Kategori: lärande

En lärares vardag är komplex

tic tac toeNu har vi lärare varit i gång sedan mitten av augusti. Det har varit en intensiv tid med massor av möten, förberedelser, elevkontakter, föräldrakontakter, pratiska göromål och undervisning. En lärares vardag är en komplex vardag. I vardagen ska många saker hållas i luften och så ska man försöka få ner dem en och en i ordning. Detta utan att man missar något som måste göras. Ibland lyckas man och ibland inte.

Under en vanlig dag möter jag omkring 200-250 personer (det är nog lågt räknat); elever, föräldrar, kollegor, chefer, politiker och flera andra människor. Vissa dagar fler och andra dagar färre. Jag förväntas veta vilka de flesta av dessa individer är. Jag förväntas förhålla mig professionell och i varje möte bemöta varje individ på det sätt som individen behöver/kräver.

Jag möter elever som har de bästa av förutsättningar att prestera goda skolresultat varje dag resten av deras skolgång. Jag möter elever som har de sämsta förutsättningarna att nå goda skolresultat. Jag möter elever som har en uttalad diagnos. Jag möter elever som inte har någon diagnos. Jag möter elever som skulle behöva diagnos men som aldrig kommer att få det. Jag möter elever som har mist minst en av sina föräldrar. Jag möter elever som har flytt från krig och elände.

I samband med dessa möten ska jag även undervisa. Jag ska undervisa alla dessa elever och ge dem de allra bästa förutsättningarna att prestera goda skolresultat samt att de ska bli goda samhällsmedborgare. De ska även ges rätt förutsättningar att kunna möta framtiden.

Hur kommer dessa elever att gynnas av att få betyg i årskurs 4? Hur ska dessa elever gynnas av att få ett ordningsbetyg i årskurs 7? Varför är det så viktigt att vi ska ligga på topp 10 i PISA-undersökningarna? Är det bara betygen som räknas? Betygen används ju bara till att kunna komma in på det gymnasieprogram du vill gå och sedan på den universitetsutbildning du vill läsa. Ger betygen dig ett arbete? Betyg är bra för att få en del elever att förstå att de faktiskt måste arbeta i skolan och inte bara slappa och strunta i skolarbetet. MEN 10-åringar är för små för betyg. Att starta en betygshets så tidigt är, enligt min mening, skadligt för dessa elever. Vi har idag elever som är stressade över att de får betyg i årskurs 6. Hur ska det då bli i årskurs 4?

Alla elever förtjänar goda lärare med goda kunskaper i sina ämnen och goda pedagogiska förmågor. En skicklig lärare betyder mycket för elevernas lärande. En skicklig lärare behöver skickliga kollegor. En skicklig lärare behöver en skicklig rektor som kan leda den pedagogiska utvecklingen på skolan. Lärare och rektorer som är skickliga utförare av sina arbetsuppgifter leder till att eleverna utvecklas och att resultaten i skolan ökar.

Lärare med ett gott ledarskap i klassrummet gör att det blir lugn och ro i klassrummet. Lärare som arbetar målmedvetet med ledarskapet kommer att respekteras av elever och föräldrar. Lärare som respekterar sina elever blir respekterade.

En lärares vardag är komplex. Att hantera alla dessa möten och undervisningen är komplext. Men det är världens bästa yrke!

Kom ihåg att sätta #skolanförst på söndag!

 


Slaget om skolan

framtidens medborgareJust nu pågår ett av de största slagen om skolan. Våra politiker på riksdagsnivå och kommunalnivå slänger sand, spadar och hinkar på varandra för fulla muggar. Det är rena sandlådenivån på diskussionerna om skolan, eleverna och om oss lärare. Hur mycket skit ska vi ta egentligen?

Inför årets val till riksdag, landsting och kommun har skolan seglat upp som det stora slagfältet. Här har alla åsikter om hur skolan har sköts tidigare mandatperioder, hur skolan har sköts den här mandatperioden, hur skolan borde skötas, hur dåliga alla elever är och hur dåliga alla lärare är. Det är ett enormt brus av olika åtgärder som partierna slänger sig med. Betyg från årskurs 4, ordningsbetyg från årskurs 7, mindre klasser, fler lärare, högre lön, fler utbildningsplatser, högre krav på att få komma in på lärarutbildningen, vem ska vara huvudman för skolan dessa och många andra förslag seglar omkring runt slagskeppet skolan.

Alla har åsikter om skolan. Jag menar verkligen alla har åsikter om skolan. Det ska en väl få ha eller? Ska alla få ha åsikter om skolan? Ska alla få tycka om skolan? Vilka erfarenheter har en med sig in i diskussionen om skolan? Är det som elev för 20 år sedan eller är det som förälder till en elev som går i skolan nu? Alla som har gått i skolan har en åsikt om skolan. En relaterar ofta till sin egen skolgång om hur allt var bra då. Det var ordning och reda i skolan. En lärde ju sig så mycket. En fick aldrig ha keps på huvudet eller ha mobiltelefon(nej just det…den var ju knappt uppfinnen då). Det finns många föräldrar som har massor av åsikter om skolan. Läraren ska ju bara se till just deras barn. Läraren ska ju göra allt för just den eleven. Deras barn ska ju ha det allra bästa betyget. De hotar med att om vi inte får som vi vill så byter vi skola.

Hur ska vi få eleverna att respektera varandra och sina lärare när inte ens föräldrarna respekterar skolan och lärarna? Hur ska lärarna kunna genomföra undervisning när eleverna redan har inställningen att lärarna är dåliga? Hur talar vi om skolan? Hur talas det hemma om skolan? Hur talar föräldrar med dålig erfarenhet av skolan med sina barn? Hur talar vi lärare om elever och föräldrar? Det är av stor vikt att vi alla talar om skolan som en bra plats där ett lärande ständigt sker. Det är viktigt att vi tillsammans respekterar varandra för det arbete vi gör. När ska politikerna sluta använda skolan som slagpåse? När ska politikerna låta oss som arbetar i skolan få arbetsro så att vi faktiskt kan göra det vi ska? När ska föräldrarna ta sitt ansvar för uppfostran av sina barn? Eller är det lärarnas uppgift?

När politikerna ser till att det blir politiskt lugnt i skolan så kan vi arbeta i lugn och ro. Se till att hålla sams och komma överens. Politikerna i Sundbyberg Stad har gjort ett försök och det ska bli spännande att se hur denna överenskommelse kommer att hålla. Tänk om riksdagspolitikerna kunde göra upp om skolan en gång för alla så att det blir lugnt! Våra barn är inte betjänta av att varje ny regering gör en ny lärarutbildning. De är inte betjänta av att sänka betygsåldern till årskurs 4. Ska verkligen en politiker peta i hur jag ska genomföra min undervisning? Ska en förälder lägga sig i om jag låter eleverna ha keps på sig i klassrummet? Ska min rektor lägga sig i om jag väljer att ha läxor eller inte? Det verkar som politikerna kör en massa hittepå-saker kring skolan. Snacka om flummigt…

Vi i skolan arbetar med Sveriges framtid. Vi måste ligga i framkant i undervisningen och vad som kan vara viktigt för framtiden. Det är viktigt att veta vår historiska bakgrund men det är även viktigt att eleverna får med sig verktyg för att klara av framtiden. Vad kommer våra framtida medborgare behöva? Vad kommer vi lärare behöva för nya kunskaper för att klara av uppdraget att utbilda framtidens medborgare?


Spännande tider

Våga hålla i en spindelI onsdags började läsåret för våra elever på skolan. Skolan, i den form den är nu, har funnits i ett år. Ett år som Grönkullaskolan. Ett år där vi försöker skapa en ny skolkultur bland elever, föräldrar och lärare. Ett år där tre tidigare skolkulturer ska sammanfogas till något nytt. Ett år med många möten mellan nya elever och lärare. Ett år där brandlarmen gick varje vecka under en period. Ett år där vi satt lärandet i fokus. Ett år där vi ser att elevernas resultat faktiskt börjar bli bättre.Jag ser verkligen framemot vårt andra år som Grönkullaskolan. Det här året kan verkligen visa vad vi som skola står för. Vi har en fantastisk mångfald bland elever och personal. Vi står inför utmaningar, stora som små. Jag själv står inför en stor utmaning att få till undervisningen på ett bra pedagogiskt sätt. Jag står inför utmaningen att öka elevernas och mina kollegors kompetens inom IKT-områdt. Under början av hösten kommer jag att börja blogga med eleverna i åk 2 och åk 3. Jag tror att genom användandet av bloggen så kommer elevernas förståelse för att skapa texter och att läsa texter kommer att öka. Vi kommer att ha en publik att skapa texter för. Jag ger mig även in i fler diskussioner kring skolan och skolans framtid. Rissne centrumJag ställer mig frågan Varför skola? Varför har vi den skola vi har idag? Vad kan jag, som enskild lärare, göra för att göra skolan bättre? Vad kan lärarkollektivet göra för att skolan ska bli bättre? Vad kan politikerna göra för att skolan ska bli bättre? Vad kan föräldrarna göra för att skolan ska bli bättre? Många frågor och nästan inga svar. Vi lärare behöver känna oss stolta över vårt yrkesval. Jag är stolt över att vara lärare.

King-rutanJag är stolt över att arbeta på Grönkullaskolan. Jag är stolt över att få vara med att göra skillnad.

På onsdag kommer jag att få delta som publik när UR:s Världens bästa skitskola har en partiledardebatt om skola. Det ska bli riktigt spännande och jag är riktigt glad över att få möjligheten att vara där. Tänk om man hade kunnat få delta i debatten… Men enligt våra instruktioner får vi inte det utan det är politikerna som ska debattera. Tack Skolvåren för möjligheten! Nu blir det att njuta av sommarens sista dagar och höstens kommande dagar på balkongen. Njuta av resterna av den fantastiska sommar vi haft och se fram emot ett riktigt spännande läsår.

Vad kommer att hända det här läsåret?


Äntligen hände det!

Sitter på balkongen och tittar och lyssnar på regnet som strilar ner från himlen. Försöker sammanfatta första dagen med eleverna efter sommarens ledighet. Efter rektors obligatoriska inringning av det nya läsåret samlades hela vår klass i min kollegas klassrum. I vår klass går 37 nyfikna elever. Tyvärr saknade vi tre elever som inte kom idag men…


Varför skola?

varförskola(Inlägget först publicerat på Skolvårens blogg 8 augusti)

Ja, det är en fråga som ställer mer frågor än svar. Varför diskuterar vi detta egentligen? Varför skola? Vad har jag för ansvar för denna fråga? Vad innebär det att vi har en skola? Sverige har haft en allmän skola sedan 1842 då den allmänna folkskolan startades. Utbildning har vi haft länge i Sverige men sedan 1842 skulle alla gå i skolan. Varför bestämdes det egentligen att vi skulle gå i skolan? Redan då, 1842, ställde man sig frågan varför skola?

Varför har vi en obligatorisk skola i Sverige? Det finns många skäl till varför skolan är obligatorisk. Jag kommer inte   in på dessa skäl utan mer skriva mina egna tankar om varför skola. Sedan skolan blev obligatorisk har Sverige förändrats från ett land där vi gått från att vara bönder och bo på landsbygden till att bo i staden och arbeta med mer abstrakta saker. I dagens samhälle behövs alla människors tankar och arbete. Vi har gått från ett samhälle där familjen och släkten hade en större betydelse till ett samhälle där vi blivit mer individualistiska och tänker mer på oss själva. Vad har då skolan med detta och hur kommer frågan varför skola in i detta?

”Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället.Skolan ska för­medla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.” (Lgr 11, s. 9)

Vad innebär detta? I skolan ska du lära dig en massa saker som står i läroplanen. Det är mängder av stoff som ska in i barnet under grundskolan. Men är detta viktiga kunskaper för framtiden? Vågar vi ifrågasätta läroplanen och dess kunskapsstoff? Är det viktigt att kunna rabbla Sveriges kungar under de senaste 500 åren? Är det viktigt att jag kan alla grammatiska begrepp i svenskan? Vad är egentligen viktigt? I ett samtal under Almedalsveckan pratade vi om vad är det jag egentligen lärt mig i skolan? Samtalet flödade om olika saker men som till syvende och sist handlade om det jag lärt mig utanför skolan. Vilka kunskaper är då viktiga att vi förmedlar i skolan?

Låt mig berätta om en skola. Den här skolan har under många år arbetat med ett Colombia-projekt. Eleverna, lärarna och föräldrar har tillsammans samlat in pengar för att kunna bygga en skola i Colombia. De har haft loppis, bakat, sålt kaffe och ordnat med soaréer. Alla på skolan har varit engagerade i detta. För fyra år sedan stod skolan klar och rektor och en lärare åkte dit för att inviga skolan. Ja, för er som nu undrar, betalade skolan resan? Nej, de tog tjänstledigt och betalade allt med egna pengar. Projektet fortsatte efter detta med att samla in pengar till bänkar och annat material till skolan. Nu funderar du säkert: Men varför berättar han det här?

I frågan varför skola så finns många aspekter på lärandet. Här ovan skrev jag om vad är det för kunskaper som är viktiga att förmedla i skolan och jag funderar ofta kring varför och vilka kunskaper som är livsnödvändiga. Colombiaprojektet ger flera dimensioner av lärandet. I detta projekt kan man arbeta med många delar i läroplanens kunskapsdelar men det som jag tycker är den viktigaste delen är de kunskaper eleverna får om sig själva och om hur andra barn har det i andra länder. Empati, medkänsla och medmänsklighet är tre egenskaper som varje människa behöver. Genom att arbeta med ett Colombiaprojektet eller något liknande får eleverna ett nytt perspektiv på livet. Vi lär för livet och inte bara för ett prov. Jag tycker att det är viktigt att barn i Sverige förstår att alla barn i världen inte får gå i skolan. Barn i Sverige behöver förstå att det finns barn som inte har mat för dagen eller som inte har någonstans att bo. Genom att arbeta med sådana projekt så lär sig barnen för livet.

Vi skapar människor som kan tänka själva och ta ansvar. Vi skapar människor som tror på mänskligheten. Vi skapar människor som genom sitt handlande ser till att vi ger fler människor en framtid. När vi ställer frågan varför skola  så tar vi ansvar för att skapa något nytt. Vi tar ansvar för att föra upp skolan till diskussion och att se till att alla barn i världen får gå i skolan. Genom detta ger vi människor att skapa sig en egen framtid där de kan försörja sig själva och sina familjer. Genom att ställa frågan varför skola tar vi diskussionen om främlingsfientlighet och står upp för människans lika värde.

Besök gärna www.skolvaren.se eller skolvaren.wordpress.se 


Och där kom ordningsbetyget in…

men då kommer jag ju aldrig
Jag förstår inte varför Jan Björklund och Folkpartiet envisas med att allt ska betygsättas? Vad är det som gör skolan bättre av betyg i lägre åldrar (åk 4)? Vad är det som säger att PISA resultaten kommer att öka på grund av att man inför möjligheten att ge ett ordningsbetyg/omdöme. Bara för att en elev får ett ”ordningsomdöme”, kommer eleven att sköta sig bättre? Det är inte där skon klämmer. Skon klämmer där man slår undan fötterna på elever som kommer att betygsättas i tidig ålder. Skon klämmer där man inte ger eleverna rätt förutsättningar för att nå målen. Skon klämmer där vi har rektorer som inte kan sköta sitt arbete. Skon klämmer där vi inte har föräldrarna med oss. Skon klämmer där vi har en utbildningsminister som inte litar på oss lärare. Skon klämmer där stat och kommun inte satsar på högre löner för alla.

Det är märkligt att Fp vill införa möjligheten att ge ett omdöme i ordning när det i princip redan finns i dag. I Skollagens 10 kap 12 § finns möjligheten, som jag tolkar det:

12 § Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i[…]

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Vad kommer det att hjälpa eleven om eleven får det nerskrivet på ett papper? När jag har elever som Björklund nog skulle tycka att de har ordningsproblem så får jag som lärare ta hand om det. Det handlar om att ha en tydlig handlingsplan på skolan om hur man ska agera. Det gäller att ha en rektor som står bakom sin personal i sådana ärenden. Jag har mött många elever som har svårigheter med att faktiskt kunna ”sköta sig” i skolan. Allt från elever i förskoleklass till elever i årskurs 9. Det är viktigt att vi redan när eleverna går i förskoleklassen tar tag i beteenden som är destruktiva för eleverna. Dessa elevers föräldrar är viktiga att få med sig för att kunna ändra dessa beteenden.

Elever med så kallade ordningsproblem behöver mötas av duktiga pedagoger som möter dem på rätt sätt. De behöver ha pedagoger som möter dem med respekt för den person de är och inte för det beteende som de har. Att förändra ett beteende är inte det enklaste att göra men det går. Det går att få elever att ändra på destruktiva beteenden till konstruktiva beteenden. Vi vuxna behöver vara konsekventa och enade när vi möter eleverna. Vi måste ha ett samspel som gör att de förstår att vi kommer inte att ge oss. Det är viktigt att vi vuxna i skolan samarbetar med föräldrarna för att få till en positiv förändring.

I Fp:s manifest så skriver de att

Det får inte råda något tvivel att det är läraren som bestämmer i klassrummet.

Men vad är bekymret? Det är väl självklart att det är läraren som bestämmer i klassrummet. Det gör läraren genom att möta eleverna med respekt för deras person och genom att vara intressant. På bloggen Styrbords tankar skriver rektor Susanne om att ”Du är alltid intressant” och jag finner att det är något som vi lärare måste applicera när vi möter våra elever. Det är en viktig tanke att förmedla till oss som arbetar inom skolan. Varje elev och kollega som jag möter måste/behöver känna att jag tycker att de är intressanta. Jag vill själv känna det när jag möter mina kollegor och chefer. Du som pedagog måste skapa ett intresse hos dina elever för att din undervisning ska lyckas. De måste vilja lyssna på dig och det du vill säga. Men du måste även själv vilja lyssna och vara intresserad av dina elever för att kunna nå långt med dem. När jag visar eleven att jag är genuint intresserad av eleven och vad eleven kan och har med sig i sin ryggsäck så kommer vi att skapa ett band som kommer att hålla länge. Jag kan då även vid behov tillrättavisa beteenden hos eleven som inte är ok utan att jag kränker eleven. När eleven vet att jag är intresserad av eleven som person och att det är elevens beteenden som jag inte gillar då accepterar eleven mitt tillrättavisande.

Så till syvende och sist… skippa idén om ett skriftligt ordningsomdöme. Skippa idén om betyg i åk 4. Se till att lita på oss lärare. En stor majoritet av oss lärare gör faktiskt ett förbannat bra jobb där ute i verkligheten långt från Rosenbad och riksdagen. Och vi lärare stavar oftast alltid rätt också…Fp kanske behöver träna stavning?

 

 


Nu är jag nöjd med semestern – dags att börja arbeta!

tic tac toeNu är det söndag och snart en ny vecka. En vecka där jag börja arbeta igen efter en lång välbehövlig semester. Under de sista dagarna har jobb-hjärnan börjat sätta igång och nu känner jag mig redo för ett nytt läsår. Jag ser framemot det kommande läsåret då jag fått nytt uppdrag i min tjänst och att få träffa mina elever igen.

Under det kommande läsåret kommer jag att arbeta som ämneslärare i åk 2 och även som IKT-pedagog på skolan. Det kommer att bli ett spännande år med att försöka handleda och inspirera mina kollegor i att använda sig av IKT i undervisningen. Jag själv har tänkt att börja blogga med mina elever via Webbstjärnan och så även försöka mig på att flippa klassrummet med tvåorna. Exakt hur flippandet ska gå till har jag inte helt klart för mig men jag kommer att smyga in det under höstterminen.

Jag ser även framemot en av våra studiedagar i höst där jag kommer att föreläsa för lärare i kommunen om hur jag bloggar och fördelen av att blogga och att ta del av andras lärarbloggar. Det är fantastiskt hur många duktiga lärare det finns runt om i Sverige och som delar med sig av sina kunskaper till oss alla. Jag vet att det finns ännu fler lärare som med hjälp av bloggandet skulle kunna delge oss alla sina kunskaper. På min egen skola finns det många lärare som är riktigt duktiga inom sina ämnen och vars kunskaper jag skulle gärna se att fler skulle få ta del av. Jag hoppas att jag kan inspirera fler kollegor att börja blogga.

Innan jag gick på min semester så hade vi inget schema klart och vi saknade en person till arbetslaget. Det ska bli intressant att se hur skolledningen fixar detta. Kommer det att anställas en ny person eller kommer någon annan kollega på skolan få ta de timmar som fattas. Det är ju inte helt optimalt att organisationen inte är helt klar innan man går på semester. Det finns ju många orsaker till att organisationen inte är klar. Bland annat hänger det på ekonomin, det hänger på om någon annan på skolan har utrymme i sin tjänst och det hänger på behörigheten. Det är inte det allra enklaste att få ihop ett schema som ska fungera för ca 90 personal(lärare, fritidspedagoger, förskollärare och resurser) och över 600 elever. Det ska bli spännande på tisdag när organisationen för läsåret presenteras!

Till det här läsåret har organisationen kring skolledningen gjorts om. Förra läsåret hade vi en rektor och en biträdande rektor samt sju arbetslagsledare. Till det här läsåret är arbetslagsledarna borttagna och i stället så har två biträdande rektorer på 50% var anställts ur den egna organisationen. Under förra läsåret arbetade jag själv som arbetslagsledare och insåg då att vi låg ”back” på ledningsfunktionen (chefer). Vi kommer i år att arbeta i själv-ledande arbetslag och det kommer att bli spännande. Jag själv måste backa ganska mycket då jag vet att jag gärna tar kommando och leder möten och annat när inget sker. Det blir en spännande erfarenhet att verkligen ta två steg tillbaka och inte själv ta ledning. Jag tror på att detta är en framgångsrik väg då fler i arbetslagen kan kliva fram och ta ansvar. Det är lätt att slänga över allt ansvar på arbetslagsledaren eller rektorn. Det är viktigt att alla personer i en grupp kliver fram och tar ansvar för olika delar av gruppens totala ansvarsområde. Jag kommer ju ändå att ha ett stort ansvar för skolans IKT-utveckling så jag kommer nog att ligga lite lågt i arbetslaget.

Nu längtar jag faktiskt över att få träffa alla duktiga kollegor och alla elever igen. Jag känner mig uppladdad för att ta nya tag och göra vår skola ännu bättre!

Grönkullaskolan, det är vi.
Inget ska någonsin stoppa oss
Vi kan bli vad vi vill!
Vi är flest! Vi är bäst!
Fast vi är olika blir vi ett.
Grönkullaskolan, äger fett
(Text & musik Jonas Johnsson 2014)


Jag är intresserad av framtiden, för där skall jag tillbringa resten av mitt liv.

 ”Jag är intresserad av framtiden, för där skall jag tillbringa resten av mitt liv.” Charles Franklin Kettering(1876-1958) Att spana framåt in i framtiden är något av det svåraste vi kan göra. Vi vet inget om framtiden och vad den vill säga. Vi vet dock massor om vår historia och vad den har visat oss under…


Almedalen – Here I come!

Det började med en fråga på Twitter där en av de jag twittrar med ställde en allmän fråga om man skulle till Almedalen. Jag svarade att jag inte direkt hade tänkt mig det men att det lät spännande. Diskussionen fortsatte kring boendet och jag skrev att jag får väl tälta. Då dyker det upp ett…


Utflykt och brev till finansminister Anders Borg

Äntligen hemma efter en härlig dag i solen. 
Idag var vi till Golfängarna och Lötsjön på utflykt med hela M-huset; 170-talet elever. Vi promenerade från skolan till lekplatsen vid Lötsjön och där njöt vi och eleverna av en skön dag. Bespisningspersonalen körde ut maten till oss och vi fick äta ute i det fria. Eleverna fick chansen att leka tillsammans med alla elever i huset. Det fanns även möjligheter att få håva insekter och gå på en fågelpromenad och samla poäng. En härlig dag med väldigt få konflikter mellan eleverna. Fantastiskt kul!

Flyttprocesser och möten
Dagen började och avslutades med möten. Först ett gemensamt husmöte där vi klarade av ett antal viktiga frågor. Bland annat hur vår flyttprocess skulle se ut. Till hösten kommer vi att klämma in alla klasser  F-3 i vårt hus. Under hela det här läsåret har årskurs 3 varit i lokaler bredvid vår skolbyggnad. Lokalerna i det andra huset kommer vi att ha kvar under hela nästa läsår men då framförallt till musik, bild och fritidshemmet för åk 2 och 3. Vi fick beröm av chefen för att vi hade varit så tydliga i våra anteckningar om vart olika saker skulle. Nästa läsår kommer innebära att det blir trångt för alla under hela läsåret. Till jul kommer vi att packa ner allt i hela huset för att sedan flytta in i det vi kallar för Midgårdshuset. Det huset och skolgården kommer att genomgå en totalrenovering och ombyggnad under hösten. När vi väl har flyttat in där så kommer vårt M-hus att renoveras under vårterminen för att sedan till höstterminen 2015 vara inflyttningsklart.

Det är jul att Sundbyberg Stad och Jonas Nygren i ledningen satsar på vår skola. Det är viktigt att satsa på hela området som vi befinner oss i. Det är viktigt för skolan men även för alla som bor i Rissne. En bra skola leder till bra skolresultat för alla elever. Vi har många duktiga pedagoger och många duktiga elever på vår skola. Vi har haft och har väl fortfarande kvar ett dåligt rykte. Det dåliga ryktet har funnits ett tag och det är svårt att tvätta bort den stämpeln. Jag känner att vi är på rätt väg men det kommer att ta tid så jag hoppas verkligen att politiken i Sundbyberg har stort tålamod med oss och låter oss växa sakta men säkert. Detta oavsett vilka som kommer att sitta vid rodret efter valet i september.

Brevet till finansministern…
En av de jag följer på Twitter och som även bloggar, Fröken Ann, skrev ett brev till finansminister Anders Borg efter det otroligt plumpa uttalandet som han gjorde i Affärsvärlden den 19 mars i år. Här kan du läsa det svar hon fick och även den debattartikel som hon och Anna-Karin Bengtsson skrev som svar i Dagens Samhälle. Jag blev inspirerad av Fröken Ann’s brev till finansministern så jag bestämde mig för att skriva ett brev jag med… Här kommer det:

Till: Anders Borg, finansminister

Skriver till dig med anledning av ditt uttalande i Affärsvärlden den 19 mars samt att du avböjde inbjudan från Lärarförbundet att besöka en lärare.
Jag var en av de lärare som anmälde intresse att ta emot dig under en lektion i matematik i min klass. Jag arbetar på en mångkulturell skola i Rissne, Sundbyberg. Där undervisar jag årskurs 1 i matematik. Det var åtta andra lärare som även de visade intresse att bjuda in dig till deras undervisning. Det är synd att du missar denna fantastiska chans att få besöka lärare som undervisar i matematik idag. I ditt uttalande menar du att det inte går att ”känna” matematik. Du menar även att det enda som gäller är att räkna, räkna och åter räkna. Det jag då funderar över är att du och regeringen tillsammans med riksdagen har beslutat om en läroplan, Lgr 11. Du kanske känner till att ni beslutat om detta? Jag vet inte hur väl du kan den men i Lgr 11 under kapitel 3.5 Matematik finner du att:

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband. (Lgr 11 s 31)

Hur resonerar du kring att eleverna ska upplevda estetiska värden i möten med matematiska mönster? Är det detta som du relaterar till ”flumpedagogik”? Du själv har ju varit med och beslutat om Lgr 11…
Vi fortsätter på samma sida i Lgr 11:

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet.

Hur tänker du kring detta? Hur ska elverna ges dessa förutsättningar om man inte pratar om matematiska begrepp när du anser att man bara ska räkna, räkna och räkna?

Och hur ska vi kunna uppfylla detta:

Genom undervisningen ska eleverna även ges möjligheter att reflektera över matematikens betydelse, användning och begränsning i vardagslivet, i andra skolämnen och under historiska skeenden och därigenom kunna se matematikens sammanhang och relevans.

Om vi bara ska räkna, räkna och räkna?

Jag anser att du borde be hela lärarkåren om ursäkt för dina plumpa uttalanden. Du borde även ta och läsa Lgr 11 då du, regeringen och riksdagen har fattat beslut om att införa den.
Jag hoppas på ett svar från dig och inte att du hänvisar till skolminister Björklund och utbildningsdepartementet då även du och ditt departement har ett stort ansvar i skolfrågan, dvs finansieringen av skolan.

Med vänlig hälsning,

Jonas Johnsson
Lärare i matematik, NO, bild och teknik och debattör
Det här mejlet skickade jag per e-post till Anders Borg och till Finansdepartementets registrator den 18 maj. Jag har nu väntat på svar från finansministern i två veckor. Jag funderade ett tag över hur snabbt de måste svara och i Förvaltningslagen står det:

4 § Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet.

Frågor från enskilda skall besvaras så snart som möjligt.

Så snart som möjligt… hmm undrar hur snabbt det är då… Jag ställde en fråga på Twitter till @finansdepsv och fick detta svar:

Finansdep bild 1

Det ska bli intressant att se vad det blir för svar men jag lär inte få svar från finansministern trots att frågorna är ställda till honom…

Finansdep 2
Skrev då att jag skrivit till dem den 18 maj och inte fått svar ännu. Då visar det sig att mejlet är vidarebefordrat till Utbildningsdepartementet den 19 maj och därifrån har jag ännu inte fått något svar..

%d bloggare gillar detta: