Månad: september 2014

Får de inte lära sig att skriva med papper och penna?

Under det här läsåret så kommer jag att framförallt undervisa i svenska i årskurs 2 och 3 på min skola. Det är ett spännande uppdrag att få följa dessa elevers utveckling i svenskämnet. Jag själv ger mig in i ett ämne som jag har behörighet i men inte undervisat så mycket i. Det innebär att jag måste hela tiden stå på tå inför de utmaningar som detta medför. En av mina visioner med min undervisning under året är att vi ska arbeta med läsförståelse via En läsande klass och att vi ska arbeta digitalt. I Lgr 11 står det att:

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. (Lgr 11, s. 9)

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, (Lgr 11, s 13 & 14)

Det är viktigt att skapa förutsättningar för dagens elever för ett nutida och framtida lärande. Genom att vi i skolan arbetar på olika sätt skapar vi dessa förutsättningar för eleverna. Dagens elever behöver få kunskaper och verktyg i hur de ska hantera sitt lärande och sin kommande framtid.

Många gånger när elever skriver olika slags texter i skolan så är det endast för en mottagare: läraren. Detta kan leda till att eleverna tappar motivationen för att skriva och för att utveckla sitt skrivande. När man får möjligheten att låta andra läsa det man har skrivit leder till, enligt min mening, till en ökad motivation att skriva mer. Vi kommer under läsåret att arbeta med en blogg där syftet är att ge elevernas texter fler läsare. Jag tror på att skapa ett lustfyllt lärande så kommer eleverna själva att vilja ta ett ökat ansvar för sitt eget lärande.

Men ska de inte få lära sig att skriva med papper och penna?
Inom skolvärlden finns det många olika åsikter om huruvida man bara ska skriva med papper och penna eller om man bara ska använda sig av datorn som verktyg. Här har nog varje lärare en egen åsikt om hur det ska gå till.  Inom forskningen kring läs- och skrivutveckling finns många olika tankar om hur man gör på bästa sätt. En som har fått stor uppmärksamhet är den norske forskaren Arne Trageton som har forskat kring läs- och skrivutveckling i förskoleklass och åk 1-3. Han har arbetat fram en metod som heter ”Att skriva sig till läsning” (ASL). Det en metod som förenklat går ut på att intresset för läsningen förs in via skrivande på datorn. Eleverna arbetar parvis vid datorn med ett lekskrivande som sedan utvecklas till ett skrivande och läsande. Pennan som skrivverktyg förs in senare i undervisningen.

För många elever är just skrivandet för hand mycket mer ansträngande än att skriva på ett tangentbord. Att eleverna ska träna på att skriva för hand är självklart då det är ett av de centrala innehållen i kursplanen i svenska och även ett av kunskapskraven i årskurs 3.

Att arbeta två och två
Jag tror mycket på att arbeta parvis med datorerna. Här kan jag som lärare välja hur jag vill dela in eleverna när de arbetar. Antingen två elever som ”drar” lika mycket eller en ”dragare” och en ”påhängare”. När eleverna samtalar och skriver tillsammans uppstår ett lärande som blir 1+1=3. De kan själva lösa uppgifterna utan att jag som lärare måste gå in och styra. I viss fall behövs min styrning mer än i andra fall.

Hur påverkas min lärarroll?
Jag måste ju förhålla mig till detta på olika sätt. Eleverna behöver ges förutsättningar för att kunna förstå vad som ska göras och på vilket sätt det ska göras. Jag behöver även ha full koll på varje elevs lärande så att ingen ramlar mellan stolarna. Vem är det som gör vad i arbetet med texterna? Är alla elever delaktiga? Hur får jag upp ögonen för de elever som inte är delaktiga i arbetet?

Det är med stor spänning som jag ser framemot arbetet under året med eleverna. Jag hoppas att då jag använder mig av olika sätt att arbeta så hoppas jag att fler elever kommer att nå kunskapskraven i svenska i årskurs 3.


Vi vaknar till ett kallt Sverige men vi reser oss upp!

Nu har de röstberättigade i vårt land sagt sitt. Statsministern avgår och en ny regering kommer att bildas och SD är större än någonsin. Det är med väldigt blandade känslor jag vaknar upp till just denna måndagsmorgon. Det första som kommer upp bland mina tankar är Hur ska jag förklara detta för mina elever? Hur…


Jag vill bara säga att jag är stolt över att…

VÄRLDEN…bo i ett mångkulturellt Sverige.
…vi hjälper människor på flykt i Sverige och även utanför Sverige.
…få arbeta på en mångkulturell skola där vi har över 30 olika nationaliteter.
…få vara en del av världen.
…vara svensk.
…varje dag få möta människor från hela världen.
…få vara den jag är.
…få tro på vilken religion jag vill.
…vi är olika.

Men jag gillar inte att

…vi har partier som inte respekterar och värderar alla människor lika.
…vi har personer i Sverige som hotar andra för vad de tycker och tror på.
…vi ställer människor med behov mot varandra.
…vi diskriminerar människor för var de kommer ifrån.
…vi diskriminerar människor för vad de tror på.
…vi diskriminerar människor för vilken läggning de har.

Kom ihåg att utnyttja din rättighet i morgon att rösta. Jag uppmanar dig att välja det parti som du tycker visar medmänsklighet och tolerans. Jag kommer att rösta i morgon. Jag kommer att rösta för skolan, för medmänsklighet, för tolerans alla människor, för framtidens medborgare och för att förhindra att historien upprepar sig…

Att inte rösta är att lägga en röst på nazister och rasister. Att inte rösta är att vilja gå tillbaka 75 år i tiden där mänskligheten sorterade in människor i de som var värda något och de som inte var värda något alls… Vill du verkligen det? Skulle du själv få stanna kvar i Sverige?


En lärares vardag är komplex

tic tac toeNu har vi lärare varit i gång sedan mitten av augusti. Det har varit en intensiv tid med massor av möten, förberedelser, elevkontakter, föräldrakontakter, pratiska göromål och undervisning. En lärares vardag är en komplex vardag. I vardagen ska många saker hållas i luften och så ska man försöka få ner dem en och en i ordning. Detta utan att man missar något som måste göras. Ibland lyckas man och ibland inte.

Under en vanlig dag möter jag omkring 200-250 personer (det är nog lågt räknat); elever, föräldrar, kollegor, chefer, politiker och flera andra människor. Vissa dagar fler och andra dagar färre. Jag förväntas veta vilka de flesta av dessa individer är. Jag förväntas förhålla mig professionell och i varje möte bemöta varje individ på det sätt som individen behöver/kräver.

Jag möter elever som har de bästa av förutsättningar att prestera goda skolresultat varje dag resten av deras skolgång. Jag möter elever som har de sämsta förutsättningarna att nå goda skolresultat. Jag möter elever som har en uttalad diagnos. Jag möter elever som inte har någon diagnos. Jag möter elever som skulle behöva diagnos men som aldrig kommer att få det. Jag möter elever som har mist minst en av sina föräldrar. Jag möter elever som har flytt från krig och elände.

I samband med dessa möten ska jag även undervisa. Jag ska undervisa alla dessa elever och ge dem de allra bästa förutsättningarna att prestera goda skolresultat samt att de ska bli goda samhällsmedborgare. De ska även ges rätt förutsättningar att kunna möta framtiden.

Hur kommer dessa elever att gynnas av att få betyg i årskurs 4? Hur ska dessa elever gynnas av att få ett ordningsbetyg i årskurs 7? Varför är det så viktigt att vi ska ligga på topp 10 i PISA-undersökningarna? Är det bara betygen som räknas? Betygen används ju bara till att kunna komma in på det gymnasieprogram du vill gå och sedan på den universitetsutbildning du vill läsa. Ger betygen dig ett arbete? Betyg är bra för att få en del elever att förstå att de faktiskt måste arbeta i skolan och inte bara slappa och strunta i skolarbetet. MEN 10-åringar är för små för betyg. Att starta en betygshets så tidigt är, enligt min mening, skadligt för dessa elever. Vi har idag elever som är stressade över att de får betyg i årskurs 6. Hur ska det då bli i årskurs 4?

Alla elever förtjänar goda lärare med goda kunskaper i sina ämnen och goda pedagogiska förmågor. En skicklig lärare betyder mycket för elevernas lärande. En skicklig lärare behöver skickliga kollegor. En skicklig lärare behöver en skicklig rektor som kan leda den pedagogiska utvecklingen på skolan. Lärare och rektorer som är skickliga utförare av sina arbetsuppgifter leder till att eleverna utvecklas och att resultaten i skolan ökar.

Lärare med ett gott ledarskap i klassrummet gör att det blir lugn och ro i klassrummet. Lärare som arbetar målmedvetet med ledarskapet kommer att respekteras av elever och föräldrar. Lärare som respekterar sina elever blir respekterade.

En lärares vardag är komplex. Att hantera alla dessa möten och undervisningen är komplext. Men det är världens bästa yrke!

Kom ihåg att sätta #skolanförst på söndag!

 


Slaget om skolan

framtidens medborgareJust nu pågår ett av de största slagen om skolan. Våra politiker på riksdagsnivå och kommunalnivå slänger sand, spadar och hinkar på varandra för fulla muggar. Det är rena sandlådenivån på diskussionerna om skolan, eleverna och om oss lärare. Hur mycket skit ska vi ta egentligen?

Inför årets val till riksdag, landsting och kommun har skolan seglat upp som det stora slagfältet. Här har alla åsikter om hur skolan har sköts tidigare mandatperioder, hur skolan har sköts den här mandatperioden, hur skolan borde skötas, hur dåliga alla elever är och hur dåliga alla lärare är. Det är ett enormt brus av olika åtgärder som partierna slänger sig med. Betyg från årskurs 4, ordningsbetyg från årskurs 7, mindre klasser, fler lärare, högre lön, fler utbildningsplatser, högre krav på att få komma in på lärarutbildningen, vem ska vara huvudman för skolan dessa och många andra förslag seglar omkring runt slagskeppet skolan.

Alla har åsikter om skolan. Jag menar verkligen alla har åsikter om skolan. Det ska en väl få ha eller? Ska alla få ha åsikter om skolan? Ska alla få tycka om skolan? Vilka erfarenheter har en med sig in i diskussionen om skolan? Är det som elev för 20 år sedan eller är det som förälder till en elev som går i skolan nu? Alla som har gått i skolan har en åsikt om skolan. En relaterar ofta till sin egen skolgång om hur allt var bra då. Det var ordning och reda i skolan. En lärde ju sig så mycket. En fick aldrig ha keps på huvudet eller ha mobiltelefon(nej just det…den var ju knappt uppfinnen då). Det finns många föräldrar som har massor av åsikter om skolan. Läraren ska ju bara se till just deras barn. Läraren ska ju göra allt för just den eleven. Deras barn ska ju ha det allra bästa betyget. De hotar med att om vi inte får som vi vill så byter vi skola.

Hur ska vi få eleverna att respektera varandra och sina lärare när inte ens föräldrarna respekterar skolan och lärarna? Hur ska lärarna kunna genomföra undervisning när eleverna redan har inställningen att lärarna är dåliga? Hur talar vi om skolan? Hur talas det hemma om skolan? Hur talar föräldrar med dålig erfarenhet av skolan med sina barn? Hur talar vi lärare om elever och föräldrar? Det är av stor vikt att vi alla talar om skolan som en bra plats där ett lärande ständigt sker. Det är viktigt att vi tillsammans respekterar varandra för det arbete vi gör. När ska politikerna sluta använda skolan som slagpåse? När ska politikerna låta oss som arbetar i skolan få arbetsro så att vi faktiskt kan göra det vi ska? När ska föräldrarna ta sitt ansvar för uppfostran av sina barn? Eller är det lärarnas uppgift?

När politikerna ser till att det blir politiskt lugnt i skolan så kan vi arbeta i lugn och ro. Se till att hålla sams och komma överens. Politikerna i Sundbyberg Stad har gjort ett försök och det ska bli spännande att se hur denna överenskommelse kommer att hålla. Tänk om riksdagspolitikerna kunde göra upp om skolan en gång för alla så att det blir lugnt! Våra barn är inte betjänta av att varje ny regering gör en ny lärarutbildning. De är inte betjänta av att sänka betygsåldern till årskurs 4. Ska verkligen en politiker peta i hur jag ska genomföra min undervisning? Ska en förälder lägga sig i om jag låter eleverna ha keps på sig i klassrummet? Ska min rektor lägga sig i om jag väljer att ha läxor eller inte? Det verkar som politikerna kör en massa hittepå-saker kring skolan. Snacka om flummigt…

Vi i skolan arbetar med Sveriges framtid. Vi måste ligga i framkant i undervisningen och vad som kan vara viktigt för framtiden. Det är viktigt att veta vår historiska bakgrund men det är även viktigt att eleverna får med sig verktyg för att klara av framtiden. Vad kommer våra framtida medborgare behöva? Vad kommer vi lärare behöva för nya kunskaper för att klara av uppdraget att utbilda framtidens medborgare?


%d bloggare gillar detta: