Kategori: demokrati

“The things that make me different are the things that make me.”

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.(Skolverket, Lgr 11 s. 7)

Under den senaste veckan har jag funderat en hel del över mitt uppdrag som lärare. Jag har funderat och ställt mig själv frågan ”Varför är jag lärare?”. Jag har ifrågasatt mig själv och det jag gör. Jag har funderat över varför jag ska stå där och undervisa eleverna när en del av samhället inte tror på mina elever?  Varför ska jag stå där och lära eleverna om demokrati och människolivet okränkbarhet? Varför ska jag överhuvudtaget bry mig om att eleverna sam förstå att alla människor är lika värda och att vi ska vara solidariska mot de som är svaga och utsatta? Varför ska jag ens bry mig om jämställdhet?

Jag vill ge mina elever en god förutsättning att kunna bli goda samhällsmedborgare. Jag vill ge dem verktyg att möta framtiden. Jag vill ge dem trygghet och styrka att möta den nutid vi lever i. Jag vill ge dem styrkan att möta främlingsfientligheten som gror och växer i vårt samhälle. Jag vill visa dem att 87% av oss svenskar gillar den mångfald som finns idag. Jag vill visa dem att vi inte kan ställa människor mot andra människor. Vi ska lära dem att vi står upp för de som är svaga och utsatta.

Söndagen den 22 mars kommer jag ännu en gång göra min röst hörd genom att använda min rösträtt. Jag kommer att rösta FÖR mångfalden och MOT främlingsfientligheten. Jag lägger min röst på något av de partier som är för MÅNGFALD. Jag kan inte bestämma hur du ska rösta men jag hoppas att du tänker till en extra gång innan du lägger i din röstsedel i kuvertet. Gå inte på skrämselpropagandan som de främlingsfientliga använder sig av. I ett av de främlingsfientliga partiernas partiprogram skriver de att invandrare ska assimileras. De verkar likt the Borgs i Star Trek att alla ska bli lika och tycka lika.

assimilation (latin assimilaʹtio ’anpassning’, av assiʹmilo, egentligen ’göra lik’, ’efterbilda’)assimileringprocess genom vilken en minoritet, t.ex. en invandrargrupp i det svenska samhället, helt överger sin egen kultur, så att ursprungliga kulturskillnader försvinner (Ur Nationalencyklopedin, assimilation, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/assimilation, hämtad 2014-12-07)

stolarDet är ju klart mycket tryggare att vi alla tycker lika och att vi är lika varandra. Vi ska alla gå i likadana kläder. Alla ska vara blonda, blåögda och dansa folkdans. Alla andra yttringar som att dansa discodans eller något annat vulgärt går ju inte för sig. Alla kvinnor ska stanna hemma, städa, laga mat och lyda sin man. Pojkar får bara ha ”pojk-kläder” och flickor får bara leka med dockor. Gudbevars för pojkar som vill leka med dockor eller flickor som vill leka med bilar. Usch och fy för par av samma kön som vill ha barn. Det går ju inte för sig! Man kan ju inte ha två mammor eller två pappor… Vi ska alla leva i en kärnfamilj!

Eller….nej, jag tror inte på ett sådant synsätt. Jag tror på att människan är och ska vara unik i sin särart. Jag tror på att människan ska tänka och tycka olika. Jag tror att varje enskild medborgare behöver lyfta blicken och se vårt land i ett större perspektiv. Jag står för ett Sverige med en mångfald av människor. Jag står för att alla mina elever ska få vara kvar och leva i ett land där vi tror på människolivets okränkbarhet, individens frihet. Jag tror på ett interkulturellt samhälle där människor med olika språk och kulturer kommunicerar och interagerar med varandra.

Lyft blicken och se vårt samhälle i ett större perspektiv. Vi lever i en globaliserad värld där ingen är mer värd än någon annan. Jag utmanar dig läser detta att bemöta varje främlingsfientligt yttrande! Läs på! Gå inte på felaktig fakta. Var källkritisk till det du läser på Facebook.

“The things that make me different are the things that make me.”
(http://nallepuhcitat.se/different/)

Varje människa är unik och jag är olik dig. Det som skiljer mig från dig är de saker som gör mig till den jag är. Jag vill vara den jag är. För varje människa jag möter så lär jag mig något nytt som gör att jag är jag och att du är du. Tillsammans skapar vi vår framtid i ett tolerant Sverige där alla har rätt att vara olika.

“If the person you are talking to doesn’t appear to be listening, be patient. It may simply be that he has a small piece of fluff in his ear.”
(Från http://nallepuhcitat.se/fluff/)

Jag är lärare för tror jag kan göra skillnad. Jag verkar för ett demokratiskt samhälle där alla människor har rätt att bo, leva och få vara den de vill! Jag är lärare för jag tror på var och en av mina elever.


I think I’m going slightly mad…

Under en av våra studiedagar föreläste jag om ”Bloggande elever och kollegialt lärande” för lärare i Sundbyberg Stad. Från förskola till gymnasiet. Inför de tre föreläsningar som jag skulle genomföra for en mängd tankar i huvudet som jag till slut fick ner på pränt. Det var fantastiskt roligt att få genomföra dessa föreläsningar om hur jag arbetar med framförallt åk 3 och bloggandet. Nu börjar jag nå målet med den ena gruppen där deras skrivande börjar närma sig sitt slut och vi kan börja publicera lite mer resultat på bloggen. Det märks på eleverna att de börjar nå målet och att de verkar vara rätt nöjda med det resultat som kommer. Den grupp som börjar bli färdiga med sina uppgifter kommer att få göra lite andra saker innan vi återupptar bloggandet. Det är fantastiskt kul att få se elevernas stolthet när deras texter publiceras på bloggen.

Under hösten har jag även påbörjat en utbildning för att handleda lärarstudenter. Det är en utbildning som jag ser framemot att få genomföra. Att få ta emot lärarstudenter är fantastiskt! Att komma lite närmare lärarutbildningen under några veckor känns bra. Jag har idag tagit emot en student som kommer att följa mig under fem veckor. Studenten kommer att fokusera på svenska och språkutveckling. Det kommer att bli intressant att följa studentens tankar och undervisning. I utbildningen till VFU-handledare så ska vi genomföra en observation hos en kollega som läser samma utbildning. Kollegan skulle genomföra en kognitivt utmanande uppgift med sina elever där jag skulle observera olika elevers engagemang för uppgiften. Jag har länge längtat efter att få komma in i andras klassrum för att se hur de arbetar och vad jag kan lära mig av dem. Idag kom chansen! Jag fick följa med Linda som har engelska i åk 8. För mig var det extra kul då jag haft halva klassen tidigare när de gick i åk 6. Att få se hur de har utvecklats från då jag hade dem till idag kändes riktigt bra. Jag undervisade dem i matematik, NO och bild i åk 6. Jag hade ett nära samarbete med vår intro-grupp och tog emot elever som var redo att börja möta undervisningen i klassrummet. Att se dessa elever ha utvecklat språket från att inte kunna någon svenska till att idag klara sig riktigt bra är en ynnest som inte alla lärare får chansen att se. Det var intressant att diskutera med Linda om det jag sett och vad hon själv hade sett. Att få diskutera undervisning direkt i samband med att den har genomförts är spännande. Har vi sett samma saker? Var vi eniga om det vi hade sett? Vilka är styrkorna och vilka är utvecklingsmöjligheterna?

Dagen avslutades med att hålla ytterligare en föreläsning tillsammans med en av våra speciallärare, Ann-Charlotte. Den handlade om läsförståelse och hur vi kan arbeta med det i alla våra ämnen. Att se hur kollegorna gick in i uppgiften för att diskutera olika texter som de själva hade med sig för att arbeta med läsförståelse var mycket givande. Jag upptäckte hur viktigt det är med läsförståelsen då jag genomförde nationella prov i bilogi med mina sexor för två år sedan. Det flera elever gick bet på var just att de inte förstod vad texterna handlade om. Jag försöker nu fokusera på läsning och läsförståelse framförallt med åk 3 men när situationen tillåter kommer vi att arbeta mycket med det i åk 2 också.

Efter föreläsningen för stadens lärare så fick jag ett uppdrag från min rektor att skriva ihop en plan för skolans IKT-strategi och satsningar. Det var ett intressant arbete att få göra. Det var kul att få grotta ner sig i något helt annat än att bara fokusera på elever och undervisning. Jag behöver lite sådana uppdrag ibland just för att hitta energi i andra saker när energin tryter i undervisningen. Det var intressant att få läsa andra skolors och kommuners strategier. Spännande var att många skolor, inklusive jag själv använt oss av samma citat från Skolverkets skrift Utvecklingsbehov avseende IT-användningen inom skolan från 2009.

IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremot finns en stor pedagogisk potential om läraren har djup IT-kompetens och reflekterar över sin roll samt över hur undervisningen ska kunna utvecklas med ny teknik.  (Skolverket, 2009, s 21.)

En slutsats som jag dragit, utifrån ovanstående citat och den undersökning jag gjort på skolan, är att det är viktigt att vi lärare diskuterar och tar till oss av ny teknik och nya pedagogiska tankar. Vi ska inte köpa allt rakt av utan vi ska kritiskt granska det som kommer och även koppla det till läroplanen. Vi behöver ständigt diskutera vilka arbetssätt vi vill använda oss av, vilka verktyg vi behöver och hur vi ska kompetensutveckla oss för att nå dit vi vill. Vi ska inte kasta oss in i en-till-en satsningar utan en tydlig strategi för hur vi tar oss an detta. Vi behöver ligga i framkant och stå på tå inför utvecklingen. Eleverna är både konsumenter och producenter av nya medier och kunskap.

Att arbeta som lärare är att vara en tusenkonstnär. Under ett antal veckor före vårt så kallade höstlov så har arbetssituationen varit av en karaktär som jag inte varit med om. Det har känts som att jag haft hundra bollar i luften samtidigt och att jag ska hålla dem uppe hela tiden. Att undervisa i fyra grupper, två i åk 2 och två i åk 3 i svenska och NO innebär en hel del planering. Framförallt då jag ska samarbeta med ytterligare två lärare i åk 3 om svenskan. Jag känner att jag inte har full koll och det känns inte bra. Ett av en lärares stora dilemman är att de flesta lärare, inklusive jag själv, vill ha full koll på samtliga elever jag undervisar. Att jag känner att jag inte har full koll är ju egentligen inte så konstigt eftersom det har varit många bollar i luften. Jag börjar sakta med säkert plocka ner dem en efter en. Jag kan även bocka av saker som blivit klara. Tankarna som har skallrat om kring i skallen börjar att sätta sig på plats och jag börjar fatta beslut om vad jag själv vill framöver. Vad jag vill och hur jag vill att det ska ske får jag berätta om någon annan gång.

Ja…jag känner mig lite som Queen… I’m going slightly mad…


Varför måste jag göra läxorna? Jag vill inte göra läxorna!

Varför måste jag göra läxorna? Jag vill inte göra läxorna!

Läxor är något alla har en åsikt om. ”Alla” tycker ju att man måste ju ha läxor i skolan. Hur ska man annars kunna lära sig något? En lärare som inte ger läxor ses som en dålig lärare. En elev som inte gör sina läxor ses som en dålig elev. Hur kan det komma sig? Vad beror det på att ”alla” tycker att läxor är så viktigt? Jag får känslan av att det är viktigare med läxor än att undervisningen i klassrummet är på topp.

Kommunfullmäktige i Hallstahammars kommun beslöt i somras att tillsätta en utredning om att eventuellt skippa läxor i skolan. Ett beslut som fick fd utbildningsminister Björklund att gå i taket och många med honom.

Jag tänker ta initiativet till en lagändring som skulle betyda att kommuner inte får lägga sig i den här typen av pedagogiska beslut. Det är lärarna som bestämma hur undervisningen läggs upp och då bland annat hur mycket läxor som ges, säger Jan Björklund (FP). (svt.se 16/6-14)

Jag kan faktiskt hålla med förre ministern om att det är lärarna som ska fatta beslutan om läxor eller inte. Det är lärarens sak att planera och genomföra undervisningen och inte politikernas. Men som lärare måste jag även fundera på VARFÖR jag ger läxor och HUR. Jag har funderat en hel del kring läxor och läxornas varande eller icke-varande. Att slentrianmässigt ge ut läxor är inte konstruktivt för elevernas lärande. En del lärare delar ut läxor på sådant som eleverna inte har haft undervisning om. En del lärare ger läxor som gör att eleverna måste få massor av hjälp av sina föräldrar. En del lärare ger samma läxor till alla elever trots att eleverna ligger på olika nivåer.

