Kategori: läxor

Kan vi inte prata först innan vi lägger ut allt på nätet?

Okej. När ska vi börja prata med varandra?

Torsdagen den 11 februari publicerade Expressen en artikel där en mamma ”rasar” över sonens matteläxa. I artikeln får kan vi läsa hur mamman beskriver hur sonen blir stressad över den matteläxa som skolan har skickat hem. Sonen ska, enligt artikeln, lösa 36 uppgifter på tre minuter. OK. Så långt är jag med. Om instruktionen nu var att sonen skulle lösa uppgiften på tre minuter utan att träna på den så faller ju syftet med läxan och jag förstår om sonen blev stressad. Nu hade det varit bra att ta kontakt med skolan och fråga hur de har tänkt (om det inte fanns någon instruktion till läxan).

Det är viktigt att eleven har fått en tydlig genomgång i skolan så att eleven vet vad den ska göra hemma. Eleven ska, enligt min mening, själv kunna utföra uppgiften (om vi nu måste ha läxor).

En annan aspekt av att förbereda läxan är att alla elever förstår vad de ska göra och varför. Eleverna har ju små möjligheter att ställa frågor till läraren om de fastnar på något när de väl sätter sig för att göra sin läxa. Det har också betydelse att eleverna vet hur innehållet i läxan ska följas upp och komma till användning i den fortsatta undervisningen. (s. 20 Läxor i praktiken, Skolverket)

Det är då, tycker jag, extra viktigt att om eleven inte förstår läxan att eleven själv eller föräldern tar kontakt med skolan för att få hjälp med hur läxan ska utföras. I många skolor finns det läxhjälp att använda sig av för att få hjälp. Men ta kontakt med skolan. Prata med läraren eller rektor innan du väljer att lägga ut filmer när ditt barn gör läxan på Facebook. Många saker kan lösas om vi pratar med varandra. Det blir lätt en höna av en fjäder. Kan vi inte prata med varandra?

Hur många sjuåringar är så mogna att de förstår vad det innebär att hamna på Facebook? Vad innebär det för barnet när ett klipp blivit setts 9000 gånger? Vilken stress innebär det inte för barnet när det blir filmat när hen gör läxan? För vem är filmen till för? I filmen framgår att barnet frågar mamman ”Vad gör du mamma?” och mamman säger ”Jag väntar på att du ska bli klar.” Här finns ingen fråga om barnet tycker att det är okej att bli filmad.

Funderar vi över vilka konsekvenserna kan bli för ett barn om vi lägger ut bilder eller filmer på barnen på sociala medier? Vi vuxna kan ha svårt att värja oss mot olika saker som händer på sociala medier och hur ska barnen kunna hantera det när de hamnar där, mot sin vilja? Det finns många exempel på där bilder på barn har använts på olika sätt.

Jag är inte emot att vi använder oss av sociala medier då jag själv använder flera olika; Twitter, Facebook, Instagram mm. Jag vill att vi funderar över vad det är vi lägger upp när det gäller våra barn. Facebook och Instagram är bra medier just när man vill nå ut till sin familj och sina vänner men ska alla se allt?

Jag som vuxen väljer själv vad jag lägger ut på sociala medier men en sjuåring kan inte bestämma det själv.


Varför måste jag göra läxorna? Jag vill inte göra läxorna!

Varför måste jag göra läxorna? Jag vill inte göra läxorna!

Läxor är något alla har en åsikt om. ”Alla” tycker ju att man måste ju ha läxor i skolan. Hur ska man annars kunna lära sig något? En lärare som inte ger läxor ses som en dålig lärare. En elev som inte gör sina läxor ses som en dålig elev. Hur kan det komma sig? Vad beror det på att ”alla” tycker att läxor är så viktigt? Jag får känslan av att det är viktigare med läxor än att undervisningen i klassrummet är på topp.

Kommunfullmäktige i Hallstahammars kommun beslöt i somras att tillsätta en utredning om att eventuellt skippa läxor i skolan. Ett beslut som fick fd utbildningsminister Björklund att gå i taket och många med honom.

Jag tänker ta initiativet till en lagändring som skulle betyda att kommuner inte får lägga sig i den här typen av pedagogiska beslut. Det är lärarna som bestämma hur undervisningen läggs upp och då bland annat hur mycket läxor som ges, säger Jan Björklund (FP). (svt.se 16/6-14)

Jag kan faktiskt hålla med förre ministern om att det är lärarna som ska fatta beslutan om läxor eller inte. Det är lärarens sak att planera och genomföra undervisningen och inte politikernas. Men som lärare måste jag även fundera på VARFÖR jag ger läxor och HUR. Jag har funderat en hel del kring läxor och läxornas varande eller icke-varande. Att slentrianmässigt ge ut läxor är inte konstruktivt för elevernas lärande. En del lärare delar ut läxor på sådant som eleverna inte har haft undervisning om. En del lärare ger läxor som gör att eleverna måste få massor av hjälp av sina föräldrar. En del lärare ger samma läxor till alla elever trots att eleverna ligger på olika nivåer.

En genomtänkt läxa är en läxa där eleven kan göra den utan någon hjälp av en vuxen. En bra läxa är en läxa där eleven utmanas på sin nivå. En läxa om är för svår leder till konflikter i familjen när läxan ska göras. En för svår läxa leder till att elever som redan har dåligt självförtroende sänker sig än mer. Är det skolans uppgift att skapa konflikter mellan barn och föräldrar?

Är det skolans uppgift att sänka elevernas självförtroende?

I skolan möter vi elever som är nyanlända och inte har språket ännu och vars föräldrar heller inte har språket. Vi möter elever som lever i ekonomisk utsatthet där varje dag innebär ett vändande på de pengar man har. Vi möter elever som i perioder inte vet var de ska sova nästa natt. Hur ska dessa elever kunna genomföra sina läxor och ens kunna koncentrera sig på att göra läxorna när det finns andra saker i livet som är än viktigare än att läxan blir gjord? Vi lärare kan inte förutsätta att alla elever har dator och tillgång till internet. När jag arbetade på mellanstadiet fick eleverna möjlighet att på läxhjälpen använda datorer för att göra sina läxor och att kunna lämna in läxan digitalt. Här har skolan en viktig uppgift att ge alla elever den möjligheten. Vi kan också uppmuntra eleverna att gå till biblioteket för att kunna arbeta.

Pernilla Alm skriver i sin blogg Läxfritt om elevers skolplikt och arbetstid. Hur många föräldrar vill arbeta hemma efter sin arbetstid? Många föräldrar tycker att eleverna SKA ha läxor bara för att det har alltid varit så. De hade ju läxor så varför ska inte deras barn ha det…det blir ju orättvist… En annan sak som Pernilla Alm tar upp i sitt inlägg Föräldratrycket – igen handlar om tid:

Arbetstiden. Att tänka ut och planera bra läxor, att genomföra dem, följa upp (och jaga för att få in dem) tar tid. Tid vi lärare faktiskt inte har. Läs DN idag, mycket bra artikel som berättar exakt hur det är. Och ärligt. Vem vill sitta hemma och jobba kvällstid, egentligen?(Pernilla Alm 14/10-14)

Jag vill lägga min tid på min undervisning i klassrummet. Jag vill skapa förutsättningar för lärandet under skoldagen. Jag vill ge varje elev de bästa förutsättningarna utifrån deras förutsättningar och behov. Jag vill att alla elever ska känna glädje över att lära sig nya saker och att inhämta ny kunskap. Jag har höga förväntningar på alla elever oavsett vilken bakgrund de har. Alla elever har möjligheten att nå dit de vill – men behövs läxorna då?


%d bloggare gillar detta: