som jag tycker gör ett bra arbete).

Var är de politiker som ställer frågan: Varför skola? Var är de politiker som ställer frågan: Vilka medborgare behöver vi om 25, 50 och 100 år?  Var är de politiker som sätter #skolanförst? Svensk framtid bygger på att skolan fungerar och att vi utbildar människor för framtiden. Skolan behöver ligga i framkant på framtidsnosandet i forskning, teknik och pedagogik. Vilka förmågor behöver våra nuvarande och framtida elever ha för att klara sig i framtiden? Vilka förmågor är det medborgarna behöver för att driva landet Sverige och resten av världen?

Jag ifrågasätter mig själv som lärare varje dag. Gör jag rätt? Är jag en bra lärare? Vad betyder mitt agerande i dag för eleven i morgon? Får eleven med sig den bästa grunden för sin framtid? Vi lärare är med och formar framtiden. Vi behöver själva ta oss en funderare över vad det är vi gör. Hur gör vi? Varför gör vi?

Att vara lärare är att se in i framtiden. 

att få peta_2


Spännande tider

Våga hålla i en spindelI onsdags började läsåret för våra elever på skolan. Skolan, i den form den är nu, har funnits i ett år. Ett år som Grönkullaskolan. Ett år där vi försöker skapa en ny skolkultur bland elever, föräldrar och lärare. Ett år där tre tidigare skolkulturer ska sammanfogas till något nytt. Ett år med många möten mellan nya elever och lärare. Ett år där brandlarmen gick varje vecka under en period. Ett år där vi satt lärandet i fokus. Ett år där vi ser att elevernas resultat faktiskt börjar bli bättre.Jag ser verkligen framemot vårt andra år som Grönkullaskolan. Det här året kan verkligen visa vad vi som skola står för. Vi har en fantastisk mångfald bland elever och personal. Vi står inför utmaningar, stora som små. Jag själv står inför en stor utmaning att få till undervisningen på ett bra pedagogiskt sätt. Jag står inför utmaningen att öka elevernas och mina kollegors kompetens inom IKT-områdt. Under början av hösten kommer jag att börja blogga med eleverna i åk 2 och åk 3. Jag tror att genom användandet av bloggen så kommer elevernas förståelse för att skapa texter och att läsa texter kommer att öka. Vi kommer att ha en publik att skapa texter för. Jag ger mig även in i fler diskussioner kring skolan och skolans framtid. Rissne centrumJag ställer mig frågan Varför skola? Varför har vi den skola vi har idag? Vad kan jag, som enskild lärare, göra för att göra skolan bättre? Vad kan lärarkollektivet göra för att skolan ska bli bättre? Vad kan politikerna göra för att skolan ska bli bättre? Vad kan föräldrarna göra för att skolan ska bli bättre? Många frågor och nästan inga svar. Vi lärare behöver känna oss stolta över vårt yrkesval. Jag är stolt över att vara lärare.

King-rutanJag är stolt över att arbeta på Grönkullaskolan. Jag är stolt över att få vara med att göra skillnad.

På onsdag kommer jag att få delta som publik när UR:s Världens bästa skitskola har en partiledardebatt om skola. Det ska bli riktigt spännande och jag är riktigt glad över att få möjligheten att vara där. Tänk om man hade kunnat få delta i debatten… Men enligt våra instruktioner får vi inte det utan det är politikerna som ska debattera. Tack Skolvåren för möjligheten! Nu blir det att njuta av sommarens sista dagar och höstens kommande dagar på balkongen. Njuta av resterna av den fantastiska sommar vi haft och se fram emot ett riktigt spännande läsår.

Vad kommer att hända det här läsåret?


Äntligen hände det!

Sitter på balkongen och tittar och lyssnar på regnet som strilar ner från himlen. Försöker sammanfatta första dagen med eleverna efter sommarens ledighet. Efter rektors obligatoriska inringning av det nya läsåret samlades hela vår klass i min kollegas klassrum. I vår klass går 37 nyfikna elever. Tyvärr saknade vi tre elever som inte kom idag men…


%d bloggare gillar detta: