Månad: augusti 2014

#världensbästaskitskola

attvaralärareärendelMånga tankar efter . Ingen ställer frågan; ? Vad vill politiken med skolan? Vad har politiken för vision för de framtida medborgare som ska driva landet Sverige? Hur ska skolan se ut för att ge morgondagens medborgare de bästa av förutsättningar?

Hemkommen efter att ha fått förmånen att representera Skolvåren i Utbildningsradions partiledardebatt om skolan. Det är många tankar som snurrar runt i skallen efter att ha lyssnat på fem herrar partiledare som publik. Det fanns flera tillfällen där jag hade velat ställa frågor till Björklund, Åkesson och de andra partiledarna men tyvärr fanns inte den möjligheten. Vi fick heller inte möjligheten innan eller efter sändning att ställa frågor. Efter sändningen blev vi vänligt utkastade ur studion.

Under debatten verkade det som att de var överens om att lärarnas löner ska höjas men på olika sätt. Annars kändes det mest som pajkastning mellan partiledarna. Ibland kändes det som att jag var ute på rastvakt på skolan: Det var han som började… Det är hans fel inte mitt… Varför kan inte politiken sluta göra ”politik” av skolan? Varför kan de inte få en samsyn kring skolan? Det skulle göra det lugnare för oss lärare i skolan. Vi skulle få arbetsro.

Den ende av partiledarna som vågade säga ”Vi hade fel!” var Miljöpartiets Gustav Fridolin. Bra jobbat Gustav! Ingen av de andra partiledarna vågade erkänna att de hade fel. Vi gör om och gör rätt i stället. Men kan vi förvänta oss något annat av våra politiker? (Jag ber om ursäkt för att jag drar alla politiker över en och samma kam. Jag vet att det inte är så med alla. Jag har stort förtroende för flera politiker från olika partier som jag har sett gjort skillnad eller som jag tycker gör ett bra arbete).

Var är de politiker som ställer frågan: Varför skola? Var är de politiker som ställer frågan: Vilka medborgare behöver vi om 25, 50 och 100 år?  Var är de politiker som sätter #skolanförst? Svensk framtid bygger på att skolan fungerar och att vi utbildar människor för framtiden. Skolan behöver ligga i framkant på framtidsnosandet i forskning, teknik och pedagogik. Vilka förmågor behöver våra nuvarande och framtida elever ha för att klara sig i framtiden? Vilka förmågor är det medborgarna behöver för att driva landet Sverige och resten av världen?

Jag ifrågasätter mig själv som lärare varje dag. Gör jag rätt? Är jag en bra lärare? Vad betyder mitt agerande i dag för eleven i morgon? Får eleven med sig den bästa grunden för sin framtid? Vi lärare är med och formar framtiden. Vi behöver själva ta oss en funderare över vad det är vi gör. Hur gör vi? Varför gör vi?

Att vara lärare är att se in i framtiden. 

att få peta_2


Spännande tider

Våga hålla i en spindelI onsdags började läsåret för våra elever på skolan. Skolan, i den form den är nu, har funnits i ett år. Ett år som Grönkullaskolan. Ett år där vi försöker skapa en ny skolkultur bland elever, föräldrar och lärare. Ett år där tre tidigare skolkulturer ska sammanfogas till något nytt. Ett år med många möten mellan nya elever och lärare. Ett år där brandlarmen gick varje vecka under en period. Ett år där vi satt lärandet i fokus. Ett år där vi ser att elevernas resultat faktiskt börjar bli bättre.Jag ser verkligen framemot vårt andra år som Grönkullaskolan. Det här året kan verkligen visa vad vi som skola står för. Vi har en fantastisk mångfald bland elever och personal. Vi står inför utmaningar, stora som små. Jag själv står inför en stor utmaning att få till undervisningen på ett bra pedagogiskt sätt. Jag står inför utmaningen att öka elevernas och mina kollegors kompetens inom IKT-områdt. Under början av hösten kommer jag att börja blogga med eleverna i åk 2 och åk 3. Jag tror att genom användandet av bloggen så kommer elevernas förståelse för att skapa texter och att läsa texter kommer att öka. Vi kommer att ha en publik att skapa texter för. Jag ger mig även in i fler diskussioner kring skolan och skolans framtid. Rissne centrumJag ställer mig frågan Varför skola? Varför har vi den skola vi har idag? Vad kan jag, som enskild lärare, göra för att göra skolan bättre? Vad kan lärarkollektivet göra för att skolan ska bli bättre? Vad kan politikerna göra för att skolan ska bli bättre? Vad kan föräldrarna göra för att skolan ska bli bättre? Många frågor och nästan inga svar. Vi lärare behöver känna oss stolta över vårt yrkesval. Jag är stolt över att vara lärare.

King-rutanJag är stolt över att arbeta på Grönkullaskolan. Jag är stolt över att få vara med att göra skillnad.

På onsdag kommer jag att få delta som publik när UR:s Världens bästa skitskola har en partiledardebatt om skola. Det ska bli riktigt spännande och jag är riktigt glad över att få möjligheten att vara där. Tänk om man hade kunnat få delta i debatten… Men enligt våra instruktioner får vi inte det utan det är politikerna som ska debattera. Tack Skolvåren för möjligheten! Nu blir det att njuta av sommarens sista dagar och höstens kommande dagar på balkongen. Njuta av resterna av den fantastiska sommar vi haft och se fram emot ett riktigt spännande läsår.

Vad kommer att hända det här läsåret?


Äntligen hände det!

Sitter på balkongen och tittar och lyssnar på regnet som strilar ner från himlen. Försöker sammanfatta första dagen med eleverna efter sommarens ledighet. Efter rektors obligatoriska inringning av det nya läsåret samlades hela vår klass i min kollegas klassrum. I vår klass går 37 nyfikna elever. Tyvärr saknade vi tre elever som inte kom idag men…


Varför skola?

varförskola(Inlägget först publicerat på Skolvårens blogg 8 augusti)

Ja, det är en fråga som ställer mer frågor än svar. Varför diskuterar vi detta egentligen? Varför skola? Vad har jag för ansvar för denna fråga? Vad innebär det att vi har en skola? Sverige har haft en allmän skola sedan 1842 då den allmänna folkskolan startades. Utbildning har vi haft länge i Sverige men sedan 1842 skulle alla gå i skolan. Varför bestämdes det egentligen att vi skulle gå i skolan? Redan då, 1842, ställde man sig frågan varför skola?

Varför har vi en obligatorisk skola i Sverige? Det finns många skäl till varför skolan är obligatorisk. Jag kommer inte   in på dessa skäl utan mer skriva mina egna tankar om varför skola. Sedan skolan blev obligatorisk har Sverige förändrats från ett land där vi gått från att vara bönder och bo på landsbygden till att bo i staden och arbeta med mer abstrakta saker. I dagens samhälle behövs alla människors tankar och arbete. Vi har gått från ett samhälle där familjen och släkten hade en större betydelse till ett samhälle där vi blivit mer individualistiska och tänker mer på oss själva. Vad har då skolan med detta och hur kommer frågan varför skola in i detta?

”Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället.Skolan ska för­medla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.” (Lgr 11, s. 9)

Vad innebär detta? I skolan ska du lära dig en massa saker som står i läroplanen. Det är mängder av stoff som ska in i barnet under grundskolan. Men är detta viktiga kunskaper för framtiden? Vågar vi ifrågasätta läroplanen och dess kunskapsstoff? Är det viktigt att kunna rabbla Sveriges kungar under de senaste 500 åren? Är det viktigt att jag kan alla grammatiska begrepp i svenskan? Vad är egentligen viktigt? I ett samtal under Almedalsveckan pratade vi om vad är det jag egentligen lärt mig i skolan? Samtalet flödade om olika saker men som till syvende och sist handlade om det jag lärt mig utanför skolan. Vilka kunskaper är då viktiga att vi förmedlar i skolan?

Låt mig berätta om en skola. Den här skolan har under många år arbetat med ett Colombia-projekt. Eleverna, lärarna och föräldrar har tillsammans samlat in pengar för att kunna bygga en skola i Colombia. De har haft loppis, bakat, sålt kaffe och ordnat med soaréer. Alla på skolan har varit engagerade i detta. För fyra år sedan stod skolan klar och rektor och en lärare åkte dit för att inviga skolan. Ja, för er som nu undrar, betalade skolan resan? Nej, de tog tjänstledigt och betalade allt med egna pengar. Projektet fortsatte efter detta med att samla in pengar till bänkar och annat material till skolan. Nu funderar du säkert: Men varför berättar han det här?

I frågan varför skola så finns många aspekter på lärandet. Här ovan skrev jag om vad är det för kunskaper som är viktiga att förmedla i skolan och jag funderar ofta kring varför och vilka kunskaper som är livsnödvändiga. Colombiaprojektet ger flera dimensioner av lärandet. I detta projekt kan man arbeta med många delar i läroplanens kunskapsdelar men det som jag tycker är den viktigaste delen är de kunskaper eleverna får om sig själva och om hur andra barn har det i andra länder. Empati, medkänsla och medmänsklighet är tre egenskaper som varje människa behöver. Genom att arbeta med ett Colombiaprojektet eller något liknande får eleverna ett nytt perspektiv på livet. Vi lär för livet och inte bara för ett prov. Jag tycker att det är viktigt att barn i Sverige förstår att alla barn i världen inte får gå i skolan. Barn i Sverige behöver förstå att det finns barn som inte har mat för dagen eller som inte har någonstans att bo. Genom att arbeta med sådana projekt så lär sig barnen för livet.

Vi skapar människor som kan tänka själva och ta ansvar. Vi skapar människor som tror på mänskligheten. Vi skapar människor som genom sitt handlande ser till att vi ger fler människor en framtid. När vi ställer frågan varför skola  så tar vi ansvar för att skapa något nytt. Vi tar ansvar för att föra upp skolan till diskussion och att se till att alla barn i världen får gå i skolan. Genom detta ger vi människor att skapa sig en egen framtid där de kan försörja sig själva och sina familjer. Genom att ställa frågan varför skola tar vi diskussionen om främlingsfientlighet och står upp för människans lika värde.

Besök gärna www.skolvaren.se eller skolvaren.wordpress.se 


Och där kom ordningsbetyget in…

men då kommer jag ju aldrig
Jag förstår inte varför Jan Björklund och Folkpartiet envisas med att allt ska betygsättas? Vad är det som gör skolan bättre av betyg i lägre åldrar (åk 4)? Vad är det som säger att PISA resultaten kommer att öka på grund av att man inför möjligheten att ge ett ordningsbetyg/omdöme. Bara för att en elev får ett ”ordningsomdöme”, kommer eleven att sköta sig bättre? Det är inte där skon klämmer. Skon klämmer där man slår undan fötterna på elever som kommer att betygsättas i tidig ålder. Skon klämmer där man inte ger eleverna rätt förutsättningar för att nå målen. Skon klämmer där vi har rektorer som inte kan sköta sitt arbete. Skon klämmer där vi inte har föräldrarna med oss. Skon klämmer där vi har en utbildningsminister som inte litar på oss lärare. Skon klämmer där stat och kommun inte satsar på högre löner för alla.

Det är märkligt att Fp vill införa möjligheten att ge ett omdöme i ordning när det i princip redan finns i dag. I Skollagens 10 kap 12 § finns möjligheten, som jag tolkar det:

12 § Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i[…]

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Vad kommer det att hjälpa eleven om eleven får det nerskrivet på ett papper? När jag har elever som Björklund nog skulle tycka att de har ordningsproblem så får jag som lärare ta hand om det. Det handlar om att ha en tydlig handlingsplan på skolan om hur man ska agera. Det gäller att ha en rektor som står bakom sin personal i sådana ärenden. Jag har mött många elever som har svårigheter med att faktiskt kunna ”sköta sig” i skolan. Allt från elever i förskoleklass till elever i årskurs 9. Det är viktigt att vi redan när eleverna går i förskoleklassen tar tag i beteenden som är destruktiva för eleverna. Dessa elevers föräldrar är viktiga att få med sig för att kunna ändra dessa beteenden.

Elever med så kallade ordningsproblem behöver mötas av duktiga pedagoger som möter dem på rätt sätt. De behöver ha pedagoger som möter dem med respekt för den person de är och inte för det beteende som de har. Att förändra ett beteende är inte det enklaste att göra men det går. Det går att få elever att ändra på destruktiva beteenden till konstruktiva beteenden. Vi vuxna behöver vara konsekventa och enade när vi möter eleverna. Vi måste ha ett samspel som gör att de förstår att vi kommer inte att ge oss. Det är viktigt att vi vuxna i skolan samarbetar med föräldrarna för att få till en positiv förändring.

I Fp:s manifest så skriver de att

Det får inte råda något tvivel att det är läraren som bestämmer i klassrummet.

Men vad är bekymret? Det är väl självklart att det är läraren som bestämmer i klassrummet. Det gör läraren genom att möta eleverna med respekt för deras person och genom att vara intressant. På bloggen Styrbords tankar skriver rektor Susanne om att ”Du är alltid intressant” och jag finner att det är något som vi lärare måste applicera när vi möter våra elever. Det är en viktig tanke att förmedla till oss som arbetar inom skolan. Varje elev och kollega som jag möter måste/behöver känna att jag tycker att de är intressanta. Jag vill själv känna det när jag möter mina kollegor och chefer. Du som pedagog måste skapa ett intresse hos dina elever för att din undervisning ska lyckas. De måste vilja lyssna på dig och det du vill säga. Men du måste även själv vilja lyssna och vara intresserad av dina elever för att kunna nå långt med dem. När jag visar eleven att jag är genuint intresserad av eleven och vad eleven kan och har med sig i sin ryggsäck så kommer vi att skapa ett band som kommer att hålla länge. Jag kan då även vid behov tillrättavisa beteenden hos eleven som inte är ok utan att jag kränker eleven. När eleven vet att jag är intresserad av eleven som person och att det är elevens beteenden som jag inte gillar då accepterar eleven mitt tillrättavisande.

Så till syvende och sist… skippa idén om ett skriftligt ordningsomdöme. Skippa idén om betyg i åk 4. Se till att lita på oss lärare. En stor majoritet av oss lärare gör faktiskt ett förbannat bra jobb där ute i verkligheten långt från Rosenbad och riksdagen. Och vi lärare stavar oftast alltid rätt också…Fp kanske behöver träna stavning?

 

 


Nu är jag nöjd med semestern – dags att börja arbeta!

tic tac toeNu är det söndag och snart en ny vecka. En vecka där jag börja arbeta igen efter en lång välbehövlig semester. Under de sista dagarna har jobb-hjärnan börjat sätta igång och nu känner jag mig redo för ett nytt läsår. Jag ser framemot det kommande läsåret då jag fått nytt uppdrag i min tjänst och att få träffa mina elever igen.

Under det kommande läsåret kommer jag att arbeta som ämneslärare i åk 2 och även som IKT-pedagog på skolan. Det kommer att bli ett spännande år med att försöka handleda och inspirera mina kollegor i att använda sig av IKT i undervisningen. Jag själv har tänkt att börja blogga med mina elever via Webbstjärnan och så även försöka mig på att flippa klassrummet med tvåorna. Exakt hur flippandet ska gå till har jag inte helt klart för mig men jag kommer att smyga in det under höstterminen.

Jag ser även framemot en av våra studiedagar i höst där jag kommer att föreläsa för lärare i kommunen om hur jag bloggar och fördelen av att blogga och att ta del av andras lärarbloggar. Det är fantastiskt hur många duktiga lärare det finns runt om i Sverige och som delar med sig av sina kunskaper till oss alla. Jag vet att det finns ännu fler lärare som med hjälp av bloggandet skulle kunna delge oss alla sina kunskaper. På min egen skola finns det många lärare som är riktigt duktiga inom sina ämnen och vars kunskaper jag skulle gärna se att fler skulle få ta del av. Jag hoppas att jag kan inspirera fler kollegor att börja blogga.

Innan jag gick på min semester så hade vi inget schema klart och vi saknade en person till arbetslaget. Det ska bli intressant att se hur skolledningen fixar detta. Kommer det att anställas en ny person eller kommer någon annan kollega på skolan få ta de timmar som fattas. Det är ju inte helt optimalt att organisationen inte är helt klar innan man går på semester. Det finns ju många orsaker till att organisationen inte är klar. Bland annat hänger det på ekonomin, det hänger på om någon annan på skolan har utrymme i sin tjänst och det hänger på behörigheten. Det är inte det allra enklaste att få ihop ett schema som ska fungera för ca 90 personal(lärare, fritidspedagoger, förskollärare och resurser) och över 600 elever. Det ska bli spännande på tisdag när organisationen för läsåret presenteras!

Till det här läsåret har organisationen kring skolledningen gjorts om. Förra läsåret hade vi en rektor och en biträdande rektor samt sju arbetslagsledare. Till det här läsåret är arbetslagsledarna borttagna och i stället så har två biträdande rektorer på 50% var anställts ur den egna organisationen. Under förra läsåret arbetade jag själv som arbetslagsledare och insåg då att vi låg ”back” på ledningsfunktionen (chefer). Vi kommer i år att arbeta i själv-ledande arbetslag och det kommer att bli spännande. Jag själv måste backa ganska mycket då jag vet att jag gärna tar kommando och leder möten och annat när inget sker. Det blir en spännande erfarenhet att verkligen ta två steg tillbaka och inte själv ta ledning. Jag tror på att detta är en framgångsrik väg då fler i arbetslagen kan kliva fram och ta ansvar. Det är lätt att slänga över allt ansvar på arbetslagsledaren eller rektorn. Det är viktigt att alla personer i en grupp kliver fram och tar ansvar för olika delar av gruppens totala ansvarsområde. Jag kommer ju ändå att ha ett stort ansvar för skolans IKT-utveckling så jag kommer nog att ligga lite lågt i arbetslaget.

Nu längtar jag faktiskt över att få träffa alla duktiga kollegor och alla elever igen. Jag känner mig uppladdad för att ta nya tag och göra vår skola ännu bättre!

Grönkullaskolan, det är vi.
Inget ska någonsin stoppa oss
Vi kan bli vad vi vill!
Vi är flest! Vi är bäst!
Fast vi är olika blir vi ett.
Grönkullaskolan, äger fett
(Text & musik Jonas Johnsson 2014)


%d bloggare gillar detta: