Kategori: Almedalen

Varför lyssna på de unga?

För tre år sedan slängde en twittrare ut en fråga om det var någon som skulle åka till #Almedalen. Jag svarade att det skulle kunna vara kul om jag om jag hade någonstans att bo. Det kom ett meddelande på twitter att det fanns en ledig säng och inom ett par dagar var boende och resan till Visby betald.

Jag väljer nu att åka till Visby och Almedalsveckan för tredje gången. I år väljer jag att åka för att lyssna på våra unga. Vi pratar många gånger OM våra unga men inte MED dem. Som ung räknas man inte. Som ung så har man inte erfarenheten. Som ung befinner man sig i underläge. Som ung… ja det går att räkna upp massor av orsaker till att politiker, organisationer, företag och alla ande vuxna väljer att inte lyssna på de unga.

Vi vuxna, eller vi som levt lite längre än de unga, tycker många gånger att vi vet bäst. Vi har alla svaren på alla frågor. Vi vet vad som är bäst för de unga, för barnen, för eleverna…eller?

IMG_4308

Som ung är det oerhört frustrerande att inte bli hörd. Att vuxna inte vill lyssna på ens åsikter och tankar.

Det finns lärare som tycker att elevinflytande är trams och  fjantigt. Trots att det står inskrivet i läroplanen och Skollagen…

Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem.

Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. […](Skollagen 4 kap 3§)

Läraren ska

svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, (Lgr 11)

För mig innebär det inget hot mot mig som lärare. Jag har ett ansvar för att eleverna ska lära sig något och att de ska nå de krav som kunskapskraven ställer. Det är mitt uppdrag att se till att det sker.

Hur ska eleverna få reella möjligheter att kunna utöva sitt inflytande? Vi behöver lyssna till vad de säger. Vi behöver förstå vad de vill. Tillsammans skapar vi möjligheter för framtiden.

Jag väljer att lyssna på unga i Almedalen för att våra unga är vår framtid och är värda att bli lyssnade på.


Är skolan svaret på frågan?

Vad menar du nu? Är skolan svaret på frågan? Vilken fråga? Du kan väl inte ställa en sådan fråga?

Vad är det skolan behöver för att kunna utvecklas? Jag tror att skolan behöver arbetsro. Vi behöver få lugn och ro för att arbeta med det vi ska arbeta med och inte göra en massa andra saker. Vi behöver politiker som ser till att skapa ramar och förutsättningar för skolans verksamhet. Vi behöver en kringorganisation som stöttar skolan och dess lärare så att skolutveckling kan ske på varje enskild skola. Vi behöver politiker som LITAR på professionen i skolan. Vi behöver rektorer som står upp för de styrdokument som vi har inom skolan.

Hur ska vi göra då? 

IMG_43861. Borgfred för skolan
På nationell nivå behöver våra politiker komma överens om hur skolan ska se ut. Politiken ska inte använda skolan som slagträ eller som karriärsstege och söka populistiska poäng. Vi kan ta utspelen som både fd utbildningsminister Jan Björklund samt statsminister Stefan Lövén har gjort kring mobiltelefoner i skolan. Här söker man snabba poäng hos de röstberättigade men man går in på detaljnivå för att styra skolan. Vi har rätt goda möjligheter i Skollagen idag att kunna omhänderta föremål som stör undervisningen.

Det handlar om att vi lärare behöver hänga med i utvecklingen samt lära eleverna hur vi använder oss av t ex mobiltelefonerna i skolan. Vi behöver få eleverna att förstå att en smartphone är ett bra arbetsverktyg som de kan använda sig av. Vi behöver lära eleverna att kritiskt granska källor. Precis som UR Pedagogerna gör under Almedalsveckan där de har elever som intervjuar politiker om källkritik.

2. Lita på professionenIMG_4336
Många politiker och personer på förvaltningsnivå litar inte på professionen i skolan. Det visas tydligt i olika utspel som görs. Framförallt visade Jan Björklund och fd finansminister Anders Borg att de inte litade på professionen i flera olika uttalanden. Lärare har en god utbildning och många lärare har även valt att läsa fler kurser på universitetsnivå för att kunna vidareutveckla sig. Lita på professionen när de talar om vad som behövs. Vi är närmast eleverna och ser vad de behöver. Lita även på rektorerna att de gör ett bra arbete. Det är viktigt att det finns tillitsfulla relationer mellan lärare, mellan lärare och rektor men även mellan rektorer/lärare och politiker.

3. Låt de statliga styrdokumenten styra skolan
I Skolinspektionens rapport Från huvudmannen till klassrummet – tät styrkedja viktig för förbättrade kunskapsresultat ser vi att många huvudmän sätter upp egna mål för verksamheten. Många gånger leder dessa mål till att man sänker de nivåer som är satta i läroplanen och i Skollagen. Hur tänker man då? Hur kan man sänka målen som staten har satt upp? Jag har läst ett antal olika kvalitetsredovisningar i en stor kommun i Sverige där man satt lägre nivå än 100% på måluppfyllelsen. Hur går det ihop?

 Vi ser i våra granskningar att många huvudmän skapar egna visioner och mål som ligger utanför de nationella uppdraget för skolan. I praktisk handling innebär det att de statliga kraven underordnas den kommunala prioriteringen, vilket får till följd att vissa statliga mål sorteras bort och nationellt satta målnivåer sänks. (Skolinspektionen 2014-11-14)

IMG_4111Låt oss arbeta med det vi ska i skolan. Planera, genomföra och utvärdera undervisning. Låt oss få arbeta med det som står i Lgr 11 och i Skollagen. Hitta inte på en massa andra mål som gör att fokus styrs bort från det uppdrag vi har i skolan.

Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. (Lgr 11 s. 7)

Vi behöver se till att varje enskild elev i skolan får rätt förutsättningar och möjligheter att nå så långt som de bara kan. Genom att vi ställer frågorna Varför skola? och Är skolan svaret på frågan? kan vi se till att föra upp diskussionen om skolan till en nivå där vi ser utvecklingsmöjligheter i stället för att peka ut allt som är dåligt i skolan. Ja, det finns det som behöver förbättras rejält inom skolsystemet men tyvärr får dessa delar alltför stort medialt utrymme. Vi behöver vända den negativa diskussionen om skolan till något positivt.

Läs gärna Jan Bidners inlägg på Skolvårens blogg, Skolan är död – leve skolan!

Hör av dig om du vill träffas för att prata skola och skolutveckling under veckan som kommer i Almedalen. Du når mig på:

Twitter: jonastheteacher E-post: jonas@jonastheteacher.se

Våra Walk’n’talks:

 

Onsdag 1/7 kl. 10.00 Fenomenalen Science Center

Torsdag 2/7 kl. 16.00 Fenomenalen Science Center

Vår workshop ”Är skolan svaret på frågan?”

Fredag 3/7 kl. 9.00-12.00 Workshop ”Är skolan svaret på frågan?” Fenomenalen Science Center

Hur kan du vara med och påverka?

Klicka in dig på #Skolvårens hemsidaskolvåren_orig


Kan man driva skolutveckling under Almedalsveckan?

Äntligen! Nu är jag på väg mot Visby och Almedalen. En vecka fylld av möten med nya människor och gamla vänner. En vecka där fokus läggs på hållbar skolutveckling och demokratifrågor. En vecka där du och jag kan vara med och påverka makteliten från gräsrotsnivå. Almedalen är en mötesplats för människor med olika åsikter, tankar och politisk inriktning. En plats för lobbyister från stora svenska och internationella företag. En plats där rasism och nynazism blir oerhört påtaglig med SD och andra liknande organisationer. Men även en plats för nytänkande, frihet, kärlek och omtanke.

Det är viktigt att Almedalen inte bara blir en plats för storföretagens lobbyister och ett politiskt ryggdunkande utan även en plats för oss gräsrötter som försöker driva våra frågor. Det är inte lätt att nå fram i mediabruset när man inte har de resurser som behövs. Klicka här och läs gärna Brit Staktstons artikel på Expressen debatt.

Under den kommande veckan kommer jag att arbeta med fler gräsrötter för organisationen #Skolvåren. En organisation som arbetar för en hållbar skolutveckling och ställer frågan Varför skola? Vi arrangerar fyra Walk’n’talks och ett seminarium. Kom gärna med och träffa mig och mina andra kollegor för att diskutera skola och utbildningsfrågor. På fredag, den 3 juli, arrangerar vi en workshop med huvudtemat ”Är skolan svaret på frågan?”  Till detta seminarium har vi bjudit in flera namnkunniga personer som arbetar med skolfrågor på olika sätt. Även till våra Walk’n’talks har vi bjudit in olika personer på olika nivåer inom skolan (politiker, statssekreterare, lärarfacken m fl)

Hör av dig om du vill träffas för att prata skola och skolutveckling under veckan som kommer i Almedalen. Du når mig på:

Twitter: jonastheteacher E-post: jonas@jonastheteacher.se

Våra Walk’n’talks:

Måndag 29/6 kl. 10.00 Fenomenalen Science Center

Tisdag 30/6 kl. 16.00 Fenomenalen Science Center

Onsdag 1/7 kl. 10.00 Fenomenalen Science Center

Torsdag 2/7 kl. 16.00 Fenomenalen Science Center

Vår workshop ”Är skolan svaret på frågan?”

Fredag 3/7 kl. 9.00-12.00 Workshop ”Är skolan svaret på frågan?” Fenomenalen Science Center

Hur kan du vara med och påverka?

Klicka in dig på #Skolvårens hemsida

Du kan även läsa mitt förra inlägg


Vem lyssnar på det gåtfulla folket – varför åka till #Almedalen?

Barn är ett folk och dom bor i ett främmande land,
detta land är ett regn och en pöl.
Över den pölen går pojkarnas båtar ibland,
och dom glider så fint utan köl.
Där går en flicka, som samlar på stenar,
hon har en miljon.
Kungen av träd sitter stilla bland grenar
i trädkungens tron
Där går en pojke som skrattar åt snö
Där går en flicka som gjorde en ö
av femton kuddar
Där går en pojke och allting blir glass
som han snuddar
Alla är barn och dom tillhör det gåtfulla folket

IMG_4122”Alla är barn och dom tillhör det gåtfulla folket” skriver Olle Adolphson. Vem är det egentligen som lyssnar på eleverna i skolan? Vem tar elevernas åsikter på allvar? Vem bryr sig om Kungen av träd? Vem lyssnar på flickan som samlar stenar? För vem är skolan till för?

Vem lyssnar på det gåtfulla folket?

Om två veckor kommer jag tillsammans med ett gäng lärare och rektorer åka till Visby för att delta på politikerveckan i #Almedalen. Jag kommer att åka dit för att få möjligheten att påverka de som har makten att påverka det som sker i skolan. Jag gör det för att jag vill att Kungen av träd ska få en chans att klara sig i skolan. Jag gör det för att den stensamlande flickan ska få samma möjligheter att nå sin fulla potential som alla andra.

Barn är ett folk och dom bor i ett främmande land,
detta land är en äng och en vind
Där finner kanske en pojke ett nytt Samarkand
och far bort på en svängande grind
Där går en flicka, som sjunger om kottar
Själv äger hon två
Där vid ett plank står en pojke och klottrar att
jorden är blå
Där går en pojke som blev indian
Där, där går kungen av skugga runt stan
och skuggar bovar
Där fann en flicka en festlig grimas
som hon provar
Alla är barn och dom tillhör det gåtfulla folket

I mitt yrke som lärare har jag en fantastisk möjlighet att ge alla elever en chans att nå sin fulla potential. Där finns möjligheterna att hjälpa eleverna att nå dit de vill. Hur får vi eleverna att finna sitt eget Samarkand? Vilka möjligheter har vi att stötta eleverna? Vilka resurser får vi till skolan för att detta ska ske? Under #Almedalen finns det många chanser att möta de personer som har makten att kunna förändra.

IMG_4111Vi är ett gäng på sju personer som kommer att åka till #Almedalen för att vara med och påverka. Vi kommer att sticka ut i bruset då vi ställer frågan Varför skola? samt Är skolan svaret på frågan? För mig är det en självklarhet att ställa dessa frågor. Jag tror att vi behöver tänka om kring hur vi tänker om skolan. I flera tidigare inlägg har jag skrivit om att många tycker ”Det var bättre förr!” och att dessa personer inte har förstått att skolan då och nu är i vissa delar en helt ny företeelse. I vissa delar ligger vi långt tillbaka men vi går även framåt. Vi måste inse, även om vi inte vill det, att samhället förändras. Samhällsutvecklingen går i ett rasande tempo och då måste vi hänga med. Vi kan inte låsa in oss i disciplinfrågor om mobiltelefoner eller att eleverna ska sitta still och hålla tyst i skolan. Vi måste se till hur vi ska utveckla skolan, utveckla lärandet, synen på lärandet, var lärandet ska ske och på vilka sätt. Hur bygger vi nya skolor? Hur anpassar vi de skolor vi har idag? Sker lärandet endast i klassrummen i skolbyggnaden?

Barn är ett folk och dom bor i ett främmande land
detta land är en gård och ett skjul
Där sker det farliga tågöverfallet ibland
vackra kvällar när månen är gul
Där går en pojke och gissar på bilar,
själv vinner han jämt
Fåglarnas sånger i olika stilar
är magiska skämt
Där blir en värdelös sak till en skatt
Där, där blir sängar till fartyg en natt
och går till månen
Där finns det riken som ingen av oss
tar ifrån dem
Alla är barn, och dom tillhör det gåtfulla folket

skolvåren_origHur tänder vi gnistan i elevernas ögon? Hur behåller vi fantasin hos eleverna? Hur leder vi vägen till elevernas egna riken? Följer du med på resan till månen?

Följ mig och mina @Skolvåren vänner under #Almedalen på Twitter och på www.skolvåren.se.

Jonas Johnsson, @jonastheteacher på Twitter och Instagram

Följ oss under #Almedalen:
@ses1549 Lära för livet
@ninkri I huvudet på en helt vanlig lärare…
@thingelingela ingelanetz
@ximenabr Mina reflektioner om skola, musik och annat i livet…
@HERO_Respondi HERO – the coach
@gunillaordell Samlade tankar
@frokenann Fröken Ann
@skolvaren Skolvårens hemsida Skolvårens blogg


Stäng för sjutton av din mobil – eller ska vi fokusera på lärandet?

Nu har statsministern gett sig in i debatten om mobiltelefonens vara eller inte vara i skolan. Naturligtvis faller oppositionen in i skaran som hyllar ett mobilförbud i skolan. Kinberg-Batra och Björklund är nog mycket nöjda nu när även statsministern tycker att man inte ska få använda sig av mobiltelefonen i skolan.

Okej då. Vi kör på det då. Vi inför ett totalt mobiltelefonförbud i skolan. Det var ju bättre förr när de inte fanns i skolan.

Men då ska vi väl också införa iPad-förbud då. De stör ju också undervisningen. Eleverna fokuserar ju inte på lärandet. Det var ju som sagt bättre förr…

Men just det…då måste vi ju ta med alla datorer också…de stör ju också undervisningen. Eleverna tappar ju all fokus på lärandet om de använder sig av datorer. Vi får stänga av trådlöst internet och installera störsändare på skolorna också så att inga elever får möjligheter att kunna koppla upp sig mot internet. Jo, just det…det var ju bättre förr när vi använde oss av uppslagsverk som det dammade om.

Royal Typewriter, Söderlångvik museum.jpg
"Royal Typewriter, Söderlångvik museum" av Johan Fredriksson. Licensierad under CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons.

Vi får gå tillbaka till datorsalar med datorer som bara kan användas som skrivmaskiner. Äh, varför inte leta reda på en riktig skrivmaskin i stället. Då sparar vi ju en hel del el. Det var ju bättre förr…

Sedan kommer det stora lugnet att hägra på skolorna. Där lärarna är de enda allvetande profeterna som matar eleverna med all kunskap. Vi kan ju också återinföra agan i skolan. När vi ändå är igång så får vi börja med att sjunga morgonpsalmen och be en bordsbön när vi ska äta lunch…

Det var ju bättre för säger ju alla om skolan…i alla fall när du gick i skolan…

Nähä… du håller inte med?

OK. Då hänger jag inte riktigt med. Du anser att vi ska ta bort mobiltelefonerna i skolan men behålla iPads och bärbara datorer? Eller? Vad är skillnaden? Jasså? Telefonerna kan ju inte användas till lärande. Det kan ju bara iPads och datorer…

Ungarna spelar ju bara spel eller instagrammar hela lektionerna…eller?

Jag anser att vi behöver lyfta frågan till ett högre plan än att diskutera mobilen som ett ordningsproblem i skolan. Visst, mobiltelefonerna kan vara ett problem i skolan det håller jag med om men det går att hantera. Hur gör du själv? Hur använder du din mobiltelefon? Mobiltelefonen idag är ett verktyg som många andra. Jag själv använder den för att skriva ner anteckningar för sådant jag behöver komma ihåg. Jag tar fotografier av lappar som ska sparas. Jag använder den för att söka information när jag är i klassrummet och undervisar mina elever. Jag kan inte och vet inte allt(även om jag försöker få mina elever att tro att det är så). Mobiltelefonen är ett bra verktyg till att snabbt och enkelt kunna ta fram information (som jag granskar källkritiskt) för att använda den i min undervisning.

Elever i den svenska skolan köper inte allt vad läraren säger utan använder sina telefoner för att kontrollera ifall det läraren säger är sant. I detta kan vi få upp intressanta diskussioner kring källkritik. Ska jag tro på allt som står på internet?

För mig som lärare är det mitt uppdrag att se till att lära eleverna att se på mobiltelefonen, iPaden eller datorn som ett arbetsverktyg. Under några veckor i åk 1 fick en av mina elever med en språkstörning låna en iPad av vårt Skoldataket. Eleven fick bland annat träna på bokstäver och dess ljud. Några av mina andra elever blev avundssjuka på den här eleven då hen, enligt dem, ”spelade” på iPaden. När jag förklarade att hen arbetade med iPaden och inte spelade så förstod eleverna.

Vi måste se de digitala verktygen som just verktyg i lärandet precis som vi använder oss av papper och penna. Vi befinner oss redan i ett digitalt samhälle och vi behöver anpassa oss efter det och vara med i utvecklingen av det digitala samhället.

Jag vill jobba i, och för, en skola som inte bara gör den uppväxande generationen till kopior av oss. Jag vill jobba i, och för, en skola som ger den uppväxande generationen kunskaper, förmågor och självtillit så att de kan skapa sin, och samhällets framtid.
Så att de tar kloka, underbyggda beslut som är bra inte bara för dem själva utan för världen. (Ur ”Men snälla Stefan” av Ingela Netz 150607)

Det vi arbetar med i skolan är att utbilda våra framtida medborgare. Jag är helt enig med Ingela Netz när hon skriver om att vi behöver en skola som ger eleverna kunskaper, förmågor och självtillit.Vi behöver människor som aktivt kan skapa sin egen framtid.

Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. [min fetstil] Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011)

Hur tänker du kring det som står här ovan om att ”elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden”? Hur ska eleverna kunna inhämta kunskaper om de inte får använda sig av digitala verktyg? Ska de enbart vara hänvisade till gammal kunskap? Micke Gunnarsson beskriver i sitt inlägg ”En skola i kramp?” hur elever i åk 5 läst om fiskerinäringen på västkusten och där en förälder ifrågasatte det som stod i boken. Det visade sig att boken var från 1982… Att hålla sig uppdaterad med ny fakta i en värld som är i ständig förändring är inte lätt. Att varje år köpa in ny litteratur till skolorna fungerar inte heller. Vi behöver använda oss av den digitala värld som redan finns idag och det viktiga är att LÄRA oss HUR man använder sig av den.

En som verkligen tydliggör vad det är vi egentligen måste prata om är Gunilla Ordell som skriver i sin blogg om ”Mobil eller inte mobil, det är digitaliseringen vi måste prata om”.

Vi vet att  den tekniska utvecklingen går fort, fortare än vi hänger med. Eleverna måste förberedas för en ny värld som vi inte vet hur den ser ut. Våra pedagogiska metoder måste följa utvecklingen i samhället. (Gunilla Ordell 150607)

Hur gör vi nu då? Hur förbereder vi eleverna inför detta? Hur utvecklar vi lärare och rektorer våra pedagogiska metoder för att följa utvecklingen? Det finns inga enkla lösningar på detta. En lösning är att vi delar med oss mer av våra egna kunskaper och ser till att området blir beforskat.

Jag tror att vi inte kommer att komma ifrån mobiltelefoner i skolan. Jag tror att vi måste lära oss själva och eleverna hur vi använder dem på bästa sätt i undervisningen. Vi behöver börja tidigt med att lära eleverna hur vi använder oss av digitala verktyg. Vi behöver få all personal inom skolan att förstå att digitala verktyg är här för att stanna. Vi kan inte längre gömma oss bakom ”Jag kan inte. Jag är för gammal.”

Digitaliseringen av skolan startade för länge sedan. Nu gäller det att vi kommer ifatt och hänger med.

 


Jag kommer att åka till Gotland för att delta på Almedalsveckan. Är du där får du gärna följa med på en Walk n’Talk måndag – torsdag, eller en workshop fredag förmiddag i Fenomenalen. Vi bygger visioner om framtiden, skapar scenarier utifrån frågeställningen ”Är skolan svaret på frågan”. För vet vi ens vad frågan är?

Från #Skolvårens arrangemang på Facebook!
Följ med oss på vår Walk n´Talk och samtala om lärande idag och i framtiden. Skolan förväntas vara lösningen på många av samhällets utmaningar, men vilka är utmaningarna och vad blir då svaret?

Vi träffas utanför Fenomenalen och styr kosan längs havet mot Kärleksporten. En inspirerande vy där samtalet tar fart och utvecklar.

Måndag 29/6 – torsdag 2/7 arrangerar vi Walk n´Talks på olika tider och på fredagen håller vi en längre workshop på Fenomenalen. Besök även de andra eventen:

http://korta.nu/afkAlmedalen1

http://korta.nu/afkAlmedalen2

http://korta.nu/afkAlmedalen3

http://korta.nu/afkAlmedalen4

http://korta.nu/afkAlmedalen5

Vi ses där!


Hur fan kan du vara så dum att du ställer frågan #varförskola?

En fråga som jag ständigt kommer tillbaka till är just #varförskola? Vad betyder den frågan egentligen? Vad är det som triggar mig att skriva om den frågan? Varför är det så många som hotas av den frågan?

I den skoldebatt som vi har haft under de senaste åren finner vi ord som disciplin, betyg, hårdare tag, omdöme i uppförande och betyg från årskurs 4. Vad innebär detta för våra elever och för våra lärare? Vad betyder omdömen i uppförande? Vilka är det som kommer att gynnas av dessa? Hur objektiva kommer lärarna vara i ett sådant omdöme? Går det ens att vara objektiv i ett omdöme om uppförande?

Varför ska en rektor åka hem till en elev och spela Minecraft? Vad vinner rektorn på detta? Vad vinner eleven? Vad vinner skolan? Eller förlorar alla när rektorn, läraren eller fritidspedagogen engagerar sig?

Varför ska en rektor åka hem till en elev och spela Minecraft? Vad vinner rektorn på detta? Vad vinner eleven? Vad vinner skolan? Eller förlorar alla när rektorn, läraren eller fritidspedagogen engagerar sig?

Vad behöver vi göra inom de svenska skolan? Är det PISA-undersökningen som ska styra utvecklingen av skolan eller är det det vad vi tror ska ske i framtiden som sa få styra? Vilka slags elever är det vi vill utbilda och utveckla? Det känns fel att kalla dem elever. De är ju faktiskt framtidens medborgare. Att se in i framtiden kan vi inte göra men vi kan gissa oss fram till vad vi tror att elever behöver för framtiden. Vi kan gå tillbaka i historien och se vad vi har gjort och vilka misstag vi har gjort. Det är viktigt att vi lär oss av historien samtidigt som vi inte ska låta historien hindra oss i vår utveckling. Vi kan inte säga att så där har vi gjort och det fungerade inte. Vi behöver utveckla våra tankar och vi behöver tänka utanför boxen.

Det kan ju låta så enkelt men även så svårt. Vaddå tänka utanför boxen? Vad menar du nu? I många fall ser jag att vi håller innanför de ramar som vi själva och som samhället sätter upp. Vi kan inte gå utanför de ramar som gäller utan vi stannar kvar. Vad är det som gör att vi håller oss kvar innanför våra ramar och inte törs gå utanför? Är det en rädsla att inte vara som alla andra? Är det en rädsla för att göra fel?

Att tänka nytt och att tänka annorlunda är bra. Jag själv brottas ständigt med att våga tänka nytt och att inte alltid göra som jag alltid har gjort. Det är fruktansvärt bekvämt att göra som jag har gjort tidigare men hur utvecklande är det?

Under många år stannade jag kvar på samma skola eftersom jag inte hade rätt utbildning för att kunna flytta på mig och göra något nytt. Jag bestämde mig för att göra färdigt min lärarutbildning så att jag skulle kunna ta steget och göra något annorlunda. För tre år sedan fick jag chansen att göra något annat. Jag klev utanför min trygga låda och slängde mig ut på djupt vatten och tänk… jag simmar faktiskt fortfarande. Att pröva på något nytt och annorlunda är bra och nyttigt för alla människor.

IMG_3906Vad är det då vi behöver göra för att se till att den svenska skolan utvecklas och höjer sina resultat jämfört med de andra länderna i världen? Eller är det egentligen så viktigt? Måste vi alltid jämföra oss med alla andra? Vad är det som säger att vi är dåliga och de andra är bättre? Vem har rätten att säga att svensk skola inte är bra? Vi fokuserar många gånger allt som är dåligt. Varför kan vi inte fokusera på de friskfaktorer som finns i skolan? Jag anser att det svenska skolsystemet utbildar människor som är kritiskt tänkande. Vi fostrar människor som är beredda på att möta framtiden med öppna ögon.

En hel del människor i landet tycker att skolan var bättre förr… Jo, det kanske den var just då men skulle den skolan som fanns för 40 år sedan fungera idag? Skulle dagens elever acceptera att läsa under LGR69 eller LGR80? Vi befinner oss i ett kunskapssamhälle där var och en av oss behöver skapa vår egen kunskap och där vi behöver kunna samla in kunskap och kritiskt granska den. Information är något av det viktigaste vi har idag för att kunna leva. Idag har vi tillgång till massor av information på internet. Detta innebär en hel del för våra blivande medborgare då de behöver vara skickliga på att granska den information som finns och inte alltid tro på den. Idag har vi sajter som sprider rasistisk propaganda som många personer delar ut på t ex Facebook utan att tänka på var informationen kommer från. Idag är det så enkelt att skapa ny information så att den verkar vara trovärdig.

Vad kommer du behöva för att vara en världsmedborgare? Vilka kunskaper kommer att vara attraktiva för en arbetsgivare? Vilka förmågor kommer du att behöva för att kunna skapa din egen framtid?

Det är ingen som vet hur framtiden kommer att se ut men det är viktigt att vi står på tå och funderar över vilka slags kunskaper de kommande och de nuvarande eleverna kommer att behöva för att möta framtiden. Vi måste inse att vi ingår i ett större sammanhang än i vårt lilla Sverige. Vi är en del av Europa och vi är en del av hela jordklotet.

Jag kommer tillbaka, igen, till frågan #varförskola? Vad innebär det för mitt eget tänkande att ställa just den frågan? Behöver det betyda något alls? Känner jag mig provocerad av frågan? Varför? Reflekterar jag själv över vad jag gör i skolan? Eller du kanske inte arbetar i skolan, ska du då få tycka något om skolan? Jag själv har tyckt att det är bara vi som arbetar i skolan som har rätt att säga något om skolan men inte du. Det är ju egentligen helt befängt att inte alla kan säga något om skolan. Alla har tycker något utifrån egna erfarenheter. Några har egna barn som går i skolan. De flesta har själva gått i skolan och minns sin skolgång som elev. Det viktiga i det hela är att när jag börjar diskutera och tycka något om skolan så måste jag inse att jag i de flesta fall gick i skolan för kanske 20 år sedan. Eller kanske ännu längre sedan… Jag som arbetar i skolan måste inse vilken synvinkel jag har. Jag är mitt i skolans värld och ska se till att uppfylla statens och kommunernas uppdrag.

IMG_4009Vi har alla olika synvinklar och tankar om hur skolan ska utvecklas och drivas. Det är därför viktigt att vi ställer oss frågan #varförskola? Vi behöver belysa skolfrågan ur ett systemkritiskt perspektiv. Vi behöver belysa skolfrågan ur elevperspektivet, lärarperspektivet, föräldraperspektivet, politikerperspektivet… Tillsammans kommer vi att kunna utveckla den svenska skolan. Det är viktigt att vi vågar slänga ut våra tankar kring skolan utan att bli nertryckta för det. Vi kan inte göra som vi alltid har gjort… Vi måste tänka nytt! Ska skolan vara en atlantångare som det tar evigheter att vända eller ska skolan vara följsam med hur samhället utvecklas? Vilket är viktigast?

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. (ur Skollagen 2010:800 §4)

Hur gör vi detta? Är det detta vi gör i dag? Vad innebär detta för oss i skolan och för oss utanför skolan?

Jag tror starkt på att vi behöver diskutera frågan #varförskola? ur många olika vinklar och vrår. Vi behöver tänka ”outside-the-box”. Varför ska vi alltid göra som vi alltid har gjort…

Hur tänker du?


Return to Almedalen – kärlek vid första ögonkastet

Resan och boendet bokat! Jag kommer att delta på Almedalsveckan i år också! Efter att ha deltagit under Almedalsveckan förra året så fick jag mersmak. Det var en intensiv vecka med många intryck. Jag träffade och umgicks med många intressanta personer under veckan. Varför vill jag nu åka igen? Vad vill jag få ut av resan till Almedalen?

Återträff
Jag ser framemot att få träffa flera av de som arbetar med Skolvåren igen. Det kommer bli kul att få bo med personer som gillar att prata skolutveckling på olika plan. Jag hoppas att vi kommer att ha många långa diskussioner.

IMG_0111Intressanta möten
Jag förväntar mig många olika intressanta möten med många olika personer. Jag hoppas kunna möta fler av de personer som jag twittrar med. I Almedalen finns möjligheterna att möta olika människor som vill diskutera kring skolan. Just skolfrågan kan diskuteras ur ett antal olika infallsvinklar. En fråga som väcker många känslor är just frågan ”Varför skola?”. Jag har tidigare skrivit kring just den frågan utifrån mitt perspektiv och mina tankar och det är spännande att hamna utanför boxen och se på andra möjligheter.

Utveckling
Jag hoppas att jag under veckan kommer att utvecklas i mitt sätt att tänka, att vara och att leda. Jag är nyfiken på rektors roll och möjligheter i att driva en skola. Hur ska rektor balansera mellan de statliga kraven (skollag, läroplan) och de kommunala kraven (ekonomi i balans, måluppfyllelse mm)? Vilka förutsättningar har rektor att tillse att lärarna och eleverna får rätt förutsättningar att nå målen?

IMG_3526Politik
I ett inlägg förra året skrev jag om mina tankar kring politiken. Egentligen har jag inte riktigt landat än i mina tankar kring ett politiskt engagemang. Vad krävs det egentligen av mig själv? Vilket stöd skulle jag kunna få? Vilket parti står närmast mina personliga värderingar? Vad ska jag satsa på? Riksdagen? Landstinget? Kommunfullmäktige? Var kan jag påverka mest? Det är ganska bra att vara politiskt obunden när jag bloggar. Kommer jag kunna vara det om jag engagerar mig politiskt? Det skulle vara intressant att få arbeta med skolfrågor på ett högre plan än vad jag gör idag. Att få en helhetsbild över svensk skola och att kunna vara med och påverka den bilden vore spännande.

Varför skola?
I mitt inlägg ”Varför skola?” som publicerades på Skolvårens blogg den 8 augusti förra året skrev jag följande:

Vi skapar människor som kan tänka själva och ta ansvar. Vi skapar människor som tror på mänskligheten. Vi skapar människor som genom sitt handlande ser till att vi ger fler människor en framtid. När vi ställer frågan varför skola  så tar vi ansvar för att skapa något nytt. Vi tar ansvar för att föra upp skolan till diskussion och att se till att alla barn i världen får gå i skolan. Genom detta ger vi människor att skapa sig en egen framtid där de kan försörja sig själva och sina familjer. Genom att ställa frågan varför skola tar vi diskussionen om främlingsfientlighet och står upp för människans lika värde. (Saxat ur inlägget Varför skola?)

Frågor som: Vad är det vi i skolan ska göra? Vilka är det som ska ha åsikter om skolan? Hur ska skolan se ut för att kunna möta framtiden? Behöver diskuteras men kanske inte alltid besvaras. För vem har de rätta svaren? Vem har rätt att sätta de rätta svaren? Vem eller vilka ska ha tolkningsföreträde? Är det föräldrarna? Politikerna? Forskarna? Allmänheten? Twittertroll?

Jag har inte alla svar men en hel del frågor. Att ställa frågorna och diskutera dem tycker jag är intressant. Att diskutera med människor som kan se frågorna ur olika vinklar är mycket givande. Tyvärr finns det personer som anser att man ska tycka si eller så. Vi måste inse att världen inte är svart eller vit. Vi har regnbågens alla färger att förhålla oss till.

Ses vi i Visby under Almedalsveckan?

För mig var det kärlek vid första ögonkastet.


Har du punka på hjärnan lille vän…?

Sievert Öholm har gjort det… Jag har läst olika tweets om Sievert på Twitter och undrar vem f-n är Sievert. Sen när jag slår upp Aftonbladets hemsida så inser jag…Sievert Öholm fd tv-personlighet och då menar jag verkligen föredetta. Han verkar ha ett behov av att vilja synas i media… Hur nya är det egentligen som känner till herr Öholm? Vi som börjar närma oss 40-årsstrecket men kanske framförallt de som är 50 år och äldre vet vem han är. Herr Öholm har varit borta ur tv-rutan några år förutom göra debattprogram.

Aftonbladets Lisa Röstlund gör en intervju med honom pga att han uppmanar Göran Hägglund att tänka om i hur Kd ska driva en kristen politik. Öholm tillhör den kristna högern som jag kan känna är minst lika extrema som vissa andra partier på högerkanten. De anser att en familj är mamma, pappa och barn. Öholm säger i intervjun:

– Jag talar om manligt och kvinnligt. Vad händer med våra unga pojkar om man inte ger mannen en identitet, och om man då fullföljer det med samkönade äktenskap och att inget har någon betydelse. Då har vi det här med risk för nazism. Aftonbladet 150630

Han är livrädd för att vi ska sudda ut våra könsroller och att vi alla ska bli hen. Öholm måste ha missat debatten totalt. Som jag ser det så ska vi ju inte sudda ut våra könsroller utan vi måste bli mer medvetna om vad vi gör med våra könsroller och hur det påverkar oss alla. Vi lever fortfarande i ett patriarkaliskt samhälle där mannen är normen och alla andra ska rätta sig efter mannen. I artikeln beskriver han att fler tjejer tar studenten och flyr glesbygden. Då tycker han att de unga männen håller på att gå under och då är risken att de blir nazister eller att de hamnar i mc-gäng.

Tycker han att det är fel att tjejerna studerar? Tycker han att detta fel att de flyttar till andra platser? Min känsla är att han tycker, även fast han säger att han bytte fler blöjor än hans fru, att tjejerna ska inte studera. Tjejerna ska tillsammans med de unga outbildade männen skaffa barn och bo kvar på den lilla orten där de kommer ifrån.

Ska vi få chansen till ett än mer jämställt och jämlikt samhälle ska alla få samma förutsättningar att studera och att få nå så långt som man kan. Oavsett vem man är; man, kvinna, hen, svart, vit, gul, grön, röd eller vilken färg man än anser sig ha/vara. Vi ska respektera varandra för den vi är inte för hur vi ser ut på huden eller vad vi har mellan benen.

Ingen ska heller tala om för mig hur min familj ser ut. Kärnfamiljen idag ÄR annorlunda än hur den såg ut för 50 år sedan. Vi kan inte gå tillbaka i tiden. Vi ska framåt. Vi måste utvecklas. Ett samhälle som inte utvecklas och som inte tolererar annorlundhet stagnerar och går bakåt.

Jag älskar vem jag vill när jag vill och hur jag vill. Du får älska vem du vill när du vill hur du vill. Forever!


Packat och klart! Resfebern börjar lägga sig.

  Så, nu är det färdigpackat inför en vecka på Gotland. De införskaffade packväskorna till motorcykeln är fyllda till bredden. Tidigt i morgon åker jag från Stockholm till Nynäshamn för att ta färjan över till Visby. Det är med spänning som jag ser framemot Almedalsveckan. Flera av de fantastiska personer som jag twittrar med och…


%d bloggare gillar detta: