Kan rektorer räkna eller blir det bara ett räkneexempel

Varje år lägger kommuner och andra huvudmän upp en budget för sin verksamhet. Sedan lägger varje enskild skola upp sin budget utifrån den verksamhet som skolan ska bedriva. Förutsättningarna för skolorna ser väldigt olika ut. Är man en tillvalsskola eller frånvalsskola? Vilken tilldelning av skolpeng har man? Ligger skolan i ett socialt utsatt område? Hur många elever kommer att välja skolan till förskoleklassen? Hur många elever kommer att välja bort skolan till förmån för friskolor eller andra kommunala skolor? Hur många elever kommer att behöva särskilt stöd?

Rektorn är den person som har det yttersta ansvaret för att skolans ekonomi går i balans i förhållande till den budget som lagts. Det är rektorn som ska svara för ett negativt resultat inför tjänstemän och politiker i nämnden. Rektor har även ett ansvar gentemot eleverna att de ska få den undervisning se har rätt till. Rektor ska följa skollagens anvisningar vad gäller att varje elev har rätt till.

Skollagen 3 kap. 3 § Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Lag (2014:458).

 

Detta innebär att rektorn sitter en tuff rävsax att både följa lagen och följa huvudmannens ekonomiska direktiv. Hur påverkar det då arbetet för rektorn och resten av skolan? I en del fall väljer rektor att endast följa budgetdirektiven och se till att leverera en budget i balans. Detta applåderas av politiker och ekonomer att rektor lyckas få ihop ekonomin. Men hur påverkar det då elever och lärare? Den rektor som endast ser till plus och minus och inte till det pedagogiska samt vad skollagen säger kommer att tillslut hamna i en skola i förfall. Skolinspektionen kommer troligen att ha åsikter om att alla elever inte får det stöd de behöver.

Ibland hör vi talas om rektorer som spräcker sina budgetar för elevernas bästa. De sätter i vissa fall sin tjänst i fara då de inte följer de direktiv som de ska göra. I enstaka fall hör vi talas om att rektorer faktiskt har stöd av politiken att spräcka budgeten för att komma tillrätta med problemen. Susanne Ahlstrand, rektor i Nyköpings kommun, har tagit över ledningen på en skola i fritt fall. Skolinspektionen hade gjort en inspektion med dystra resultat. Susanne har nu varit rektor på skolan sedan strax efter årsskiftet och har startat ett förändringsarbete. Ett förändringsarbete som kommer att kosta pengar för att få skolan på rätt köl igen. Häromdagen fick hon ett löp på SN, Södermanlands Nyheter: REKTORN SPRÄCKER BUDGET FÖR ATT RÄDDA SKOLA. Det är en rätt intressant löpsedel då det är rätt tragiskt att man måste spräcka en budget för att rädda en skola. Det är även tragiskt att många skolor spräcker sina budgetar varje år. Vad beror det på? Är rektorerna så dåliga på budgetarbete! Nja, jag tror inte det. Jag tror att den största delen ligger i att tjänstemän och politiker på förvaltnings- och nämndnivå inte riktigt har förstått hur mycket skolan egentligen kostar. I stället för att se till att varje skola får de medel som varje enskild skola har utifrån de förutsättningar de har så tilldelas de en elevpeng som är lika över hela kommunen. Ibland kan skolorna få olika slags strukturmedel beroende på var de ligger.

Jag tänker att det vore allra bäst med en väl tilltagen budget från start. En som inrymde allt som får en blomstrande skola att bli just en skola för barn som andas och lever nyfikenhet, trygghet och lärande av lust. (Susanne Ahlstrand, Styrbords tankar, 4/10-14)

Jag är enig med Susanne när hon skriver att skolan behöver en väl tilltagen budget. Tänk om varje skola kunde få det utifrån sina egna förutsättningar. Tänk om varje elev kunde nå så långt som möjligt utifrån elevens egna förutsättningar. Det är vår skyldighet att se till att varje elev når målen och mer därtill. Vi kan aldrig känna oss nöjda med att de bara når godkänt. Vi måste sätta ribban högre för att få fler att nå godkänt och ännu högre resultat. Alla elever i skolan måste få känna sig trygga i skolan. När elever är trygga så presterar de goda resultat. På skolan där Susanne är rektor har de haft stora problem med mobbing. Hon skriver att närvarade vuxna är ett av de steg som har betydelse för att minska mobbingen.

Steget heter närvarande vuxna. De kostar pengar nu och här och de är en investering i framtida självtillit. För framtidens vuxna och nutidens barn.(Susanne Ahlstrand, Styrbords tankar, 4/10-14)

Jag vet att Susanne kommer med rätt förutsättningar vända upp sin skola på rätt köl. Hennes skola kommer att få medvind i seglen och kunna prestera goda resultat. Jag hoppas verkligen att politiker och tjänstemän i Nyköping förstår detta och ger skolan en väl tilltagen budget.

 

Skolan måste få kosta pengar eller framförallt ELEVER får kosta pengar. Varje krona som investeras i dag i våra elever är mångfalt sparade kronor om tio-femton år. För varje enskild elev som vi lyckas få att nå målen är en fantastisk god investering. Det är viktigt nu att den nya regeringen och framförallt vår nye utbildningsminister Gustav Fridolin verkar för att ge oss i skolan goda förutsättningar att klara av vårt uppdrag. Se till att rektorerna får goda förutsättningar att leda skolan och kunna ge lärarna och eleverna rätt förutsättningar för lärande.