Kalvar på grönbete eller min hjärna är på rymmen!

Efter gårdagens idrottslektion tog jag och min kollega med oss våra elever till en lekpark i närheten av skolan. Där fick eleverna chans att leka och samarbeta med varandra. Det är fantastiskt kul att stå bredvid och se hur eleverna leker och hur de samverkar med varandra i lekarna. Ibland kommer de fram till oss och vill ha hjälp i någon konflikt. Det är intressant att höra hur eleverna tänker och resonerar i konflikter. Många gånger vill de att jag som vuxen kommer in och talar om att så här ska det vara. Jag väljer oftast att ställa frågor och lyssna på eleverna för att försöka få syn på vad konflikten egentligen handlar om. Jag tycker att det är viktigt att låta eleverna själva komma på vilka lösningar som behövs för att lösa konflikterna. Jag ställer öppna frågor till dem och så får de fundera och tänka själva. Många gånger så handlar det om att de inte har lyssnat på varandra.

När jag började arbeta inom skolan så gick jag in och så pekade jag med hela handen: gör si och gör så. Be varandra om ursäkt och fortsätt och lek. Genom åren har jag förändrat min taktik i hur jag gör och vad jag säger till eleverna. Många lärare i skolan säger när de anser att konflikten är löst att eleverna ska be varandra om ursäkt. Jag tror inte på att göra så utan jag säger att de ska fundera på vad de vill säga till varandra och innan de går hem ska de ha bett varandra om ursäkt. Vid själva konflikttillfället och den stundande konfliktlösningen tillsammans med en vuxen så är de inte mogna att be om ursäkt. Tänk själv! Skulle du vilja be om ursäkt direkt efter att du bråkat med någon? Viktigt är att jag som vuxen följer upp detta och kontrollerar med eleverna att de har pratat med varandra.

På eftermiddagen idag så målade mina elever vårblommor tillsammans med min kollega. Jag kunde då sitta ner och prata lite med några av eleverna. En del elever är mycket duktiga på att ta min tid i anspråk medan vissa elever tar inte min tid i anspråk alls. Jag kan se på elever att de vill få egentid med mig men de kliver inte fram och tar tiden som några av deras klasskompisar gör. Jag fick förmånen att få en sådan stund med en av mina elever som aldrig tar tiden men som gärna vill få tid. Vi satt och pratade en hel del då han var klar med sina uppgifter. Det är fantastiskt att få sådana stunder i bland då man får chansen att skapa en bättre relation till eleverna.

Det var skönt att få den stunden på eftermiddagen då jag känner lite att min hjärna börjar sticka iväg på rymmen. Nu är de sista dagarna på gång i skolan och jag tror att min hjärna tycker att det börjar bli dags med semester. Nu är det mycket som snurrar runt i skallen. Det är en del att fundera över hur nästa läsårs organisation kommer att se ut. Hur kommer den att påverka mig? En skolas organisation är inte helt enkel att lägga då det är många parametrar som spelar in. Vem ska undervisa i vad och hur mycket? Vilka ska vara mentorer för vilka grupper? Föräldraledigheter? Personer som går in på nya tjänster och många andra saker. Det kommer att bli intressant att se hur allting kommer att lösas och vad det kommer att innebära för min egen del. Men det känns lite nu att hjärnan är på rymmen…