En genomtänkt läxa är en läxa där eleven kan göra den utan någon hjälp av en vuxen. En bra läxa är en läxa där eleven utmanas på sin nivå. En läxa om är för svår leder till konflikter i familjen när läxan ska göras. En för svår läxa leder till att elever som redan har dåligt självförtroende sänker sig än mer. Är det skolans uppgift att skapa konflikter mellan barn och föräldrar?

Är det skolans uppgift att sänka elevernas självförtroende?

I skolan möter vi elever som är nyanlända och inte har språket ännu och vars föräldrar heller inte har språket. Vi möter elever som lever i ekonomisk utsatthet där varje dag innebär ett vändande på de pengar man har. Vi möter elever som i perioder inte vet var de ska sova nästa natt. Hur ska dessa elever kunna genomföra sina läxor och ens kunna koncentrera sig på att göra läxorna när det finns andra saker i livet som är än viktigare än att läxan blir gjord? Vi lärare kan inte förutsätta att alla elever har dator och tillgång till internet. När jag arbetade på mellanstadiet fick eleverna möjlighet att på läxhjälpen använda datorer för att göra sina läxor och att kunna lämna in läxan digitalt. Här har skolan en viktig uppgift att ge alla elever den möjligheten. Vi kan också uppmuntra eleverna att gå till biblioteket för att kunna arbeta.

Pernilla Alm skriver i sin blogg Läxfritt om elevers skolplikt och arbetstid. Hur många föräldrar vill arbeta hemma efter sin arbetstid? Många föräldrar tycker att eleverna SKA ha läxor bara för att det har alltid varit så. De hade ju läxor så varför ska inte deras barn ha det…det blir ju orättvist… En annan sak som Pernilla Alm tar upp i sitt inlägg Föräldratrycket – igen handlar om tid:

Arbetstiden. Att tänka ut och planera bra läxor, att genomföra dem, följa upp (och jaga för att få in dem) tar tid. Tid vi lärare faktiskt inte har. Läs DN idag, mycket bra artikel som berättar exakt hur det är. Och ärligt. Vem vill sitta hemma och jobba kvällstid, egentligen?(Pernilla Alm 14/10-14)

Jag vill lägga min tid på min undervisning i klassrummet. Jag vill skapa förutsättningar för lärandet under skoldagen. Jag vill ge varje elev de bästa förutsättningarna utifrån deras förutsättningar och behov. Jag vill att alla elever ska känna glädje över att lära sig nya saker och att inhämta ny kunskap. Jag har höga förväntningar på alla elever oavsett vilken bakgrund de har. Alla elever har möjligheten att nå dit de vill – men behövs läxorna då?


Svar från Regeringskansliet

Den sjunde oktober skickade jag ett mejl till utbildningsministern, Gustav Fridolin, med en inbjudan att komma och skugga mig under en dag. Jag är oerhört imponerad över hur snabbt jag fick svar från regeringskansliet. När jag bjöd in förre finansministern Anders Borg tog tre veckor innan jag fick ett svar från Utbildningsdepartementet. Idag fick jag svar…


Gustav Fridolin – Välkommen att skugga mig en dag!

Hej Gustav Fridolin!

Mitt namn är Jonas och jag arbetar som lärare på en skola i Sundbyberg. Jag skriver till dig då jag har en inbjudan till dig. Jag bjuder härmed in dig att följa mig under en skoldag med mina elever. Jag vill att du ska få möjligheten att delta under en dag på min skola för att se hur det kan se ut i skolan idag. Jag vill att du ska få med dig en berättelse om hur det kan vara att arbeta som lärare idag.

Jag har höga förväntningar på dig som utbildningsminister. Jag förväntar mig att du kommer att lita på oss som lärare. Jag förväntar mig att du kommer att lyssna på oss lärare när vi vill säga dig något. Jag förväntar mig att du kommer att fråga oss vad vi tycker i frågor som berör oss. Din företrädare på posten har tyvärr inte visat något större förtroende för oss lärare.

Jag förväntar mig även att du ställer krav på oss och att du har höga förväntningar på oss. Att du ställer krav på oss och har höga förväntningar är bra för vi kommer att stå på tå och utveckla och driva skolan framåt. Det innebär även att du och regeringen måste ge oss lärare goda förutsättningar för att möta upp de krav och de förväntningar som du ställer på oss. Jag håller med Ingela Netz att

Från den dag du tillträder kommer du oavbrutet att mötas av skolpraktiker med förväntningar. Höga förväntningar. (Ingela Netz, 141005)

Du kommer att möta stora förväntningar på dig då du är ”en av oss”. Du är lärare men har ju inte arbetat i skolan under de senaste åren. Jag tror att det är viktigt för dig att möta verkligheten i skolan lite då och då. Du har en stående inbjudan att besöka mig och min undervisning. Du har ju rätt nära efter som du bor i Sundbyberg så slink in någon timme innan du ska till Rosenbad.

Hör av dig!

Jonas, lärare
(Brevet är mejlat till departementet)


Att göra skillnad

Vad innebär det att göra skillnad? När du arbetar som lärare så gör du skillnad varje enskild dag som du arbetar med eleverna. För en del elever är din insats i skolan livsviktig. Att du finns där och tillrättavisar, pratar med, kramar om, skäller på, undervisar, lyssnar på eleven kan vara det som gör skillnad på liv eller död. Många elever i skolan har varit med om händelser som du eller jag aldrig någonsin kommer att få behöva uppleva. Jag möter elever varje dag som har mist någon av sina föräldrar. Jag möter elever som har flytt från krig och elände. Jag möter elever vars föräldrar inte är mentalt närvarande. Jag möter elever som lever under existensminimum. Jag möter elever som knappt vet om de har ett hem att åka till efter skolan.

Jag sticker inte under stolen med att det är tufft på min skola. Med tanke på de förutsättningar som jag skrev om nyss så är det inte alldeles enkelt att undervisa eleverna. Hur ska du kunna ta in kunskap om du inte vet var du ska bo? Hur ska du kunna lyssna på en lärare när du funderar på om du kommer få mat på bordet när du kommer hem? Många av våra elever är riktiga kämpar. Trots sina minimala förutsättningar lyckas de ändå på något sätt kämpa sig vidare.

Mitt arbete handlar till stor del att varje dag, varje lektion sätta gränser. När elever inte får gränser hemifrån måste vi i skolan vara tydliga och stabila vuxna. Jag måste vara hockeyrinken som står kvar där och tar emot smällarna. Jag är där och tar emot ord och slag. Jag är där och står fast vid det jag sagt. Jag är fyrkantig och viker inte en tum.

”Jag önskar att du var min pappa.”

Elev 8 år

Det finns många bottnar när en elev säger att den önskar att jag var elevens pappa. Visst känns det uppmuntrande att eleven tycker om mig men det känns även tragiskt. Föräldrarna ska ju alltid komma i första rummet.

För mig är det oerhört viktigt att eleven förstår varför jag tillrättavisar eleven. Eleven måste förstå att det är beteendet som jag inte gillar. Eleven måste först att jag tycker om eleven som person. När en elev säger att den vill att jag är elevens pappa så känner jag någonstans att den har förstått mitt budskap. Jag gillar dig men inte det du gör.

Att göra skillnad kan vara skiljelinjen mellan liv eller död. Kanske inte just idag men i morgon.


Vi vaknar till ett kallt Sverige men vi reser oss upp!

Nu har de röstberättigade i vårt land sagt sitt. Statsministern avgår och en ny regering kommer att bildas och SD är större än någonsin. Det är med väldigt blandade känslor jag vaknar upp till just denna måndagsmorgon. Det första som kommer upp bland mina tankar är Hur ska jag förklara detta för mina elever? Hur…


Jag vill bara säga att jag är stolt över att…

VÄRLDEN…bo i ett mångkulturellt Sverige.
…vi hjälper människor på flykt i Sverige och även utanför Sverige.
…få arbeta på en mångkulturell skola där vi har över 30 olika nationaliteter.
…få vara en del av världen.
…vara svensk.
…varje dag få möta människor från hela världen.
…få vara den jag är.
…få tro på vilken religion jag vill.
…vi är olika.

Men jag gillar inte att

…vi har partier som inte respekterar och värderar alla människor lika.
…vi har personer i Sverige som hotar andra för vad de tycker och tror på.
…vi ställer människor med behov mot varandra.
…vi diskriminerar människor för var de kommer ifrån.
…vi diskriminerar människor för vad de tror på.
…vi diskriminerar människor för vilken läggning de har.

Kom ihåg att utnyttja din rättighet i morgon att rösta. Jag uppmanar dig att välja det parti som du tycker visar medmänsklighet och tolerans. Jag kommer att rösta i morgon. Jag kommer att rösta för skolan, för medmänsklighet, för tolerans alla människor, för framtidens medborgare och för att förhindra att historien upprepar sig…

Att inte rösta är att lägga en röst på nazister och rasister. Att inte rösta är att vilja gå tillbaka 75 år i tiden där mänskligheten sorterade in människor i de som var värda något och de som inte var värda något alls… Vill du verkligen det? Skulle du själv få stanna kvar i Sverige?


#världensbästaskitskola

attvaralärareärendelMånga tankar efter . Ingen ställer frågan; ? Vad vill politiken med skolan? Vad har politiken för vision för de framtida medborgare som ska driva landet Sverige? Hur ska skolan se ut för att ge morgondagens medborgare de bästa av förutsättningar?

Hemkommen efter att ha fått förmånen att representera Skolvåren i Utbildningsradions partiledardebatt om skolan. Det är många tankar som snurrar runt i skallen efter att ha lyssnat på fem herrar partiledare som publik. Det fanns flera tillfällen där jag hade velat ställa frågor till Björklund, Åkesson och de andra partiledarna men tyvärr fanns inte den möjligheten. Vi fick heller inte möjligheten innan eller efter sändning att ställa frågor. Efter sändningen blev vi vänligt utkastade ur studion.

Under debatten verkade det som att de var överens om att lärarnas löner ska höjas men på olika sätt. Annars kändes det mest som pajkastning mellan partiledarna. Ibland kändes det som att jag var ute på rastvakt på skolan: Det var han som började… Det är hans fel inte mitt… Varför kan inte politiken sluta göra ”politik” av skolan? Varför kan de inte få en samsyn kring skolan? Det skulle göra det lugnare för oss lärare i skolan. Vi skulle få arbetsro.

Den ende av partiledarna som vågade säga ”Vi hade fel!” var Miljöpartiets Gustav Fridolin. Bra jobbat Gustav! Ingen av de andra partiledarna vågade erkänna att de hade fel. Vi gör om och gör rätt i stället. Men kan vi förvänta oss något annat av våra politiker? (Jag ber om ursäkt för att jag drar alla politiker över en och samma kam. Jag vet att det inte är så med alla. Jag har stort förtroende för flera politiker från olika partier som jag har sett gjort skillnad eller som jag tycker gör ett bra arbete).

Var är de politiker som ställer frågan: Varför skola? Var är de politiker som ställer frågan: Vilka medborgare behöver vi om 25, 50 och 100 år?  Var är de politiker som sätter #skolanförst? Svensk framtid bygger på att skolan fungerar och att vi utbildar människor för framtiden. Skolan behöver ligga i framkant på framtidsnosandet i forskning, teknik och pedagogik. Vilka förmågor behöver våra nuvarande och framtida elever ha för att klara sig i framtiden? Vilka förmågor är det medborgarna behöver för att driva landet Sverige och resten av världen?

Jag ifrågasätter mig själv som lärare varje dag. Gör jag rätt? Är jag en bra lärare? Vad betyder mitt agerande i dag för eleven i morgon? Får eleven med sig den bästa grunden för sin framtid? Vi lärare är med och formar framtiden. Vi behöver själva ta oss en funderare över vad det är vi gör. Hur gör vi? Varför gör vi?

Att vara lärare är att se in i framtiden. 

att få peta_2


Varför skola?

varförskola(Inlägget först publicerat på Skolvårens blogg 8 augusti)

Ja, det är en fråga som ställer mer frågor än svar. Varför diskuterar vi detta egentligen? Varför skola? Vad har jag för ansvar för denna fråga? Vad innebär det att vi har en skola? Sverige har haft en allmän skola sedan 1842 då den allmänna folkskolan startades. Utbildning har vi haft länge i Sverige men sedan 1842 skulle alla gå i skolan. Varför bestämdes det egentligen att vi skulle gå i skolan? Redan då, 1842, ställde man sig frågan varför skola?

Varför har vi en obligatorisk skola i Sverige? Det finns många skäl till varför skolan är obligatorisk. Jag kommer inte   in på dessa skäl utan mer skriva mina egna tankar om varför skola. Sedan skolan blev obligatorisk har Sverige förändrats från ett land där vi gått från att vara bönder och bo på landsbygden till att bo i staden och arbeta med mer abstrakta saker. I dagens samhälle behövs alla människors tankar och arbete. Vi har gått från ett samhälle där familjen och släkten hade en större betydelse till ett samhälle där vi blivit mer individualistiska och tänker mer på oss själva. Vad har då skolan med detta och hur kommer frågan varför skola in i detta?

”Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället.Skolan ska för­medla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.” (Lgr 11, s. 9)

Vad innebär detta? I skolan ska du lära dig en massa saker som står i läroplanen. Det är mängder av stoff som ska in i barnet under grundskolan. Men är detta viktiga kunskaper för framtiden? Vågar vi ifrågasätta läroplanen och dess kunskapsstoff? Är det viktigt att kunna rabbla Sveriges kungar under de senaste 500 åren? Är det viktigt att jag kan alla grammatiska begrepp i svenskan? Vad är egentligen viktigt? I ett samtal under Almedalsveckan pratade vi om vad är det jag egentligen lärt mig i skolan? Samtalet flödade om olika saker men som till syvende och sist handlade om det jag lärt mig utanför skolan. Vilka kunskaper är då viktiga att vi förmedlar i skolan?

Låt mig berätta om en skola. Den här skolan har under många år arbetat med ett Colombia-projekt. Eleverna, lärarna och föräldrar har tillsammans samlat in pengar för att kunna bygga en skola i Colombia. De har haft loppis, bakat, sålt kaffe och ordnat med soaréer. Alla på skolan har varit engagerade i detta. För fyra år sedan stod skolan klar och rektor och en lärare åkte dit för att inviga skolan. Ja, för er som nu undrar, betalade skolan resan? Nej, de tog tjänstledigt och betalade allt med egna pengar. Projektet fortsatte efter detta med att samla in pengar till bänkar och annat material till skolan. Nu funderar du säkert: Men varför berättar han det här?

I frågan varför skola så finns många aspekter på lärandet. Här ovan skrev jag om vad är det för kunskaper som är viktiga att förmedla i skolan och jag funderar ofta kring varför och vilka kunskaper som är livsnödvändiga. Colombiaprojektet ger flera dimensioner av lärandet. I detta projekt kan man arbeta med många delar i läroplanens kunskapsdelar men det som jag tycker är den viktigaste delen är de kunskaper eleverna får om sig själva och om hur andra barn har det i andra länder. Empati, medkänsla och medmänsklighet är tre egenskaper som varje människa behöver. Genom att arbeta med ett Colombiaprojektet eller något liknande får eleverna ett nytt perspektiv på livet. Vi lär för livet och inte bara för ett prov. Jag tycker att det är viktigt att barn i Sverige förstår att alla barn i världen inte får gå i skolan. Barn i Sverige behöver förstå att det finns barn som inte har mat för dagen eller som inte har någonstans att bo. Genom att arbeta med sådana projekt så lär sig barnen för livet.

Vi skapar människor som kan tänka själva och ta ansvar. Vi skapar människor som tror på mänskligheten. Vi skapar människor som genom sitt handlande ser till att vi ger fler människor en framtid. När vi ställer frågan varför skola  så tar vi ansvar för att skapa något nytt. Vi tar ansvar för att föra upp skolan till diskussion och att se till att alla barn i världen får gå i skolan. Genom detta ger vi människor att skapa sig en egen framtid där de kan försörja sig själva och sina familjer. Genom att ställa frågan varför skola tar vi diskussionen om främlingsfientlighet och står upp för människans lika värde.

Besök gärna www.skolvaren.se eller skolvaren.wordpress.se 


%d bloggare gillar detta: