Månad: oktober 2014

#IKTsbg

Sundbyberg Stad genomförde en inspirationsdag inom IKT för alla lärare i kommunen, från förskola till gymnasium. Under dagen föreläste ett tio-tal olika föreläsare om olika ämnen som hade en gemensam nämnare; IKT. Under dagen twittrades det en hel del under #IKTsbg. Ni hittar presentationen och länk till Twitterflödet i menyn under Föreläsningar – Bloggande lärare och kollegialt lärande


Varför måste jag göra läxorna? Jag vill inte göra läxorna!

Varför måste jag göra läxorna? Jag vill inte göra läxorna!

Läxor är något alla har en åsikt om. ”Alla” tycker ju att man måste ju ha läxor i skolan. Hur ska man annars kunna lära sig något? En lärare som inte ger läxor ses som en dålig lärare. En elev som inte gör sina läxor ses som en dålig elev. Hur kan det komma sig? Vad beror det på att ”alla” tycker att läxor är så viktigt? Jag får känslan av att det är viktigare med läxor än att undervisningen i klassrummet är på topp.

Kommunfullmäktige i Hallstahammars kommun beslöt i somras att tillsätta en utredning om att eventuellt skippa läxor i skolan. Ett beslut som fick fd utbildningsminister Björklund att gå i taket och många med honom.

Jag tänker ta initiativet till en lagändring som skulle betyda att kommuner inte får lägga sig i den här typen av pedagogiska beslut. Det är lärarna som bestämma hur undervisningen läggs upp och då bland annat hur mycket läxor som ges, säger Jan Björklund (FP). (svt.se 16/6-14)

Jag kan faktiskt hålla med förre ministern om att det är lärarna som ska fatta beslutan om läxor eller inte. Det är lärarens sak att planera och genomföra undervisningen och inte politikernas. Men som lärare måste jag även fundera på VARFÖR jag ger läxor och HUR. Jag har funderat en hel del kring läxor och läxornas varande eller icke-varande. Att slentrianmässigt ge ut läxor är inte konstruktivt för elevernas lärande. En del lärare delar ut läxor på sådant som eleverna inte har haft undervisning om. En del lärare ger läxor som gör att eleverna måste få massor av hjälp av sina föräldrar. En del lärare ger samma läxor till alla elever trots att eleverna ligger på olika nivåer.

En genomtänkt läxa är en läxa där eleven kan göra den utan någon hjälp av en vuxen. En bra läxa är en läxa där eleven utmanas på sin nivå. En läxa om är för svår leder till konflikter i familjen när läxan ska göras. En för svår läxa leder till att elever som redan har dåligt självförtroende sänker sig än mer. Är det skolans uppgift att skapa konflikter mellan barn och föräldrar?

Är det skolans uppgift att sänka elevernas självförtroende?

I skolan möter vi elever som är nyanlända och inte har språket ännu och vars föräldrar heller inte har språket. Vi möter elever som lever i ekonomisk utsatthet där varje dag innebär ett vändande på de pengar man har. Vi möter elever som i perioder inte vet var de ska sova nästa natt. Hur ska dessa elever kunna genomföra sina läxor och ens kunna koncentrera sig på att göra läxorna när det finns andra saker i livet som är än viktigare än att läxan blir gjord? Vi lärare kan inte förutsätta att alla elever har dator och tillgång till internet. När jag arbetade på mellanstadiet fick eleverna möjlighet att på läxhjälpen använda datorer för att göra sina läxor och att kunna lämna in läxan digitalt. Här har skolan en viktig uppgift att ge alla elever den möjligheten. Vi kan också uppmuntra eleverna att gå till biblioteket för att kunna arbeta.

Pernilla Alm skriver i sin blogg Läxfritt om elevers skolplikt och arbetstid. Hur många föräldrar vill arbeta hemma efter sin arbetstid? Många föräldrar tycker att eleverna SKA ha läxor bara för att det har alltid varit så. De hade ju läxor så varför ska inte deras barn ha det…det blir ju orättvist… En annan sak som Pernilla Alm tar upp i sitt inlägg Föräldratrycket – igen handlar om tid:

Arbetstiden. Att tänka ut och planera bra läxor, att genomföra dem, följa upp (och jaga för att få in dem) tar tid. Tid vi lärare faktiskt inte har. Läs DN idag, mycket bra artikel som berättar exakt hur det är. Och ärligt. Vem vill sitta hemma och jobba kvällstid, egentligen?(Pernilla Alm 14/10-14)

Jag vill lägga min tid på min undervisning i klassrummet. Jag vill skapa förutsättningar för lärandet under skoldagen. Jag vill ge varje elev de bästa förutsättningarna utifrån deras förutsättningar och behov. Jag vill att alla elever ska känna glädje över att lära sig nya saker och att inhämta ny kunskap. Jag har höga förväntningar på alla elever oavsett vilken bakgrund de har. Alla elever har möjligheten att nå dit de vill – men behövs läxorna då?


Svar från Regeringskansliet

Den sjunde oktober skickade jag ett mejl till utbildningsministern, Gustav Fridolin, med en inbjudan att komma och skugga mig under en dag. Jag är oerhört imponerad över hur snabbt jag fick svar från regeringskansliet. När jag bjöd in förre finansministern Anders Borg tog tre veckor innan jag fick ett svar från Utbildningsdepartementet. Idag fick jag svar…


Gustav Fridolin – Välkommen att skugga mig en dag!

Hej Gustav Fridolin!

Mitt namn är Jonas och jag arbetar som lärare på en skola i Sundbyberg. Jag skriver till dig då jag har en inbjudan till dig. Jag bjuder härmed in dig att följa mig under en skoldag med mina elever. Jag vill att du ska få möjligheten att delta under en dag på min skola för att se hur det kan se ut i skolan idag. Jag vill att du ska få med dig en berättelse om hur det kan vara att arbeta som lärare idag.

Jag har höga förväntningar på dig som utbildningsminister. Jag förväntar mig att du kommer att lita på oss som lärare. Jag förväntar mig att du kommer att lyssna på oss lärare när vi vill säga dig något. Jag förväntar mig att du kommer att fråga oss vad vi tycker i frågor som berör oss. Din företrädare på posten har tyvärr inte visat något större förtroende för oss lärare.

Jag förväntar mig även att du ställer krav på oss och att du har höga förväntningar på oss. Att du ställer krav på oss och har höga förväntningar är bra för vi kommer att stå på tå och utveckla och driva skolan framåt. Det innebär även att du och regeringen måste ge oss lärare goda förutsättningar för att möta upp de krav och de förväntningar som du ställer på oss. Jag håller med Ingela Netz att

Från den dag du tillträder kommer du oavbrutet att mötas av skolpraktiker med förväntningar. Höga förväntningar. (Ingela Netz, 141005)

Du kommer att möta stora förväntningar på dig då du är ”en av oss”. Du är lärare men har ju inte arbetat i skolan under de senaste åren. Jag tror att det är viktigt för dig att möta verkligheten i skolan lite då och då. Du har en stående inbjudan att besöka mig och min undervisning. Du har ju rätt nära efter som du bor i Sundbyberg så slink in någon timme innan du ska till Rosenbad.

Hör av dig!

Jonas, lärare
(Brevet är mejlat till departementet)


Kan rektorer räkna eller blir det bara ett räkneexempel

Varje år lägger kommuner och andra huvudmän upp en budget för sin verksamhet. Sedan lägger varje enskild skola upp sin budget utifrån den verksamhet som skolan ska bedriva. Förutsättningarna för skolorna ser väldigt olika ut. Är man en tillvalsskola eller frånvalsskola? Vilken tilldelning av skolpeng har man? Ligger skolan i ett socialt utsatt område? Hur…


Att göra skillnad

Vad innebär det att göra skillnad? När du arbetar som lärare så gör du skillnad varje enskild dag som du arbetar med eleverna. För en del elever är din insats i skolan livsviktig. Att du finns där och tillrättavisar, pratar med, kramar om, skäller på, undervisar, lyssnar på eleven kan vara det som gör skillnad på liv eller död. Många elever i skolan har varit med om händelser som du eller jag aldrig någonsin kommer att få behöva uppleva. Jag möter elever varje dag som har mist någon av sina föräldrar. Jag möter elever som har flytt från krig och elände. Jag möter elever vars föräldrar inte är mentalt närvarande. Jag möter elever som lever under existensminimum. Jag möter elever som knappt vet om de har ett hem att åka till efter skolan.

Jag sticker inte under stolen med att det är tufft på min skola. Med tanke på de förutsättningar som jag skrev om nyss så är det inte alldeles enkelt att undervisa eleverna. Hur ska du kunna ta in kunskap om du inte vet var du ska bo? Hur ska du kunna lyssna på en lärare när du funderar på om du kommer få mat på bordet när du kommer hem? Många av våra elever är riktiga kämpar. Trots sina minimala förutsättningar lyckas de ändå på något sätt kämpa sig vidare.

Mitt arbete handlar till stor del att varje dag, varje lektion sätta gränser. När elever inte får gränser hemifrån måste vi i skolan vara tydliga och stabila vuxna. Jag måste vara hockeyrinken som står kvar där och tar emot smällarna. Jag är där och tar emot ord och slag. Jag är där och står fast vid det jag sagt. Jag är fyrkantig och viker inte en tum.

”Jag önskar att du var min pappa.”

Elev 8 år

Det finns många bottnar när en elev säger att den önskar att jag var elevens pappa. Visst känns det uppmuntrande att eleven tycker om mig men det känns även tragiskt. Föräldrarna ska ju alltid komma i första rummet.

För mig är det oerhört viktigt att eleven förstår varför jag tillrättavisar eleven. Eleven måste förstå att det är beteendet som jag inte gillar. Eleven måste först att jag tycker om eleven som person. När en elev säger att den vill att jag är elevens pappa så känner jag någonstans att den har förstått mitt budskap. Jag gillar dig men inte det du gör.

Att göra skillnad kan vara skiljelinjen mellan liv eller död. Kanske inte just idag men i morgon.


%d bloggare gillar detta: